| 1. |
- Björkenstam, Emma, et al.
(author)
-
Childhood adversity and psychiatric disorder in young adulthood : An analysis of 107,704 Swedes
- 2016
-
In: Journal of Psychiatric Research. - : Elsevier BV. - 0022-3956 .- 1879-1379. ; 77, s. 67-75
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Childhood adversity (CA) is associated with increased risks of psychiatric disorder in young adulthood, but details in this association are less known. We aimed to explore the association of a range of CA indicators with psychiatric disorder in young adulthood, and the impact of age at exposure, disorder type and accumulation of indicators. We capitalized on Sweden's extensive and high-quality registers and analyzed a cohort of all Swedes (N = 107,704) born in Stockholm County 1987-1991. Adversities included familial death, parental substance misuse and psychiatric disorder, parental criminality, parental separation, public assistance recipiency and residential instability. Age at exposure was categorized as: 0-6.9 years (infancy and early childhood), 7-11.9 years (middle childhood), and 12-14 years (early adolescence). Psychiatric disorders after age 15 were defined from ICD codes through registers. Risks were calculated as Hazard Ratios (HR) with 95% confidence intervals (CI). Results showed that exposure to at least one CA was associated with an increased risk of psychiatric disorder (HR 1.4, 95% CI: 1.3-1.4). Risks were increased for mood, anxiety, and psychotic disorders and ADHD but not for eating disorders. The risk varied with type of disorder but was similar for all exposure periods. Individuals with multiple (3+) CAs had a two-fold risk of psychiatric disorder (HR 2.0, 95% CI: 1.9-2.1). In conclusion, our findings support the long-term negative impact of CA on mental health, regardless of developmental period of exposure. Given that experience of CA is common, efforts should be put to alleviate the burden of childhood adversities for children, particularly among the most disadvantaged.
|
|
| 2. |
- Björkenstam, Emma, et al.
(author)
-
Childhood household dysfunction, school performance and psychiatric care utilisation in young adults : a register study of 96 399 individuals in Stockholm County
- 2016
-
In: Journal of Epidemiology and Community Health. - : BMJ. - 0143-005X .- 1470-2738. ; 70:5, s. 473-480
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background Exposure to childhood household dysfunction increases the risk of psychiatric morbidity. Although school performance also has been linked with psychiatric morbidity, limited research has considered school performance as a mediating factor. To address this gap in the literature, the current register study examined whether school performance mediates the association between childhood household dysfunction (experienced between birth and age 14 years) and psychiatric care utilisation in young adulthood.Methods We used a Swedish cohort of 96 399 individuals born during 1987–1991. Indicators of childhood household dysfunction were familial death, parental substance abuse and psychiatric morbidity, parental somatic disease, parental criminality, parental separation/single-parent household, public assistance recipiency and residential instability. Final school grades from the 9th year of compulsory school were used to create five categories. Estimates of risk of psychiatric care utilisation (measured as inpatient, outpatient and primary care) after the age of 18 years were calculated as HRs with 95% CIs. Mediation was tested with the bootstrap approach.Results Cumulative exposure to childhood household dysfunction was positively associated with psychiatric care utilisation. Specifically, individuals exposed to three or more indicators with incomplete school grades had the highest risk (HR=3.7 (95% CI 3.3 to 4.1) after adjusting for demographics), compared to individuals exposed to no indicators with highest grades. School performance was found to mediate the relationship.Conclusions Our findings suggest that future efforts to prevent or mitigate the negative effects of childhood household dysfunction on psychiatric morbidity may benefit from integration of strategies that improve school performance among vulnerable youth.
|
|
| 3. |
- Björkenstam, Emma, et al.
(author)
-
Cumulative childhood adversity, adolescent psychiatric disorder and violent offending in young adulthood
- 2019
-
In: European Journal of Public Health. - : Oxford University Press (OUP). - 1101-1262 .- 1464-360X. ; 29:5, s. 855-861
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- BackgroundChildhood adversity (CA) is a risk indicator for psychiatric morbidity. Although CA has been linked to violent offending, limited research has considered adolescent psychiatric disorder as a mediating factor. The current study examined whether adolescent psychiatric disorder mediates the association between CA and violent offending.MethodsWe used a cohort of 476 103 individuals born in 1984–1988 in Sweden. Register-based CAs included parental death, substance abuse and psychiatric disorder, parental criminal offending, parental separation, public assistance, child welfare intervention and residential instability. Adolescent psychiatric disorder was defined as being treated with a psychiatric diagnosis prior to age 20. Estimates of risk of violent offending after age 20 were calculated as incidence rate ratios (IRRs) with 95% confidence intervals (CIs). Mediation was tested with the bootstrap method.ResultsExposure to CA was positively associated with violent offending, especially when accumulated. Individuals exposed to 4+ CAs who were also treated for psychiatric disorder had a 12-fold elevated risk for violent offending (adjusted IRR 12.2, 95% CI 10.6–14.0). Corresponding IRR among 4+ CA youth with no psychiatric disorder was 5.1 (95% CI 4.5–5.6). Psychiatric disorder mediated the association between CA and violent offending.ConclusionCA is associated with elevated risk for violent offending in early adulthood, and the association is partly mediated by adolescent psychiatric disorder. Individuals exposed to cumulative CA who also develop adolescent psychopathology should be regarded as a high-risk group for violent offending, by professionals in social and health services that come into contact with this group.
|
|
| 4. |
- Björkenstam, Emma, et al.
(author)
-
Cumulative exposure to childhood stressors and subsequent psychological distress. An analysis of US panel data
- 2015
-
In: Social Science and Medicine. - : Elsevier BV. - 0277-9536 .- 1873-5347. ; 142, s. 109-117
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Research has shown that childhood stress increases the risk of poor mental health later in life. We examined the effect of childhood stressors on psychological distress and self-reported depression in young adulthood. Data were obtained from the Child Development Supplement (CDS) to the national Panel Study of Income Dynamics (PSID), a survey of US families that incorporates data from parents and their children. In 2005 and 2007, the Panel Study of Income Dynamics was supplemented with two waves of Transition into Adulthood (TA) data drawn from a national sample of young adults, 18-23 years old. This study included data from participants in the CDS and the TA (n = 2128), children aged 4-13 at baseline. Data on current psychological distress was used as an outcome variable in logistic regressions, calculated as odds ratios (OR) with 95% confidence intervals (CI). Latent Class Analyses were used to identify clusters based on the different childhood stressors. Associations were observed between cumulative exposure to childhood stressors and both psychological distress and self-reported depression. Individuals being exposed to three or more stressors had the highest risk (crude OR for psychological distress: 2.49 (95% Cl: 1.16-5.33), crude OR for self-reported depression: 2.07 (95% CI: 1.15-3.71). However, a large part was explained by adolescent depressive symptoms. Findings support the long-term negative impact of cumulative exposure to childhood stress on psychological distress. The important role of adolescent depression in this association also needs to be taken into consideration in future studies.
|
|
| 5. |
- Hjern, Anders, et al.
(author)
-
Children as next of kin in Sweden
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Översikten är en sammanfattning av åtta rapporter om barn som anhöriga i Sverige. Rapporterna har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag om ett brett nationellt utvecklingsarbete där Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting samarbetar för att stärka stödet till barn och unga i familjer med missbruk, allvarlig sjukdom eller psykisk ohälsa, eller då en förälder avlider.
|
|
| 6. |
- Almquist, Ylva B., et al.
(author)
-
A decade lost : does educational success mitigate the increased risks of premature death among children with experience of out-of-home care?
- 2018
-
In: Journal of Epidemiology and Community Health. - : BMJ. - 0143-005X .- 1470-2738. ; 72:11, s. 997-1002
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Past research has consistently identified children with experience of out-of-home care (OHC) as a high-risk group for premature mortality. While many have argued that educational success is a key factor in reducing these individuals’ excessive death risks, the empirical evidence has hitherto been limited. The aim of the current study was therefore to examine the potentially mitigating role of educational success for the association between OHC experience and premature mortality.Methods: Drawing on a Stockholm cohort born in 1953 (n=15,117), we analysed the associations between placement in OHC (ages 0-12), school performance (ages 13, 16, and 19), and premature all-cause mortality (ages 20-56) by means of Cox and Laplace regression analysis.Results: The Cox regression models confirmed the increased risk of premature mortality among individuals with OHC experience. Unadjusted Laplace regression models showed that these children died more than a decade, based on median survival time, before their majority population peers. However, among individuals who performed well at school, i.e. scored above-average marks at age 16 (grade 9) and age 19 (grade 12), respectively, the risks of premature mortality did not significantly differ between the two groups.Conclusion: Educational success seems to mitigate the increased risks of premature death among children with experience of OHC.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Berg, Lisa, et al.
(author)
-
Parental alcohol-related disorders and school performance in 16 year olds - a national cohort study
- 2016
-
In: Addiction. - : Wiley. - 0965-2140 .- 1360-0443. ; 111:10, s. 1795-1803
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- To study the links between parental alcohol-related disorders and offspring school performance and, specifically, whether associations vary by gender of parent or child and whether associations are mediated by other adverse psychosocial circumstances commonly appearing together with parental alcohol problems, such as parental mental health problems or criminal behaviour.Register study in a national cohort.SettingSweden.740 618 individuals born in Sweden in 1990-1996.Parental hospital admissions for alcohol-related disorders and school performance in their offspring, in the final year of compulsory school at age 15-16, was analysed in relation to sociodemographic confounders and psychosocial covariates, using linear and logistic regressions.Both mothers’ and fathers’ alcohol-related hospital admissions were associated with lower z-scores of grades and national mathematic tests scores. After adjustment for parental education and sociodemographic confounders, beta-coefficients of z-scores of grades were -0.42 (95% CI -0.45, -0.39) and -0.42 (95 % CI -0.43,-0.40), and beta-coefficients of mathematic tests scores were -0.36 (95% CI -0.39, -0.33) and -0.31 (95% CI -0.33, -0.29), for mothers’ and fathers’ alcohol-related disorders, respectively. Adjusted ORs for not being eligible for secondary school were 1.99 (95% CI 1.84-2.15) and 2.04 (95% CI 1.95-2.15) for mothers’ and fathers’ alcohol-related disorders, respectively. Adjusting the analyses for psychosocial factors in the family almost eradicated the statistical effects of parental alcohol-related disorders on offspring school performance to beta-coefficients of 0.03 to -0.10 and ORs of 0.89 to 1.15. The effect of a mother's alcohol-related hospital admission on school performance was stronger in girls than in boys, whereas no gender differences were seen for a father's alcohol-related hospital admission.ConclusionsIn Sweden, alcohol-related disorders in both mothers and fathers are associated with lower school performance in their children at age 15-16, with most of the statistical effects being attributed to psychosocial circumstances of the family, such as parental psychiatric disorders, drug use, and criminality and receipt of social or child welfare interventions.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bergström, Martin, et al.
(author)
-
Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn: En systematisk litteraturöversikt och utvärdering av ekonomiska, samhälleliga och etiska aspekter.
- 2017
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Barn i utsatta situationer kan under kortare eller längre perioder behöva place- ras i en annan familj. Bland barn som växer upp i familjehem är det vanligare med psykisk och fysisk ohälsa. Det är därför viktigt att veta om stödinsatser till barn och familjehemsföräldrar kan hjälpa barnen. Slutsatser X Insatser till familjehemsplacerade barn och familjehemsföräldrar kan för- bättra barnens psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning går det inte att avgöra vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. X För följande tre specifika insatser finns något säkrare kunskap om effekter: • Attachment and Biobehavioral Catch-up är en utbildning för familje- hemsföräldrar som kan minska vissa psykiska symtom hos barnen • Föräldradelen av programmet Incredible Years kan minska barns beteendeproblem och öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen • Take Charge är en specialpedagogisk insats till ungdomar som kan förbättra deras självbestämmande, utbildningsgång och möjligheter till arbete. X Ingen av de insatser som används i Sverige har utvärderats i en studie. I Sverige läggs tonvikten på att utreda familjers lämplighet och att utbilda dem. Att erbjuda stödinsatser till barn eller familjehemsföräldrar under barnens placering är mindre vanligt. Personer som har växt upp i familje- hem, deras föräldrar och familjehemsföräldrar efterlyser stöd till barn och familjehem under placeringen. X Det behövs forskning som undersöker effekten av insatser inom familje- hemsvård. Samtliga insatser som identifierades i litteraturöversikten bör rimligtvis kunna användas i Sverige men deras effekter behöver följas upp och utvärderas i en svensk kontext. De insatser som redan förekommer i Sverige behöver också utvärderas och undersökas vetenskapligt. Det behövs även studier som belyser kostnadseffektivitet i insatser för svenska förhållanden. Bakgrund och syfte Mellan 3 och 4 procent av alla barn i Sverige placeras någon gång i ett familje- hem eller på en institution. Under sitt liv har dessa barn en förhöjd risk för suicid, psykisk och fysisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och behov av långvarigt försörjningsstöd. Syftet med denna rapport är att granska och sammanställa det vetenskapliga underlaget för stödinsatser till barn i familjehem och till familje- hemsföräldrar för att minska dessa risker. Metod Den systematiska utvärderingen genomfördes i enlighet med SBU:s metodik. Studierna skulle behandla insatser som utvärderats i kontrollerade studier med hög eller medelhög studiekvalitet. Studierna skulle vara publicerade mellan åren 1990 och 2017 och inkludera minst 40 personer. Uppföljningstiden skulle vara minst tre månader för barn två år eller äldre, och minst en månad för barn yngre än två år. Studier uteslöts om jämförelsegruppen utgjordes av grupp- boende eller om den till stor del bestod av barn som var placerade i släkting- hem. Den systematiska utvärderingen inkluderar även ekonomiska aspekter, en inventering av vilka insatser som används i Sverige, erfarenheter från brukar- organisationer samt en etisk analys. Resultat Effekter av insatser Sammanlagt granskades 5 298 artikelsammanfattningar. Relevans- och kvali- tetsgranskningen identifierade 23 studier av 18 insatser som motsvarade våra kriterier. Sammantaget visar de 23 studierna att det går att påverka familje- hemsplacerade barns psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning ger resultaten inte entydiga svar på vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. För tre av insatserna finns ett begränsat vetenskapligt stöd för att de har effekt: Attachment and Biobehavioral Catch-up kan förbättra barns psykiska hälsa (t.ex. minskad stress); Take Charge kan förbättra barns förmåga till självbestäm- mande samt sociala situation (t.ex. fullföljd utbildning) och Incredible Years kan öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen och minska barnens beteendeproblem. Effekterna av de övriga 15 insatserna går inte att bedöma eftersom de endast utvärderats i en studie vardera. Det saknas helt studier som belyser barns tandhälsa och förebyggande av ton- årsgraviditeter. Det saknas också studier av eventuella skadliga eller oönskade effekter av insatserna. Praxisundersökning En enkät skickades ut till ett slumpvis urval kommuner (svar från 80 av 106) och samtliga enskilda företag som arbetar på kommuners uppdrag (svar från 34 av 38). Enkäten identifierade 30 insatser. Ingen av insatserna återfinns i littera- turöversikten. Det framkom bland annat att insatserna fokuserar på bedömning av lämplighet av familjehemsföräldrar och på allmän utbildning av dem före barnen placeras. Det var mindre vanligt med stöd till barn eller familjehems- föräldrar under placeringen. Att döma av de insatser som används saknas kon- sensus om vilka insatser som uppfattas som effektiva. Kostnadseffektivitet Totalt granskades 2 120 artikelsammanfattningar. Två relevanta artiklar hittades men ingen uppfyllde SBU:s krav på kvalitet i den ekonomiska utvärderingen. Studiernas resultat går inte att överföra till svenska förhållanden. Brukar- och anhörigperspektiv Fyra organisationer som företräder barn med erfarenhet av familjehemsvård, deras föräldrar samt familjehemsföräldrar besvarade enkäter eller intervjuades. De efterlyser mer stöd utöver själva placeringen. Dessutom önskar familjehems- föräldrar bättre kunskap om barnets behov vid placeringen och ursprungsför- äldrarna efterlyser stöd för att få vara delaktiga i sina barns liv. sammanfattning och slutsatser 9 insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn Etiska och sociala aspekter När samhället övertar ansvaret för barns vårdnad så finns en särskild skyldighet att tillgodose barnens bästa. Att samhället inte alltid tagit sitt ansvar visar bland annat den så kallade Vanvårdsutredningen (SOU 2011:61). Ett problem är bristen på vetenskaplig kunskap om insatsers för- och nackdelar vilket äventyrar barns rättigheter. Ett annat problem är bristande dokumentation och uppfölj- ning av de insatser som används. Diskussion Vi bedömer att insatserna från litteraturöversikten kan användas i svensk familjehemsvård med överförbara resultat för barnen. Om beslut fattas att införa nya insatser bör man vara uppmärksam på att många kommuner är små med få placerade barn, vilket kan skapa problem med att upprätthålla tillräcklig kompetens. De som arbetar i familjehemsvården är många gånger ovana vid den systematik som insatserna kräver. Även med ökad tillgång på vetenskaplig kunskap om insatsers effekter behövs rutiner för att på ett ordnat sätt införa, vidmakthålla och utmönstra insatser inom familjehemsvården. Detta kan ske genom lokal uppföljning där både positiva och negativa effekter följs upp syste- matiskt och dokumenteras. I förlängningen ger det möjlighet till uppbyggnad av kvalitetsregister. Framtida forskning bör inriktas på att undersöka nyttan av de insatser som används idag eller som kan komma att införas.
|
|
