| 1. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Stabilt stöd för EU under pandemin, men osäkerhet kring riktningen. Europapolitisk analys
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En viss nedgång i svenskarnas stöd för EU går att spåra i opinionen under pandemin. Färre är för medlemskapet, något fler är för att lämna unionen och den allmänna inställningen till EU är aningen mer negativ. Opinionen ligger visserligen kvar på nivåer som är historiskt höga, men det är tydligt att de senaste årens ökande stöd nu har avstannat och till och med sjunker något. Det finns även en fortsatt stark opinion bland svenskarna emot att utöka den makt och de befogenheter EU har. Ett stort motstånd finns mot såväl att införa euro i Sverige som att unionen ska ha en gemensam finanspolitik och en EU-armé. Trots detta anser svenskarna att EU-medlemskapet har haft positiva effekter inom militär säkerhet, miljö, sysselsättning, ekonomi, jämställdhet och jordbruk. Enbart i frågan om invandring anses det att EU har haft en negativ påverkan, men under de senaste åren syns också en tillbakagång i åsikten om medlemskapets positiva påverkan på brottsbekämpningen. Svenskarna vill trots allt att EU ska kunna stå starkt mot USA i världspolitiken, en paradox sett till det stora motstånd som finns mot att ge unionen mer befogenheter. Det återstår att se hur detta läge utvecklas när EU agerar för allt fler befogenheter och svenskarna mer aktivt måste ta ställning till frågor om utökad integration.
|
|
| 2. |
- Weissenbilder, Marcus, 1992, et al.
(författare)
-
Stabilt stöd för EU under pandemin, men vart är unionen på väg?
- 2021
-
Ingår i: Ingen anledning till oro (?). - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673496 ; , s. 261-270
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det starka stöd som präglat allmänhetens åsikter om EU de senaste åren ligger kvar på historiskt höga nivåer. De ökningar av förtroendet för EU som synts under senare år har dock avstannat och allmänheten i Sverige är något mer skeptisk till EUs hantering av pandemin än det nationella hanterandet. I frågor om ökad finansiell, politisk och militär integration på EU-nivå finns inte något starkt stöd i Sverige, en situation som kan bli politiskt het under kommande år när de tyska och franska regeringarna agerar för ett EU med utökad makt. I spåren av debatten kring gängkriminalitet i Sverige verkar även EU få en viss del av skulden, då EU allt mer anses haft en negativ påverkan på brottsbekämpningen. Som en konsekvens av pandemin kan EU nu vara på väg mot stora förändringar ännu en gång, en situation Sverige kanske varken vill ha eller är beredd på.
|
|
