| 1. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Stort svensk stöd för EU men inte för ökad interaktion
- 2020
-
Ingår i: Juni 2020:9epa. - Stockholm : SIEPS. ; , s. 1-15
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aldrig förr har den svenska allmänhetens stöd för EU legat på så höga nivåer som under de senaste två åren. Sex av tio invånare är för det svenska medlemskapet och närmare sju av tio menar att Sverige inte bör lämna unionen. Skillnaderna i synen på EU har för de flesta samhällsgrupper minskat över tid, även om skiljaktigheter kopplade till exempelvis partisympati fortfarande kvarstår. Det starka stödet för EU omfattar dock inte en önskan om ökad integration på finanspolitiska och utrikespolitiska områden. Här är svenskarnas uppfattning snarast att situationen är bra som den är. Medborgarna gör däremot en positiv bedömning av vilken påverkan EU har haft på militär säkerhet, miljö och sysselsättning. Förhållandet är det motsatta för invandring – här anses EU istället ha haft en negativ påverkan på situationen i Sverige.Dessa resultat framgår av 2019 års nationella SOM-undersökning, som presenteras i den här analysen. En öppen fråga är dock hur hanteringen av den pågående pandemins konsekvenser kan komma att förändra den svenska EU-opinionen. Stödet för EU kan påverkas om det blir aktuellt med gemensamma finansiella åtaganden och om det tas fler steg för att stärka EU:s autonomi gentemot omvärlden.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lundmark, Sebastian, 1986, et al.
(författare)
-
Skilda världsbilder i frågan om koldioxidutsläpp
- 2020
-
Ingår i: Regntunga skyar. - Göteborg : SOM-institutet. - 0284-4788. - 9789189673472
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöfrågor är något som ständigt diskuteras och debatteras, ofta utifrån olika premisser. I följande kapitel undersöker vi i vilken utsträckning människors partipolitiska hemvist styr deras klimatuppfattningar i en specifik fråga, nämligen hur mycket koldioxid de tror att flyg släpper ut jämfört med tåg. Resultaten visar att även vid kontroll för demografiska faktorer är partipolitisk identifikation en signifikant faktor för uppfattningen om hur mycket koldioxid flyg släpper ut jämfört med tåg. Medan personer som står till vänster i politiken bedömer att flyg släpper ut mycket mer än tåg, bedömer personer som står till höger att tåg och flyg är mer lika i sina utsläpp. Resultatet indikerar att svenskarna i viss mån låter sin ideologiska identitet styra vilken fakta som bygger upp deras världsuppfattning. En sådan polarisering kan försvåra möjligheterna för det politiska systemet att fungera väl och den miljöpolitiska debatten riskerar att domineras av partitaktik istället för fakta.
|
|
| 4. |
- Weissenbilder, Marcus, 1992, et al.
(författare)
-
Stort stöd för EU – begränsad vilja till ökad interaktion.
- 2020
-
Ingår i: 978-91-89673-47-2. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 269-286
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Aldrig förr har den svenska allmänhetens stöd för EU legat på så höga nivåer som under de senaste två åren. Sex av tio invånare är för det svenska medlemskapet och närmare sju av tio menar att Sverige inte bör lämna unionen. Skillnaderna i synen på EU har för de flesta samhällsgrupper minskat över tid, även om skiljaktigheter kopplade till exempelvis partisympati fortfarande kvarstår. Det starka stödet för EU omfattar dock inte en önskan om ökad integration på finanspolitiska och utrikespolitiska områden. Här är svenskarnas uppfattning snarast att situationen är bra som den är. Medborgarna gör däremot en positiv bedömning av vilken påverkan EU har haft på militär säkerhet, miljö och sysselsättning. Förhållandet är det motsatta för invandring – här har EU istället haft en negativ påverkan på situationen i Sverige. Givet den osäkra situation som råder runt om i världen år 2020, finns det dock anledning att fundera över hur stödet för EU och för den europeiska integrationen kommer att se ut framöver.
|
|
