| 1. |
|
|
| 2. |
-
Se skolan : forskningsmetoder i pedagogiskt arbete
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok visar en spännvidd av forskningsmetoder som går att använda i undersökningar i pedagogiskt arbete. En rad forskare bidrar med exempel från sin egen forskning och delar med sig av sina erfarenheter, för att ge en levande bild av hur olika metoder kan tillämpas. På detta sätt ges också en möjlighet till ökad förståelse för hela arbetsprocessen och de olika överväganden och modifieringar som ofta krävs. Samtidigt hoppas vi att forskningsexemplen i sig ska ge värdefull kunskap om frågor med anknytning till pedagogiskt verksamhet.Den vetenskapliga undersökningen kräver både kreativitet i planerings- och idéstadiet och systematik i själva genomförandet. Om man inte har någon tidigare erfarenhet av att göra vetenskapliga undersökningar är det kanske lätt att börja arbetet med att fundera över vilken metod man ska använda sig av, eftersom metoden kan förefalla konkret och gripbar. Många studenter har tidigt en föreställning om att de vill göra exempelvis en intervjustudie, men har samtidigt inte formulerat något forskningsproblem. Att för en forskare välja metod eller metoder före själva forskningsproblemet blir dock lika bakvänt som för en byggmästare att välja verktyg innan hon/han bestämt sig för vad som ska byggas. Därför är boken strukturerad utifrån själva forskningsproblemet – som ju är forskningens kärna – istället för att utgå från metoden som enbart är ett medel för att uppnå målet. Eftersom vi vill visa metodanvändning i autentiska forskningsarbeten går det inte heller att helt och hållet renodla metoderna. Ofta behöver forskaren använda flera olika metoder för att kunna få svar på en och samma forskningsfråga.Forskningsexemplen i boken är förankrade i olika forskningstraditioner och skiljer sig åt med avseende på ontologiska utgångspunkter och vilken typ av frågor som ställs. Framställningarnas olika språkliga karaktär är bland annat en konsekvens av att forskarna skolats inom olika traditioner. Inom vissa traditioner är till exempel det direkta tilltalet vanligt, ofta med ett väl synligt "författarjag" och inom andra traditioner är det brukligt att formulera sig i passiva satser. Vi har medvetet valt att inte redigera bort sådana skillnader, eftersom vi ser en poäng i att visa läsaren på olika sätt att formulera sig i vetenskapliga framställningar.De flesta författare har beskrivit relationen mellan teori och vald metod i sina respektive kapitel. Forskning kan utgå från både teoribaserade och teorigenererande metodansatser. I boken finns ett flertal exempel på forskningsmetoder som startar i en eller flera specifika teorier, men det finns även exempel på motsatsen där forskarens ambition istället är att generera teorier genom sina studier. En viktig aspekt, som även avspeglar sig i de olika kapitlens underrubriker, är skillnaden mellan insamlingsmetod och analysmetod. Den här boken behandlar både insamlings- och analysmetoder, men kapitlen fokuserar i olika utsträckning det ena eller andra.I några kapitel berörs frågan om kvantitativ kontra kvalitativ forskning och vi hoppas att de olika belysningar frågan får kan bilda utgångspunkt för funderingar och diskussioner om det lämpliga eller möjliga i en sådan uppdelning. I diskussionen kring kvalitativ och kvantitativ är det dock nödvändigt att hålla isär om det handlar om själva metoden, typ av data eller om man rent av rubricerar hela studien som det ena eller andra.Även om de olika forskningsexemplen är hämtade från specifika skolformer, olika åldersgrupper och varierande ämnen, kan de inspirera till andra forskningsområden inom pedagogiskt arbete. Det går med andra ord att dra nytta av en beskrivning som exempelvis berör svenskämnet i grundskolans tidigare år, även för den som tänker undersöka något som rör ett annat ämne på gymnasiet.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Vinterek, Monika, 1956-
(författare)
-
Individualisering i ett skolsammanhang
- 2006
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Boken presenterar föreställningar om och intentioner med en individualiserad undervisning och hur en sådan kommer till uttryck i den pedagogiska praktiken. Vidare behandlas effekter som kan utläsas av en metodik som har individualisering som ledstjärna. Den undersökning som presenteras är ett försök att samla, summera och integrera kunskap om individualisering i ett skolsammanhang. Studien fokuserar förhållanden inom grundskolan. En ökad kunskap om vad begreppet individualisering kan stå för och vilka effekter olika typer av individualiseringssatsningar resulterar i skulle kunna stärka möjligheterna för yrkesverksamma att satsa rätt i förhållande till de avsikter man har. Förhoppningsvis kan det också leda till tydligare formuleringar när beslutsfattare på olika nivåer ger uttryck för intentioner i sådana riktningar.
|
|
| 6. |
- Vinterek, Monika, et al.
(författare)
-
Introduktion
- 2008
-
Ingår i: Se skolan. - : Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Vinterek, Monika, 1956-, et al.
(författare)
-
Introduktion
- 2008
-
Ingår i: Se skolan. - Umeå : Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet. - 9789172645981
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Wester, Maria, 1960-
(författare)
-
"Hålla ordning, men inte överordning" : Köns- och maktperspektiv på uppförandenormer i svenska klassrumskulturer
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study is to describe and analyse norms of behaviour in rhetoric and practice in Swedish classroom cultures with the aid of theories of gender and power. The study is based on observations of and interviews with pupils and teachers in three ninth form classes. On the basis of the six themes of the thesis, common norms of behaviour are on the whole discernible. The relation between rhetoric and practice may be summarised in the following way: the pupils and teachers express a desire for order and clear rules that are followed. If the rules are not followed, the pupils demand consistent and motivated consequences. The study shows, however, the everyday life at school does not work in this way but that there is some discrepancy between practice and rhetoric. The values stated in the curriculum, for example respect, solidarity and taking responsibility, are expressed in both the pupils’ and the teachers’ rhetoric. The values are used to describe a certain action or to motivate the norms of behaviour that are described as desirable.
|
|
