| 1. |
- Kram, Ebon, et al.
(författare)
-
Prostituerade är brottsoffer
- 2011
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Opinion-Brännpunkt. ; 9 april
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Även om Sverige har kriminaliserat sexköparna saknar vi rätt stöd för de personer som vill lämna prostitutionen. Riksdagen bör förtydliga att alla personer som köps i prostitution är offer för sexköpsbrottet, vilket skulle ge dem rätt till skadestånd och andra former av kompensation, skriver en rad debattörer, bland andra Gudrun Schyman.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Waltman, Max
(författare)
-
Assessing evidence, arguments, and inequality in Bedford v. Canada
- 2014
-
Ingår i: Harvard Journal of Law and Gender. - : Elsevier BV. - 0270-1456. ; 37:2, s. 459-544
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Until recently, Canada criminalized anyone who lived "wholly or in part on the avails of prostitution of another person,” and anyone who kept, controlled, or knowingly permitted a “bawdy-house” for prostitution. The Supreme Court of Canada found that these laws prevented brothel management, escort agencies, bodyguards, or drivers from enhancing the safety and well-being of prostituted persons in indoor locations. This article assesses the evidence relied on by courts to strike down the laws, finding that evidence was misrepresented and misevaluated, thus did not support their decision. Empirical evidence shows that prostitution is an unequal practice of sexual and economic exploitation to which prostituted people generally lack real or acceptable alternatives. Pimps and brothel-owners in general make their situations worse, not better. The two invalidated provisions facilitate prosecution of pimps and other third party profiteers more effectively than existing trafficking laws. By invalidating these provisions, Canada will expose prostituted people to predators while protecting their exploiters. Their decisions overturn previous precedents that shielded prostituted people from abusive pimps, and violate Canada’s commitment to promote equality among historically disadvantaged people, such as those in prostitution. Charter principles of substantive equality call for retaining laws that put exploiters — pimps and brothel-owners — out of business, while invalidating any fines or criminal laws imposed on prostituted persons, measures that preclude their opportunities and exit. Civil damages actions on behalf of prostituted people and effective criminal laws against purchase of people for sex would also promote their substantive equality.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Waltman, Max
(författare)
-
Prohibiting Purchase of Sex in Sweden : Impact, Obstacles, Potential, and Supporting Escape
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper analyzes the core reasons for the Swedish law from 1999 which criminalizes purchase of sex and decriminalizes the prostituted person, passed as part of an omnibus bill against violence against women and recognizing prostitution as a form of it. Further, it documents the law’s impact by comparing data from several recent Swedish studies with the situation in other relevant countries, concluding the law has significantly reduced the occurrence of prostitution manifolds compared to its neighboring countries. Crucial obstacles to effective implementation are also addressed, particularly in current case law. Some of the critique against the law and disinformation about the law’s effects are also commented. Finally, to realize its full potential to support escape from prostitution more efficiently, it is argued that the civil rights of prostituted persons under current law should be strengthened to get damages paid for directly by the tricks/johns for the harm they have contributed to. An additional consideration is for individual states to extend the use of the Palermo Protocol (international law acknowledging connections between prostitution and sex trafficking) to charge tricks for trafficking when they “receive” persons who are effectively pimped.
|
|
| 7. |
- Waltman, Max
(författare)
-
Prohibiting Sex Purchasing and Ending Trafficking : The Swedish Prostitution Law
- 2011
-
Ingår i: Michigan Journal of International Law. - 1052-2867. ; 33:1, s. 133-157
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Swedish prostitution law from 1999, now followed by Norway and Iceland, criminalized the purchaser and decriminalized the prostituted person. This is analyzed as a cogent state response under international trafficking law, particularly to the obligations set forth in the United Nation’s Trafficking Protocol from 2000. The Protocol states that a person is regarded a trafficking victim when, e.g., someone abuses her “position of vulnerability” in order to exploit her. International jurisprudence and social evidence strongly suggest that prostitution, as practiced in the world, usually satisfies this definition. Further, the Protocol urges states to reduce the demand for prostitution and to protect and assist victims, for instance by adopting laws deterring purchasers of sex, and by supporting those exploited in prostitution. Policy makers, such as the U.S. Department of State, are criticized for taking an inadequate position in face of the growing evidence from the Swedish law's impact.The article shows that Sweden has significantly reduced the occurrence of trafficking in Sweden compared to neighboring countries. It also scrutinizes some misinformation of the law's impact, showing for instance that claims alleging a more dangerous situation for those still in prostitution after 1999 were unfounded. In addition, the article addresses remaining obstacles to the law's effective implementation, arguing that in order to realize the law's full potential to support escape from trafficking, the civil rights of prostituted persons under current law should be strengthened to enable them to claim damages directly from the purchasers for the harm to which they have contributed, and for the violation of the prostituted persons' equality and dignity - a position now recognized by the government to some extent by clarifying amendments made in 2011.
|
|
| 8. |
- Waltman, Max
(författare)
-
Rethinking democracy : legal challenges to pornography and sex inequality in Canada and the United States
- 2010
-
Ingår i: Political research quarterly. - Salt Lake City : SAGE Publications. - 1065-9129 .- 1938-274X. ; 63:1, s. 218-237
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Why are democracies unresponsive to well-documented injuries in the production and by the consumption of pornography? Legal challenges to pornography in Canada and the United States in which sexual subordination, not moral notions of "obscenity," were the driving rationale, show democracies inadequately recognizing gender-specific harms. Changes in Canadian obscenity doctrines to account for harm and inequality, in contrast with the U.S. reign of "free speech," did not deliver a corresponding change on the ground. Developments in democratic theory, international law, and the particular U.S.–Canadian legal trajectory, and consideration of the void of institutions articulating the interests of those victimized in and by pornography, suggest the need to adopt empowering civil remedies.
|
|
| 9. |
- Waltman, Max, 1974-, et al.
(författare)
-
Stärk prostituerade personers möjlighet att kräva skadestånd
- 2011
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- GÖTEBORGS-POSTEN 10 Maj, 2011, DebattI sexköpsmål betalar köparen i dag främst böter till staten och prostituerade personer kallas endast som vittnen. Möjligheten för prostituerade människor att yrka skadestånd finns, men har aldrig använts sen lagen kom till. Vi vill se en utredning som ser över hur deras förutsättningar för skadestånd kan förbättras, skriver bland andra Carina Hägg (S).
|
|
| 10. |
- Waltman, Max, et al.
(författare)
-
Stärk prostituerade personers möjlighet att kräva skadestånd [Strenghten Prostituted Persons’ Possibilities to Demand Damages].
- 2011
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- GÖTEBORGS-POSTEN 10 Maj, 2011, Debatt I sexköpsmål betalar köparen i dag främst böter till staten och prostituerade personer kallas endast som vittnen. Möjligheten för prostituerade människor att yrka skadestånd finns, men har aldrig använts sen lagen kom till. Vi vill se en utredning som ser över hur deras förutsättningar för skadestånd kan förbättras, skriver bland andra Carina Hägg (S). Justitieutskottet publicerade nyligen sitt betänkande som föreslår ett skärpt straff för sexköp till riksdagen. Samtidigt skriver majoriteten att en målsägandeställning ”är inte i sig nödvändig för att kunna föra talan om skadestånd eller ens för att få denna talan handlagd,” men åklagaren är inte skyldig att föra talan för andra än målsäganden. Detta förtydligande av rättsläget vad gäller skadestånd är välkommet, men det tycks vara lika tydligt att personen som köps i prostitution är den mot vilken brottet sexköp är begånget. Om denna möjlighet att få skadestånd redan existerar reser det emellertid frågetecken varför ingen prostituerad person ännu har fått sådant skadestånd för att ha blivit köpt för sex. Inte en 14-årig psykiskt utvecklingsstörd flicka (HovR över Skåne & Blekinge mål B 2917-10 & B 3184-10), eller en vuxen som öppet tillstods vara maktlös av en Hovrätt vilken uttalade att sexköparna ”insett och utnyttjat” faktumet, vanligt i prostitution, att den prostituerade personen ”befunnit sig i ett sådant underläge mot de två männen att det måste ha framstått som i det närmaste omöjligt för henne att vägra den andre samlag eller i övrigt påverka situationen” (RH 2008:59). När nu de styrande således har förtydligat sexköpslagen i detta avseende kommer förhoppningsvis polis, åklagare, målsägandebiträden, domstolar, socialarbetare och andra aktörer hädanefter upplysa alla prostituerade personer om deras rättigheter till skadestånd. Icke desto mindre så verkar ytterligare utredning av skadestånd för sexköp vara på sin plats, vilket minoritetsmotionerna har föreslagit utöver deras stöd för regeringens proposition. Mycket är redan känt. En del köpare anser att betalning ger dem rätt att göra vad helst de vill med kvinnan de köper. Många misshandlas svårt av köpare. Bland 200 prostituerade kvinnor i San Francisco våldtogs 70% eller misshandlades på liknande sätt av köpare i genomsnitt 31 gånger. Bland 55 före detta prostituerade kvinnor i Portland, Oregon, blev 78% våldtagna 49 gånger per år (33 gånger av en torsk) och 84% utsattes för grov misshandel i genomsnitt 103 gånger per år (45 gånger av en torsk). Tjugoen procent bland 222 kvinnor som prostituerades i Chicago vilka studerades medgav uttryckligen att de hade våldtagits över 10 gånger i eskortprostitution, gatuprostitution, och när de prostituerats privat i sina hem. De flesta av förövarna var torskar. Två Kanadensiska federala utredningar fann att torskarna utövar mest sexuellt våld mot prostituerade personer (1984, s. 1026; 1985, s. 388). En prostituerad kvinna betrodd av Svea Hovrätt (mål B 4789-09, s. 6) när hon uppgav hur en hallick bestraffade henne genom att skicka henne till (med Södertörns Tingsrätts neutraliserande ord) ”hårdhänta”, ”arga” och de mest ”elaka” torskarna (mål B 13571-07, s. 12) fick likväl inga skadestånd från dessa köpare. Sammanhanget med skador på prostituerade människor i prostitution är obestridlig, vars gottgörelse skulle kunna både ge dem upprättelse och möjliggöra för dem att fatta verkliga val vad gäller deras liv. Maktobalansen i prostitution och följderna av hanteringen av prostituerade personer i sexindustrin visar sig i information om misshandel och ohälsa liksom, hos 68% av 827 respondenter i nio länder, posttraumatiska stressymptom (PTSD) jämförbara med den hos tortyroffer, veteraner från krigszoner, och våldtagna kvinnor. En nyare studie med 46 personer som bland annat prostituerats på bordeller och eskortfirmor i Sydkorea och en kontrollgrupp visade att PTSD var signifikant även när man kontrollerat för olika former av misshandel under barndomen. Resultatet stärker slutsatsen att prostitution i sig själv utsätter majoriteten prostituerade personer för lidande. Åttionio procent av människor i prostitution i nio länder som ställdes frågan ”vad behöver du mest” svarade att ta sig ur prostitution. Men de känner inte att de kan. Skadestånd och stöd skulle kunna göra detta möjligt. Kommer utskottsmajoritetens uppmaning till rättsväsendet att tillämpa gällande rätt och bedöma skadestånd att räcka till? Givet att dessa juridiska och sociala förhållanden har existerat, och med kännedom så existerat över det gångna decenniet efter att sexköpslagen antogs utan skadestånd eller stöd till en enda prostituerad person, så förtjänar frågan minst sagt ytterligare utredning. Minoriteten (s & v) uppmanar således, som ett tillägg till majoritetens förslag, att en departements- eller expertutredning rimligen tillsätts för att ytterligare utreda och återkomma till riksdagen med ett förslag som kommer skapa bättre förutsättningar än som existerar i dag för den prostituerade personen att få skadestånd. Källor Bet. 2010/11:JuU22 Choi, Klein, Shin, & Lee (2009). Posttraumatic Stress Disorder (PTSD) and Disorders of Extreme Stress (DESNOS) Symptoms Following Prostitution and Childhood Abuse. Violence Against Women 15 (8): 933-51. Committee on Sexual Offences Against Children and Youths (1984). Sexual Offences Against Children (Report) (Ottawa, Ont.). Farley, Cotton, Lynne, Zumbeck, Spiwak, Reyes, Alvarez, & Sezgin (2003). Prostitution and Trafficking in Nine Countries. I Farley red. Prostitution, Trafficking and Traumatic Stress (Haworth), 33-74. Farley, Macleod, Anderson, & Golding (2011). Attitudes and Social Characteristics of Men Who Buy Sex in Scotland. Psychological Trauma: Theory, Research, Practice, and Policy 28 (Mars). Hunter (1993). Prostitution is Cruelty and Abuse to Women and Children. Michigan J. of Gender and Law 1:91-104 (inkl. Portland-studie). Mot. 2010/11:Ju10 (S) Mot. 2010/11:Ju11 (V) Raphael & Shapiro (2004). Violence in Indoor and Outdoor Prostitution Venues. Violence Against Women 10 (2): 126-139. Silbert & Pines (1981). Occupation Hazards of Street Prostitutes. Criminal Justice and Behavior 8 (4): 395-99. Special Committee on Pornography and Prostitution in Canada (1985). Pornography and Prostitution in Canada (Ottawa, Ont.).
|
|
