| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Raghavan, Maanasa, et al.
(författare)
-
Genomic evidence for the Pleistocene and recent population history of Native Americans
- 2015
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 349:6250
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Howand when the Americas were populated remains contentious. Using ancient and modern genome-wide data, we found that the ancestors of all present-day Native Americans, including Athabascans and Amerindians, entered the Americas as a single migration wave from Siberia no earlier than 23 thousand years ago (ka) and after no more than an 8000-year isolation period in Beringia. After their arrival to the Americas, ancestral Native Americans diversified into two basal genetic branches around 13 ka, one that is now dispersed across North and South America and the other restricted to North America. Subsequent gene flow resulted in some Native Americans sharing ancestry with present-day East Asians (including Siberians) and, more distantly, Australo-Melanesians. Putative "Paleoamerican" relict populations, including the historical Mexican Pericues and South American Fuego-Patagonians, are not directly related to modern Australo-Melanesians as suggested by the Paleoamerican Model.
|
|
| 4. |
- Karami, Azadeh, et al.
(författare)
-
Changes in CSF cholinergic biomarkers in response to cell therapy with NGF in patients with Alzheimer's disease
- 2015
-
Ingår i: Alzheimer's & Dementia. - : Wiley. - 1552-5260 .- 1552-5279. ; 11:11, s. 1316-1328
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: The extensive loss of central cholinergic functions in Alzheimer's disease (AD) brain is linked to impaired nerve growth factor (NGF) signaling. The cardinal cholinergic biomarker is the acetylcholine synthesizing enzyme, choline acetyltransferase (ChAT), which has recently been found in cerebrospinal fluid (CSF). The purpose of this study was to see if EC-NGF therapy will alter CSF levels of cholinergic biomarkers, ChAT, and acetylcholinesterase. Method: Encapsulated cell implants releasing NGF (EC-NGF) were surgically implanted bilaterally in the basal forebrain of six AD patients for 12 months and cholinergic markers in CSF were analyzed. Results: Activities of both enzymes were altered after 12 months. In particular, the activity of soluble ChAT showed high correlation with cognition, CSF tau and amyloid-beta, in vivo cerebral glucose utilization and nicotinic binding sites, and morphometric and volumetric magnetic resonance imaging measures. Discussion: A clear pattern of association is demonstrated showing a proof-of-principle effect on CSF cholinergic markers, suggestive of a beneficial EC-NGF implant therapy.
|
|
| 5. |
- Phillips, Helen R. P., et al.
(författare)
-
Global distribution of earthworm diversity
- 2019
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 366:6464, s. 480-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Soil organisms, including earthworms, are a key component of terrestrial ecosystems. However, little is known about their diversity, their distribution, and the threats affecting them. We compiled a global dataset of sampled earthworm communities from 6928 sites in 57 countries as a basis for predicting patterns in earthworm diversity, abundance, and biomass. We found that local species richness and abundance typically peaked at higher latitudes, displaying patterns opposite to those observed in aboveground organisms. However, high species dissimilarity across tropical locations may cause diversity across the entirety of the tropics to be higher than elsewhere. Climate variables were found to be more important in shaping earthworm communities than soil properties or habitat cover. These findings suggest that climate change may have serious implications for earthworm communities and for the functions they provide.
|
|
| 6. |
- Rådegran, Göran, et al.
(författare)
-
Characteristics and survival of adult Swedish PAH and CTEPH patients 2000-2014
- 2016
-
Ingår i: Scandinavian Cardiovascular Journal. - : Taylor & Francis. - 1401-7431 .- 1651-2006. ; 50:4, s. 243-250
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: The Swedish Pulmonary Arterial Hypertension Register (SPAHR) is an open continuous register, including pulmonary arterial hypertension (PAH) and chronic thromboembolic pulmonary hypertension (CTEPH) patients from 2000 and onwards. We hereby launch the first data from SPAHR, defining baseline characteristics and survival of Swedish PAH and CTEPH patients.DESIGN: Incident PAH and CTEPH patients 2008-2014 from all seven Swedish PAH-centres were specifically reviewed.RESULTS: There were 457 PAH (median age: 67 years, 64% female) and 183 CTEPH (median age: 70 years, 50% female) patients, whereof 77 and 81%, respectively, were in functional class III-IV at diagnosis. Systemic hypertension, diabetes, ischaemic heart disease and atrial fibrillation were common comorbidities, particularly in those >65 years. One-, 3- and 5-year survival was 85%, 71% and 59% for PAH patients. Corresponding numbers for CTEPH patients with versus without pulmonary endarterectomy were 96%, 89% and 86% versus 91%, 75% and 69%, respectively. In 2014, the incidence of IPAH/HPAH, associated PAH and CTEPH was 5, 3 and 2 per million inhabitants and year, and the prevalence was 25, 24 and 19 per million inhabitants.CONCLUSION: The majority of the PAH and CTEPH patients were diagnosed at age >65 years, in functional class III-IV, and exhibiting several comorbidities. PAH survival in SPAHR was similar to other registers.
|
|
| 7. |
- Wall, Maria, et al.
(författare)
-
Urban planning for solar energy - IEA SHC TASK 51
- 2017
-
Ingår i: ISES Solar World Congress 2017 - IEA SHC International Conference on Solar Heating and Cooling for Buildings and Industry 2017, Proceedings. - Freiburg, Germany : International Solar Energy Society. - 9783981465976 ; , s. 2401-2412
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- An increased use of solar energy is a key ingredient for forging resilient cities. This recognises the importance of the urban fabric being able to use renewable energy sources to become increasingly self-sustainable. In that regard, the integration of active solar energy systems in the built environment will allow cities to reach a high level of sustainability. In this framework, the main objective of the IEA SHC Task 51 Solar Energy in Urban Planning, was to provide support to urban planners, authorities and architects to develop urban areas with architecturally integrated solar energy solutions. The scope includes solar energy issues related to new and existing urban development areas and sensitive solar landscapes. This paper presents an overview of the Task's results from 11 countries including reviews on legal framework, barriers and opportunities, on planning processes and on educational issues. Approaches, methods and tools are presented as well as a collection of case stories with lessons learnt and a web-based learning platform.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
