| 1. |
- Holmberg, Ylva, et al.
(författare)
-
Flerstämmig musikundervisning i förskola
- 2018
-
Ingår i: Barn. - : Norsk senter for barneforskning (Noseb). - 0800-1669. ; 36:3-4, s. 79-94
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tidigare studier inom musik och förskola i nordisk och svensk förskoleforskning har oftare fokuserat lärande än undervisning (Vallberg Roth 2018). Inom området Eary Childhood Music Education råder det brist på forskning som berör själva processen att undervisa och teoretisering av den. I ett samverkansprojekt har didaktiska grundfrågor fått fungera som en bro mellan process och teoretisering. De didaktiska frågorna har även bidragit till att flytta fokus från lärande till undervisning i deltagande förskollärares musikundervisning. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om vad som kan känneteckna musikundervisning i förskola. Didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts av 349 skriftliga dokument och 63 filmtimmar från 121 förskolor/avdelningar i tio kommuner. Resultatet visar spår av flera infallsvinklar och variation av närmanden vilket leder till flerstämmig musikundervisning, dels utifrån musikens flera dimensioner (akustisk, emotionell, existentiell, motorisk-kinestetisk och strukturell), dels utifrån musikundervisningens flera aspekter (konst-, hantverks och vetenskapsorienterade).
|
|
| 2. |
- Palla, Linda, et al.
(författare)
-
Characteristics of Preschool Teaching in Language, Communication and Multilingualism : Expressions From Ten Swedish Municipalities
- 2018
-
Ingår i: Problems of Education in the 21st Century. - : Scientia Socialis. - 1822-7864 .- 2538-7111. ; 76:2, s. 189-214
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet är att vidareutveckla kunskap om vad förskollärare och chefer från tio kommuner i Sverige skriftligen uttrycker kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet i förskola, år 2016. Vidare är frågan vilka spår av didaktiska nivåer och didaktiska frågor som kan uttolkas i relation till under¬visning i språk, kommunikation och flerspråkighet. Materialet består av skriftliga svar på en relativt öppen fråga. Frågan skickades till 243 förskollärare och chefer och 222 besvarade frågan (svarsfrekvens 91%). Didaktiskt orienterad analys genomfördes utifrån tre didaktiska nivåer: aktionsnivå, teoretisk nivå och metateoretisk nivå. Analysresultatet utfaller i utmärkande spår som tydligare refererar till praktiknära aktionsnivå än till teoretisk/ämnesdidaktisk nivå, eller metateoretisk nivå. Detta gäller såväl chefer som förskollärare i det undersökta materialet. Kännetecknande för språk, kommu-nikation och flerspråkighet är att barnen står i centrum för undervisningen, som både kan vara gränslös och avgränsad. Undervisningen sägs ske hela tiden, spontant, men medvetet, i alla sammanhang och situationer men även genom planerade aktiviteter, projekt eller teman. Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen. Summerande kan framhållas att vaga och lågfrekventa spår av flerstämmighet kring flerspråkighet och särskilt stöd har gjort sig gällande. Flerstämmigheten som beskrivs stannar i huvudsak vid allmän undervisning av barn i förskola – en allmänt inriktad flerstämmighet.
|
|
| 3. |
- Persson, Sven, et al.
(författare)
-
Debattinlägg : ”Förskoleklassen utgör ett mellanting, ett gränsland med osäker ställning och full av motsägelser.”
- 2017
-
Ingår i: Sydsvenskan. - : Sydsvenska Dagbladet. - 1652-814X. ; :2017-10-04
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I debattartikeln behandlas den osäkra situationen för förskoleklassen. Den inrättades 1998 och har utretts vid flera tillfällen, dock utan beslut. Den har en svag ställning både i lärarutbildningarna och i skolväsendet. Artikeln vill väcka uppmärksamhet på frågan, som ska behandlas i riksdagen i november. De politiska blocken har olika syn på förskoleklassens framtid. Frågan är lite uppmärksammad.
|
|
| 4. |
- Rubinstein Reich, Lena, et al.
(författare)
-
Att stärka den vetenskapliga grunden
- 2017
-
Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola. - : Studentlitteratur AB. - 9789144112596 ; , s. 99-148
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna del av antologin "Professionell yrkesutövning i förskolan. Kontinuitet och förändring" behandlas begreppen vetenskaplig grund och vetenskapligt förhållningssätt. Senare års styrdokument för förskola och skola, liksom för lärarutbildning, framhåller vikten av att den vetenskapliga grunden stärks, och att verksamheten/utbildningen forskningsbaseras Efter inledande kapitel om de centrala begreppen så redovisas i två kapitel exempel på forskning om den svenska förskolan från åren 2008-2014. En professions- och praktiknära forskning har utvecklats allt mer de senare åren, genom framför allt forskande förskollärare/lärare och lärarutbildare.
|
|
| 5. |
- Sjöström, Jesper, et al.
(författare)
-
Characteristics of science teaching in preschool
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper focuses on characteristics of science teaching in Swedish preschools in 2018. Science in general is in focus, but a special interest is put on what may characterize chemistry teaching in preschool. The study is part of a much broader R&D programme where in total almost three hundred preschool teachers/managers collaborate with a researcher group to which we belong. The participants (N=177) were asked to answer a question in an e-mail-questionnaire about their views on science/chemistry teaching in preschool. On average a participant answered with 30 words, but obviously there was a big span, from 1 to 444 words in a single answer. In the word material (consisting of about 5400 words in total) we looked for common and prominent words, words used only low-frequently or not at all, and other patterns. We identified eighteen words that were used about 30 times or more. Among these words are: experiment, water, animal, plant, nature, forest, explore, examine, phenomenon, and baking. Low frequently used words were categorized in seven categories, among them chemistry. The words atom, molecule and particle could not at all be found in the word material. More qualitatively we also looked for patterns/traces based on the main three didactic questions: Why? What? and How?. Statements from the preschool teachers/managers were categorized in seven categories. In the presentation we will also relate science/chemistry teaching in preschool to more general theories and discussion on what may characterize teaching in preschool.
|
|
| 6. |
- Sjöström, Jesper, et al.
(författare)
-
Didaktisk modellering av naturvetenskap, däribland kemi, i förskolan
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Didaktiska modeller är en central del av didaktiken och innebär teoretiska redskap som lärare kan använda sig av vid planering, genomförande och/eller analys av undervisning. Didaktisk modellering innebär att arbeta systematiskt med didaktiska modeller i praktiken. Under tre år pågår samverkansprojektet Flerstämmig didaktisk modellering?: Undervisning och sambedömning i förskola. Det genomförs i samverkan mellan det fristående institutet Ifous, åtta svenska kommuner och Malmö universitet. Projektet syftar till att, i samverkan mellan verksamma förskollärare, förskolechefer och forskare, vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i de samverkande 45 förskolorna/avdelningarna. Under FobasNT19 kommer vi huvudsakligen att presentera resultat och analys utifrån en delstudie av vad förskollärare och -chefer menar kan karaktärisera undervisning av naturvetenskap, däribland kemi, i förskolan. Deltagarna (N = 177) fick under sensommaren 2018 besvara ett frågeformulär med en fråga om sin syn på undervisning av naturvetenskap/kemi i förskolan. I materialet sökte vi efter vanliga ord och ord som används lågfrekvent samt efter utmärkande mönster. Ordet ”experiment” var mycket vanligt och nämndes av mer än hälften av deltagarna. Totalt identifierade vi 18 ord som användes högfrekvent. Bland dessa fanns: vatten, djur, växt, natur, skog, material, utforska, undersöka, fenomen och bakning. Kvalitativt analyserade vi mönster och spår baserat på de didaktiska frågorna. Under konferensen kommer vi att berätta om ”utmärkande spår” och ge exempel på formuleringar. Vi kommer även att beröra hur delstudiens resultat kan användas som en (av flera) utgångspunkt(er) vid didaktisk modellering.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Tallberg Broman, Ingegerd, et al.
(författare)
-
Förskollärare, förtydligat undervisningsuppdrag och professionella strategier
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Flera reformer har under senare år genomförts i den svenska förskolan vilka innefattar ett förstärkt pedagogiskt uppdrag och en förändrad ansvars- och arbetsfördelning mellan de olika personalgrupperna. I skollag och läroplan markeras förskolan som utbildning och förskollärares särskilda ansvar för undervisning. I denna rapport redovisar vi bakgrunder till dessa reformer och relaterar till utbildningspolitik, myndighetstexter och tidigare forskning. Vi lyfter fram kraven på professionsförändringar och den spänning som föreligger mellan aktuella reformer och förskolekulturella traditioner och begrepp. Vår utgångspunkt utgörs av två separata forskningsfrågor inom ramen för FoU-programmet ”Undervisning i förskola”. Vår specifika fråga är: Vilka professionella logiker och strategier i förhållande till de här fokuserade reformerna uttrycks i det insamlade materialet? Fokus ligger på förskollärare.
|
|
| 9. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine
(författare)
-
Att dokumentera
- 2017
-
Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola. - : Studentlitteratur AB. - 9789144112596 ; , s. 217-226
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det råder ökade krav på att verksamheten och varje barns förändrade kunnande ska följas och dokumenteras i förskolan. Förmågan att dokumentera är därför en viktig komponent att belysa i lärares yrkesutövning. Förskollärare kan behöva stöd för kritisk reflektion i sitt dokumentationsarbete. I kapitlet fokuseras dokumentation som begrepp och styrning. Vidare presenteras exempel på dokumentation från tre profilerade förskolor, samt dokumentationsformer som framträder i en studie år 2016. Avslutningsvis belyses dokumentation i ett etiskt perspektiv.
|
|
| 10. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine
(författare)
-
Att flerstämmigt undervisa och sambedöma
- 2017
-
Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola. - : Studentlitteratur AB. - 9789144112596 ; , s. 241-260
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Del IV avslutas med ett kapitel där undervisning och sambedömning kopplas till olika grunder såsom styrdokument, beprövade erfarenheter samt vetenskap, som inkluderar såväl teoretiska som metateoretiska grunder. Professionella i förskolan behöver identifiera och motivera sina bedömningar och val av dokumentationsformer och kritiskt reflektera över bedömningarnas kunskapsbas. När lärarna ska göra bruk av sitt professionella handlingsutrymme behövs redskap. Sambedömning kan ses som ett kraftfullt redskap och en brygga mellan komponenter i undervisning som omsorg, utveckling och lärande. Alternativa redskap för förskollärares yrkesutövning, som att ”flerstämmigt undervisa och sambedöma”, prövas i kapitlet.
|
|
