| 1. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Autonoma elektrifierade bussar i Linköping : sammanlagda erfarenheter med fokus på användare
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 167-168
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2021 genomförde International Transport Forum (ITF) en kartläggning av förändrade resvanor. De konstaterade att långsiktiga resetrender främst påverkas av livsstil och förändringar i samhället i stort, till exempel pandemin, snarare än interna förändringar av transportsystemet, även om samspelet mellan dessa faktorer är viktigt. Den risk som lyfts i ITF:s rapport är att minskad användning av kollektiva färdmedel består och det pekas även på en risk för en bredare förändring i samhället till följd av pandemin t.ex. förändrade arbetssätt. När det gäller att förbättra transportsystemet är begrepp och åtgärder som ofta förknippas med detta kopplade till innovationsområdena elektrifiering och digitalisering. I många fall är det tekniska argument som används för att genomföra demonstrationer med till exempel autonoma elektrifierade fordon, men självkörande fordon av denna typ är utifrån ett användarperspektiv inget självändamål. För resenären handlar det mer om att ta sig från en punkt till en annan. Det är viktigt att säkra att framtidens mobilitetslösningar har användaren i fokus och utvecklas på ett sätt som gör dem möjliga att nyttja av alla medborgare ung som gammal, med eller utan funktionsnedsättning och att de har en stabil drift.Ride the future är en mobilitetslösning med tre elektrifierade autonoma bussar som trafikerar en 4,2 km lång slinga vid Linköpings Universitet och Vallastaden. Initiativet Ride the future bygger på en samverkan mellan åtta olika partners som påbörjades under 2018. Partners är Akademiska hus, Linköpings kommun, Linköpings universitet, RISE, Linköping Science Park, Transdev Sverige AB, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och Östgötatrafiken. Ett av målen för Ride the future är att visa hur en autonom elektrifierad buss kan vara en del av mobiliteten i den moderna förtätade staden. För att nå upp till det målet finns ett behov av att summera resultat från forskningsprojekt som har studerat användningen av de autonoma bussarna, vilket är syftet med den här presentationen. Vidare kommer aspekter kring fordon och drift, infrastruktur och användarnas uppfattning kring attraktivitet, tillgänglighet, bekvämlighet och inkludering att presenteras.
|
|
| 2. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Hantverkares och omsorgspersonals resor i tjänsten : Fokus på arbetsmiljö och säkerhet
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen om arbetsmiljö, hälsa och trafiksäkerhet för hantverkare och personal inom omsorgen (hemtjänst och hemsjukvård) i samband med resor till och från uppdrag inom tjänsten.I studien har den dagliga verksamheten kartlagts dels med objektiva mätningar av körsträckor, tid på dygnet, körtider, hastigheter, lastsäkring etcetera (delstudie A), dels utifrån subjektiva upplevelser (enkäter och djupintervjuer; delstudie B respektive C).Resultaten visar på att hantverkare och omsorgspersonal hade olika förutsättningar avseende säkra resor i samband med uppdrag inom tjänsten.Hantverkare reste längre, men hade färre resor per dag och överskred hastighetsgränserna oftare jämfört med omsorgspersonalen. Omsorgspersonalen hade högre subjektiv sömnighet och stress vid uppvaknandet än hantverkarna. Det var dock ingen skillnad i antal personer som rapporterade höga värden på sömnighet och stress under arbetsdagen. Av hantverkarna var det 30 procent som rapporterade att de led av måttliga eller stora besvär av värk och muskelspänningar, det var 30 procent som hade ont i nedre delen av ryggen. Bland omsorgspersonalen var det 49 procent som led av värk och muskelspänningar och 46 procent som led av värk i nedre delen av ryggen. Vidare var det 37 procent av hantverkarna som rapporterade att de fick otillräckligt med sömn, motsvarande siffra för omsorgen var 58 procent. Av hantverkarnas bilar var det totalt 64 procent som hade förutsättningar för säker förankring. De cyklar som användes i omsorgen hade brister avseende reflexer, bromsar etcetera. Det var endast 30 procent av de som cyklade som instämde i att de ganska eller mycket ofta använder hjälm.Med en utgångspunkt i resultaten från de tre delstudierna har vi formulerat ett antal rekommendationer. Dessa omfattar områden: Stärkt kompetens, Cyklar/el-cyklar; inköp och underhåll, Motorfordon; inköp och utrustning, Lastning/förankring samt Förtydligat arbetsmiljöansvar. Dessutom har några ytterligare områden för fortsatt forskning identifierats.
|
|
| 3. |
- Henriksson, Per, 1965-, et al.
(författare)
-
Hantverkares resor i tjänsten
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 252-253
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Yrkesförare har en ökad risk för att uppleva trötthet, stress och ohälsa, men även en ökad risk för olyckor. Det finns dock andra grupper av förare som kör bil i tjänsten utan att vara yrkesförare. Denna studie syftar till att undersöka arbetsmiljö och säkerhet vid resor i tjänsten för hantverkare. Forskningsprojektet avser att fylla kunskapsgapet om denna yrkesgrupps olycksrisk i trafiken och identifiera vilka arbetsvillkor som påverkar risken för olyckor. Målet är att genom bättre förståelse kunna förebygga olyckor genom insikter om när, var och hur hantverkare reser i sitt arbete och varför olyckorna inträffar.En webbenkät konstruerades och länken till den spreds i sociala medier. Datainsamlingen pågick under maj och juni 2023. I enkäten ingick bland annat frågor om vilket fordon som användes i tjänsten, vilka möjligheter som fanns att frakta gods på ett säkert sätt, hur arbetsmiljön upplevdes och hur trafiksäkerhetssituationen i arbetet uppfattades. Svar från 717 hantverkare ingår i analysen. En överväldigande majoritet av hantverkarna var män och de flesta körde skåpbilar. I de fall lösa föremål fraktades i skåpbilar som hade fasta hyllor eller lådor, uppgav närmare 80 procent av hantverkarna att de ändå oftast placerade föremålen löst i skåpet eller på framsätet.Nittio procent uppgav att de alltid använde bälte i tjänsten. Möjligheten att förankra last i bilen på ett säkert sätt saknades i upp till 15 procent av bilarna enligt hantverkarna, en lika stor andel menade att tid saknades för att göra det. Ungefär var tionde menade att det stämde mycket dåligt att man alltid förankrade lasten, för ytterligare omkring 20 procent stämde det ganska dåligt. Närmare 15 procent instämmer mycket eller ganska mycket i att man ofta kör för fort på grund av en stressig arbetssituation medan närmare 40 procent uppger att överträdelser av hastighetsgränsen ofta sker när det anses kunna ske på ett säkert sätt. Tidsbrist uppges vara en orsak till att det ibland slarvas med att förankra lasten på ett säkert sätt och i vissa fall saknas förutsättningarna för att göra det. Men även om förutsättningarna finns, slarvas det med att lastsäkra.
|
|
| 4. |
- Sjörs Dahlman, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
Bussförares arbetsmiljö under coronapandemin : fysiska och sociala barriärer
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 120-121
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kollektivtrafik är en central funktion i samhället och dess verksamhet behöver prioriteras även i kristider, som under Coronapandemin. Bussförare var tvungna att fortsätta arbeta trots risken att smittas på jobbet. Kollektivtrafiken fortsatte att vara i drift i Sverige under pandemin och olika smittskyddsåtgärder infördes som påverkade bussförarnas arbetsmiljö. Syftet med denna studie var att samla information från bussförare om deras arbetsmiljö och upplevelser under pandemin. Datainsamlingen genomfördes med webbenkäter och genom intervjuer med bussförare under våren 2021 samt en uppföljande enkätundersökning under hösten 2022. Fullständiga svar på enkäterna erhölls från 358 bussförare år 2021 och 669 förare år 2022. Femton förare som lämnat intresseanmälan via den första enkäten intervjuades via videosamtal.Bussförarna rapporterade att flera olika typer av smittskyddsåtgärder hade införts på deras arbetsplatser. Information till anställda om hur smittspridningen kunde minskas samt stängda framdörrar på bussarna var de två vanligaste åtgärderna. Dessa rapporterades av över 90% av bussförarna. Blockerade sittplatser på bussen och information till passagerarna var också vanligt förekommande, följt av personlig skyddsutrustning för bussförarna, plexiglas eller andra barriärer samt minskat antal passagerare. Stängda framdörrar ansågs bidra till en säkrare arbetsmiljö men ledde även till en förändrad yrkesroll med större fokus på att köra buss och mindre social interaktion. Positiva aspekter var mindre hot och stök, och det var lättare att köra enligt tidtabell när föraren inte behövde hantera biljettförsäljning, kontrollera biljetter eller svara på frågor. Negativa aspekter var förlorad kontakt med passagerarna och en känsla av maktlöshet när passagerare reste utan biljett. På många bussar fanns biljettautomater endast vid framdörren på bussen, vilket gjorde det omöjligt att validera biljetter när framdörren stängdes. Plexiglasbarriärer som sattes upp mellan föraren och passagerarna upplevdes av somliga som farliga på grund av risken för dålig sikt, medan andra önskade att de hade installerats mycket tidigare för att möjliggöra validering av biljetter. Smittskyddsåtgärderna upplevdes som mer effektiva för bussförarna än för passagerarna och en majoritet ansåg att smittskyddsåtgärderna infördes för sent. Resultaten från studien kan hjälpa oss att bli bättre förberedda för framtida kriser.
|
|
| 5. |
- Weidel, My, 1993-, et al.
(författare)
-
Olycksrisker och utmaningar för personal i hemsjukvård och hemtjänst : en studie om bil- och cykelanvändning i tjänsten
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 254-255
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är välkänt att yrkesförare har en ökad risk för att uppleva trötthet, stress och ohälsa, men även en ökad risk för olyckor. Det finns dock andra yrkesgrupper som är beroende av bilen i tjänsten, men som inte klassas som yrkesförare, så som de i hemsjukvård och i hemtjänst som kör bil och/eller cyklar till och från brukare. De arbetar ofta under tidspress och rapporterar höga stressnivåer, men studier visar även att de lider av trötthet.Studien syftar till att undersöka arbetsmiljö och säkerhet vid resor i tjänsten för personal inom hemsjukvård och hemtjänst eftersom dessa inte omfattas av regelverk för yrkesförare. Målet är att genom bättre förståelse kunna förebygga olyckor genom insikter om när, var och hur dessa yrkesgrupper reser i sitt arbete och varför olyckorna inträffar. Denna enkätstudie har genomförts för att öka kunskapen om hur personal i hemsjukvård och hemtjänst använder bil/cykel i tjänsten och vilka faktorer som kan öka risken för olycka och ohälsa. Enkätstudie genomförd under vår/sommar 2023. 1303 kompletta svar från personer som arbetar inom hemsjukvård och hemtjänst ingick i studien. Respondenterna var 20-72 år och 93 % var kvinnor. Enkätens fokus låg på körvanor i tjänsten, arbetsmiljö samt hälsa. Resultaten visar att drygt 17 % av de som kör bil, har under arbetstid varit inblandade i minst en olycka. Bland de som cyklar var det 35 % som varit med om minst en olycka, i vissa fall så allvarlig att de brutit ben, eller krossat kroppsdelar. Drygt 40 % svarar att det stämmer att de kör för fort för att de är stressade att inte hinna med arbetet och 71 % försöker inte hålla hastighetsgränser om det upplever det säkert att köra fortare. Två av tre som cyklar väljer bort eller har inte tillgång till hjälm. Sjutton procent hade svårt att hålla sig vakna minst två gånger i månaden när de kör bil, hemtjänst är signifikant tröttare men kör även signifikant längre. Drygt 40% svarar att de inte sover ordentligt och 14 % har svarat att deras hälsotillstånd är dåligt eller mycket dåligt.
|
|
