| 1. |
- Andreasson, Mats, et al.
(författare)
-
Värmeanvändning i flerbostadshus och lokaler
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Flerbostadshus och lokaler utgör 80 procent av kundunderlaget i de svenska fjärrvärmesystemen. Nivån på framtidens värmeanvändning i flerbostadshus och lokaler kommer att ha ett starkt inflytande på fjärrvärmens framtida ekonomi och dess investeringsbehov. Som utgångspunkt för en planerad studie av framtida värmebehov har vi utfört en omfattande analys av dagens värmeanvändning. Underlaget utgjordes av anonymiserade enkätsvar till SCB:s energistatistik för flerbostadshus och lokaler avseende 2006. Enkäterna kom från 11253 fastigheter med totalt 77,6 miljoner m2 bostads och lokalyta. Med olika uppräkningsfaktorer har skattningar erhållits för hela Sveriges bestånd av flerbostadshus och lokaler på totalt 310 miljoner m2, så enkätunderlaget var stort jämfört med det totala beståndet.Värmeanvändningen analyserades med avseende på följande parametrar: fördelning, graddagar, byggår, ventilationssystem, genomförda besparingsåtgärder och samdrift mellan olika sätt för värmetillförsel. En separat studie har genomförts av vad som kännetecknar hög och låganvändare av värme. Kyl och vattenanvändning har också analyserats. Resultaten visar att de individuella variationerna var betydligt större än de systematiska förklaringarna från de analyserade parametrarna. Drygt 10 % procent av beståndet var höganvändare av värme, som använde mer än 200 kWh/m2. Den genomsnittliga skillnaden i värmeanvändning mellan norra och södra Sverige var liten. I byggårsanalysen avvek inte miljonprogrammets årgångar dramatiskt, vilket ofta hävdas i den svenska energidebatten. FTX-system i flerbostadshus medförde i genomsnitt en lägre värmeanvändning med 11 kWh/m2. Denna lilla skillnad indikerar att FTX-systemens värmeåtervinning bara har en årlig verkningsgrad på 2030 procent. Funktionen är dock bättre i lokaler, där verkningsgraden för värmeåtervinning skattades till om kring 50 procent. Slutsatsen från analysen av genomförda besparingsåtgärder under de senaste 10 åren indikerade att det är eftersläntrare snarare än pionjärer som utförde åtgärderna. Dvs. det var främst höganvändare som blev medelanvändare efter genomförda åtgärder. Det fanns nästan 34000 värmepumparna installerade i flerbostadshus och lokaler. Hälften av dessa återfanns i byggnader som var anslutna till fjärrvärme. I samdrift dominerar dock användning av fjärrvärme, speciellt i flerbostadshusen. Typiska höganvändare var byggnader i Västmanlands och Norrbottens län, bränsleanvändare, viss samdrift med el, kommunala lokaler samt liten fastighetsstorlek. Typiska låganvändare var byggnader i Halland, värmepumpar (men det berodde på metodfelet att enbart tillfördel användes som mått på energitillförsel), statliga lokaler samt stora fastighetsstorlekar. Fjärrvärmeföretagen kan hjälpa sina kunder att identifiera sig som hög, mellan eller låganvändare, om kundregistren systematiskt kompletteras med uppgifter om bostads och lokalytor. Värmeanvändningen över nivån 150 kWh/m2 stod enbart för 13 procent bland flerbostadshusen och 14 procent bland lokalerna under 2006. Eliminering av fjärrvärmens höganvändare skulle således ge en begränsad, men signifikant reduktion av de totala värmeleveranserna. Våra 6 övergripande slutsatser från projektet blev:• Individuella variationer dominerar över systematiska orsaker till höga eller låga nivåer för den specifika användningen av värme i flerbostadshus och lokaler.• Några signifikanta systematiska orsaker har dock identifierats• Det finns behov av lokal mätning av el till värmeändamål, av vatten som ska bli varmvatten samt av värmeproduktion från värmepumpar• Fjärrvärmeföretagen skulle kunna hjälpa sina kunder att identifiera sig som hög, mellan eller låganvändare.• Det finns på kort sikt en signifikant potential för lägre värmeanvändning i svenska flerbostadshus och lokaler• Effektivisering av byggnaders värmebehov kommer troligen att vara den dominerande konkurrensutsättningen av fjärrvärme i framtiden
|
|
| 2. |
- Egeskog, Andrea, 1981, et al.
(författare)
-
Co-generation of biofuels for transportation and heat for district heating systems – an assessment of the national possibilities in the EU
- 2009
-
Ingår i: Energy Policy. - Amsterdam : Elsevier BV. - 0301-4215 .- 1873-6777. ; 37:12, s. 5260-5272
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Biomass gasification with subsequent synthesis to liquid or gaseous biofuels generates heat possible to use in district heating (DH) systems. The purpose here is to estimate the heat sink capacity of DH systems in the individual EU nations and assess the possibilities for biomass-gasification-based co-generation of synthetic biofuels for transportation and heat (CBH) for DH systems in the EU countries. The possibilities are assessed (i) assuming different levels of competiveness relative to other heat supply options of CBH corresponding to the EU target for renewable energy for transportation for 2020 and (ii) assuming that the potential expansion of the DH systems by 2020 is met with CBH. In general, the size of the DH heat sinks represented by the existing national aggregated DH systems can accommodate CBH at a scale that is significant compared to the 2020 renewable transportation target. The possibilities for CBH also depend on its cost-competitiveness compared to, e.g., fossil-fuel-based CHP. The possible expansion of the DH systems by 2020 represents an important opportunity for CBH and is also influenced by the potential increase in the use of other heat supply options, such as, industrial waste heat, waste incineration, and CHP.
|
|
| 3. |
- Egeskog, Andrea, 1981, et al.
(författare)
-
On the possibility for cogeneration of biofuels for transport and heat for district heating systems in EU25
- 2008
-
Ingår i: World Bioenergy 2008 Conference & Exhibition on Biomass for Energy.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The gasification of biomass with subsequent conversion to liquid biofuels (BtL) results in considerable amounts of surplus heat. Some of this heat could be used in district heating (DH) systems. The aim of this study is to assess the potential for integration of BtL plants with the EU’s DH systems. The major parts of the DH systems are presently based on the use of fossil fuels. The fossil fuels are also dominating the EU transport sector. Thus, integration of BtL plants with the EU’s DH systems could contribute to EU goals of increasing the use of biomass for both heat and transport. The heat sink represented by the aggregated national DH systems is large enough to produce substantial amounts of biofuels for transport by co-generation. However, the potential contribution of the assessed option for meeting the EU target for biofuels for transport for 2020 is highly dependent on BtL plant configuration and competitiveness vs. other heat sources in the DH systems, e.g., CHP. It is found that integration of BtL with DH offers a substantial opportunity, but the attractiveness and possible impacts of expanding such systems need to be further analyzed.
|
|
| 4. |
- Fröling, Morgan, 1966, et al.
(författare)
-
Fjärrvärmens roll i ett samhälle med energieffektiv bebyggelse
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie har tagit sitt avstamp i den för fjärrvärmebranschen något provocerande men ändå viktiga frågeställningen: Har fjärrvärmen någon roll i ett samhälle med energieffektiv bebyggelse? Studiens slutsats är att fjärrvärme definitivt kan spela en fortsatt betydande roll i svensk energiförsörjning även i framtiden, men att det kräver ett mer aktivt förhållningssätt hos branschen än vad som traditionellt varit fallet och en aktiv kunskapsuppbyggnad för utveckling av hållbara energisystem. Fjärrvärmebranschen står inte inför någon omedelbar kris, men måste redan nu förbereda sig för nya marknadsförutsättningar i framtiden.Studien arbetar huvudsakligen med fyra områden som berör fjärrvärme, som getts de vida benämningarna Fjärrvärmens roll, Energianvändningens nivå, Energianvändningens fördelning och Nya värmeapplikationer. Rapporten utmynnar i ett antal frågeställningar och markanta kunskapsluckor som berör dessa fyra områdena.Fjärrvärme används huvudsakligen för att täcka värmebehov i byggnader. En förståelse av bebyggelsens roll i energisystemet är en mycket viktig grund för vidare resonemang runt frågan vilken roll fjärrvärmen har i systemet nu och i framtiden med energieffektiva byggnader. Fjärrvärme med sin energimix har bidragit till minskad oljeanvändning, framför allt i flerbostadshus. Elvärme visar ingen minskande trend trots politisk viljeinriktning. Elanvändning för hushåll och fastighetsdrift visar en ökande trend. Effektivisering och miljömål är väsentliga för inriktningen av framtida energianvändning i bebyggelse. Det finns ett antal miljömål med bäring på värmeanvändning i bostäder. Det är dock inte alltid helt självklart hur mål för energieffektivisering och minskad andel köpt energi för bostäder bidrar till miljömålen i ett system med fjärrvärme och ökad andel kraftvärme och bioenergi. Sveriges energisystem för bostadssektorn ser annorlunda ut än vad som är genomsnittligt i Europa och slutsatser från Kontinentaleuropa kan inte alltid självklart tillämpas i Sverige. Hur vi betraktar användning av el för att generera värme spelar också stor roll för vilka åtgärder som bör prioriteras (till exempel diskussionen om miljövärdering av el skall ske som medel- eller marginalel).Fjärrvärme har spelat en betydande roll för utvecklingen av energisystem i Sverige. Detta är en väsentlig bakgrundsförståelse för diskussion av fjärrvärmens framtida utveckling samt de hot och möjligheter som kan föreligga, sett ur fjärrvärmens perspektiv. Energianvändningens nivå i nuläget och scenarier för framtiden visar att fjärrvärmebranschen i Sverige står inför stora utmaningar i utvecklingen av hållbara energisystem. Investeringar i energianläggningar som görs de närmaste åren har också en ekonomisk livslängd som innebär att de påverkas av perioder när förutsättningar på energimarknaden kan förändras kraftigt. Fjärrvärmeföretagens strategi bör vara att förbereda sig nu, inte i efterhand när förändringarna redan har skett. På nytt kan konstateras att systemförståelsen och förmågan till överblick ofta inte är så stark när energiframtid diskuteras i Sverige. Risk för suboptimeringar är uppenbar. Vad gäller energianvändningens fördelning kan liknande slutsatser dras. Fjärrvärmeföretagens i allmänhet låga kännedom om sina kunders användning av produkten som levereras är intressant att notera. Möjligheter till nya användningsområden för frigjord kapacitet (till följd av effektivare värmeanvändning hos kunder) i distributionsnät för fjärrvärme är en utmaning för branschen att ta tag i. Studien utmynnar i ett antal frågeställningar och markanta kunskapsluckor som berör de huvudfrågor som ursprungligen ställdes i projektet. Behovet av ett aktivt förhållningssätt och fortsatt kunskapsuppbyggnad för utveckling av hållbara energisystem är uppenbart. Det leder fram till de frågor för fortsatt forskning och det förslag till forskningsprogram, Framtidens Fjärrvärme, som skissas i rapportens avslutande kapitlet.
|
|
| 5. |
- Hansson, Julia, 1978, et al.
(författare)
-
Cogeneration of biofuels and heat in the European district heating systems
- 2008
-
Ingår i: Proceedings of the 16th EU BC&E.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The European Union (EU) aims at an increased use of bioenergy in all sectors as well as an increased energy efficiency. The gasification of biomass with subsequent conversion to gaseous and liquid biofuels generates considerable amounts of surplus heat. Given that some of this heat is made useful in district heating systems, the energy efficiency of such biofuel options would increase. Since the district heating systems in the EU to a large extent is based on fossil fuels, CO2 emissions reduction from the district heating systems could be an additional benefit. The aim of this study is to assess the potential for integrating biofuel plants generating surplus heat with the district heating systems in the member states of the EU. On a national level, the heat sink represented by the district heating systems is large enough to accommodate a substantial biofuel production. However, the realization of this potential is highly dependent on national conditions and its competitiveness against other heat sources in the district heating systems. The attractiveness and possible impacts need to be further analyzed.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Olsson Ingvarson, Lena, et al.
(författare)
-
Building mass used as short term heat storage
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Daily variations of the heat demand in a district heating system increase the heat generation cost due to the marginal use of more expensive fuels. The use of building masses as short term heat storage has been investigated by Göteborg Energi. The possible heat storage and the prevailing conditions have been estimated. Field measurements have been performed for verification. The preliminary results show that the daily load variations at system level can be eliminated with building masses as active short term heat storage.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Werner, Sven, 1952-
(författare)
-
Benefits with more district heating and cooling in Europe
- 2007
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The future possibilities of more district heating and cooling in Europe have been assessed within the Ecoheatcool project, supported by the European Intelligent Energy programme. Doubling district heat sales and improved heat generation would increase the overall energy efficiency, increase security supply by lower import dependence, and decrease the carbon dioxide emissions. Increasing the market share of district cooling would also increase energy efficiency, decrease carbon dioxide emissions, and reduce summer congestion in electricity distribution. Furthermore, the 10 important strategy recommendations from the project are presented.
|
|
| 10. |
|
|
