| 1. |
- Brachmann, Cole, 1993, et al.
(författare)
-
Herbivore-shrub interactions influence ecosystem respiration and biogenic volatile organic compound composition in the subarctic
- 2023
-
Ingår i: Biogeosciences. - 1726-4170 .- 1726-4189. ; 20, s. 4069-4086
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Arctic ecosystems are warming nearly 4 times faster than the global average, which is resulting in plant community shifts and subsequent changes in biogeochemical processes such as gaseous fluxes. Additionally, herbivores shape plant communities and thereby may alter the magnitude and composition of ecosystem respiration and biogenic volatile organic compound (BVOC) emissions. Here we determine the effect of large mammalian herbivores on ecosystem respiration and BVOC emissions in two southern and two northern sites in Swedish Scandes, encompassing mountain birch (LOMB) and shrub heath (LORI) communities in the south and low-herb meadow (RIGA) and shrub heath (RIRI) communities in the north. Herbivory significantly altered BVOC composition between sites and decreased ecosystem respiration at RIGA. The difference in graminoid cover was found to have a large effect on ecosystem respiration between sites as RIGA, with the highest cover, had 35 % higher emissions than the next highest-emitting site (LOMB). Additionally, LOMB had the highest emissions of terpenes, with the northern sites having significantly lower emissions. Differences between sites were primarily due to differences in exclosure effects and soil temperature and the prevalence of different shrub growth forms. Our results suggest that herbivory has a significant effect on trace gas fluxes in a productive meadow community and that differences between communities may be driven by differences in shrub composition. Copyright:
|
|
| 2. |
- Ihrfors, Jane, et al.
(författare)
-
Oljerelaterade miljögiftshalter i sediment och biota efter dieselspill i Himleån
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Natten den 14 april 2022 skedde ett större dieselläckage efter en bränslestöld på fastigheten Varberg Signalen 14:1, Cylindervägen 12. Läckaget härrörde från en ovanjordscistern tillhörande Circle K. IVL Svenska Miljöinstitutet fick i uppdrag att undersöka drabbade vattenrecipienter, Himleån, Getteröns naturreservat och Farehammarsviken, med avseende på oljeföroreningsgrad och biologiskt viktiga komponenter. Uppdraget omfattade också att ge förslag på eventuella åtgärder och hur oljeutsläppet bör följas upp. Den 9–10 maj 2022 togs prover av sediment och biota på en rad platser längs Himleån, i Getteröns naturreservat och vid utloppet till Farehammarsviken. Dagvattenröret från området där olyckan skedde har sitt utlopp i ett mänskligt skapat biflöde till Himleån.I Himleån genomfördes provtagningen från utloppet ner till den punkt där ån rinner under väg 41 från strandkanten. På övriga platser längs ån provtogs sediment i åfåran med hjälp av Van Veen-huggare där detta var möjligt. Vid järnvägsbron (gränsen till naturreservatet) och vid Himleåns utlopp gjordes sedimentsprovtagningen från båt med Van Veen-huggare. Vid varje provtagningspunkt togs bilder och anteckningar för att dokumentera förhållandena på platsen. Vid fyra speciellt utvalda platser, varav en referenslokal uppströms olycksplatsen, genomfördes elfiske.Kemiska analyser av sedimentproverna visade på höga halter av alifater och PAH:er vid ett antal platser längs Himleån (provplats 2, 3 och 9) och i stora dammen inom Getteröns naturreservat (provplats 11, 14 och 16).I stora dammen var halterna höga främst i sediment från kanalen in mot den lilla dammen samt längs med stranden vid vägen. Utifrån de höga PAH-halter som påträffats i sedimenten vid dagvattenröret (provplats 2), men även med hänsyn till de förhöjda halter som påträffats vid andra provtagningsplatser i området, föreslogs uppföljande provtagning och analyser i dessa områden efter fågelsäsongen för att minimera störningarna.Resultaten från den uppföljande provtagningen skulle bidra till ett uppdaterat underlag för rekommendation om och var sanering bör utföras för att undvika eventuella biologiska effekter och vidare spridning av förorenat sediment. IVL rekommenderade också att absorptionslänsarna vid dagvattenutloppet skulle ligga kvar, åtminstone till resultaten från den uppföljande provtagningen analyserats för att kunna fånga upp lättare PAH:er.Analyser av fiskmuskel visade förhöjda halter PAH endast vid provplats 7 (Kockargården). Halterna överskred dock inte gränsvärdena för halter i fiskmuskel (HVMFS2019:25), men bör följas upp med ett senare elfiske för att utesluta följdeffekter av spill och åtgärder. Vid analyser av alger påvisades halter över referensprovet för PAH:er i samtliga prover. På tre platser (provplats 8, 10 och 16) överskreds gränsvärdet för kräftdjur och blötdjur (HVMFS 2019:25). Det saknas gränsvärden för vattenväxter.En uppföljande provtagning av gifter i sediment vid samma provplatser genomfördes av IVL 8 december 2022. Analyserna visade då för normaliserade värden inga kvarvarande detekterbara halter alifater eller PAH:er uppströms länsar vid dagvattenutloppet (provplats 2). Däremot hade halterna PAH nedströms länsar (provplats 3) ökat och översteg för floranten gränsvärde (HVMFS 2019:25).Även vid fågelskyddsområdet norr om dämmet (provplats 11) hade halterna PAH ökat och översteg för bens(g,h,i)perylen gränsvärde (HAV2018:31). IVL bedömer utifrån dessa resultat att provplats 3 efter länsar vid dagvattenutloppet bör saneras, gärna snarast innan våren tar fart. Här bör man ta kontakt med länsstyrelsen för att samråda kring lämpliga saneringsmetoder samt utarbeta en plan för efterkontroll. Analysresultat vid uppföljning av övriga provplatser föranleder inga åtgärder.
|
|
| 3. |
- Thomas, H. J. D., et al.
(författare)
-
Global plant trait relationships extend to the climatic extremes of the tundra biome
- 2020
-
Ingår i: Nature Communications. - : Nature Publishing Group. - 2041-1723. ; 11:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The majority of variation in six traits critical to the growth, survival and reproduction of plant species is thought to be organised along just two dimensions, corresponding to strategies of plant size and resource acquisition. However, it is unknown whether global plant trait relationships extend to climatic extremes, and if these interspecific relationships are confounded by trait variation within species. We test whether trait relationships extend to the cold extremes of life on Earth using the largest database of tundra plant traits yet compiled. We show that tundra plants demonstrate remarkably similar resource economic traits, but not size traits, compared to global distributions, and exhibit the same two dimensions of trait variation. Three quarters of trait variation occurs among species, mirroring global estimates of interspecific trait variation. Plant trait relationships are thus generalizable to the edge of global trait-space, informing prediction of plant community change in a warming world.
|
|
