| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Gustafsson, Håkan, et al.
(författare)
-
LVU – lång väg ut? Om stigbundenhet vid upphörande av tvångsvård
- 2020
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. - 2000-6500. ; 25–26, s. 37-70
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present article deals with one of the most difficult dilemmas pertaining to child protective custody: balancing long-term stability for children in care against family reunification as ultimate goal. In the first part of this article series, the balance is traced through the formal requirements applicable to, on the one hand, the initiation of child custody and on the other hand, its termination. The first article concludes that – at least with respect to foster home assignments – the longer children stay in protective care, the more difficult it becomes for families to reunite. Path dependency – a theoretical model from the social sciences – is suggested towards, if not explaining, then at least understanding some elements of the legal proceedings conducive towards lock-in effects. These conducive mechanisms are next, in the second article of this series, placed in three legal contexts: First, the procedural framework presenting the base rules. It is argued that administrative courts’ ex officio mandate, the loose ambit of “therapeutic” proceedings in combination with the allocation of the burden of proof slant the playing field against individual litigants (albeit in order to “help” them). The playing field itself – referred to as a second institutional context, is then approached from the vantage point of legal theory, taking account of Swedish and international empirical data on different litigants’ litigation odds. In a third, normative context, prevailing notions of familial normality and deviation are explored in order to trace additional factors making it difficult to break the cycle of protective measures.
|
|
| 4. |
- Wejedal, Sebastian, 1984, et al.
(författare)
-
Försäkringskassans bevisprövning i arbetsskadeärenden
- 2020
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692. ; 26:2, s. 70-90
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Detta är den andra delen av två i en sammanhängande rättsvetenskaplig granskning av Försäkringskassans handläggning och beslutsfattande i arbetsskadeärenden. I denna del fokuseras på myndighetens bevisprövning i ärenden om arbetsskada. Det övergripande syftet med granskningen har varit att undersöka om det förekommer könsdiskriminering vid hanteringen av arbetsskadeärenden. Resultatet visar att Försäkringskassan inte alltid hanterar bevisprövningen på ett korrekt sätt inom ramen för sitt beslutsfattande, men att det däremot inte går att påvisa några könsskillnader i hur bevisningen prövas. De fel och brister som kan konstateras är besvärande, men tycks alltså inte verka diskriminerande.
|
|
| 5. |
- Wejedal, Sebastian, 1984, et al.
(författare)
-
Försäkringskassans utredningsansvar i arbetsskadeärenden
- 2020
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692. ; 26:2, s. 50-69
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Detta är den första delen av två i en sammanhängande rättsvetenskaplig granskning av Försäkringskassans handläggning och beslutsfattande i arbetsskadeärenden. I denna del behandlas myndighetens utredningsansvar. I den uppföljande delen skiftas fokus till Försäkringskassans bevisprövning. Det övergripande syftet med granskningen har varit att undersöka om det förekommer könsdiskriminering vid hanteringen av arbetsskadeärenden. Resultatet visar att Försäkringskassan inte alltid hanterar sitt utredningsansvar på ett korrekt sätt inom ramen för sin handläggning, men att det däremot inte går att påvisa några könsskillnader i hur ärenden utreds. De fel och brister som kan konstateras är besvärande, men tycks alltså inte verka diskriminerande.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Wejedal, Sebastian, 1984, et al.
(författare)
-
Vem får prövningstillstånd i kammarrätt? – Ett empiriskt bidrag till teorin om ”Party Capability”
- 2020
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; :2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Enligt teorin om ”Party Capability” har olika kategorier av parter olika förmåga att processa i domstol, vilket är ägnat att påverka utgången till starkare parters fördel. I artikeln appliceras denna teori på svensk domstolsprocess. Närmare bestämt prövas hypotesen att allmänna parter har högre chans att meddelas prövningstillstånd i kammarrätt än enskilda, samt att det inom dessa kategorier finns skillnader mellan stat/kommun respektive företag/privatperson. Hypotesen verifieras genom en empirisk studie, där meddelade/nekade prövningstillstånd i tre målkategorier (socialförsäkringsmål, socialtjänstmål och upphandlingsmål) analyseras statistiskt. Studien visar att det råder ett starkt beroende (korrelation) mellan vem som klagar och om prövningstillstånd meddelas. Statliga organ har högst pt-frekvens (78 procent) följt av kommunala organ (51 procent) och företag (21 procent). Lägst pt-frekvens har privatpersoner (8 procent). Skillnaden mellan parterna är störst i socialförsäkringsmål, där Försäkringskassan har hela 853 procent större chans att få prövningstillstånd än den försäkrade. Dessa resultat problematiseras slutligen i relation till den intressekonflikt, mellan rättssäkerhet och effektivitet, som kravet på prövningstillstånd i mellaninstans innebär.
|
|
