| 1. |
- Ansell, Anders, et al.
(författare)
-
Kap 14 - Hållfasthet
- 2021
-
Ingår i: Betonghandbok Material – Del II. - Stockholm : AB Svensk Byggtjänst. ; , s. 27-188
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
- Ivarsson Westerberg, Anders, 1966-, et al.
(författare)
-
Stärkt uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet för havsmiljön
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De åtgärder som genomförs för att förbättra havsmiljön baseras på en mosaik av olika åtgärdsprogram och lagstiftning. EU:s havsmiljödirektiv och den svenska havsmiljöförordningen har till syfte att uppnå en god miljöstatus i havsmiljön och det åtgärdsprogram som följer riktas mot åtgärder i kust- och havsområdet. Samtidigt sker en rad andra insatser för att minska påverkan på havsmiljön, bland annat åtgärder som riktas mot landbaserade aktiviteter. Det är följaktligen en utmaning att härleda förändringar i miljötillstånd till enskilda åtgärder och program. Utvärdering av åtgärder och åtgärdsprogram är dock en förutsättning för att kunna optimera åtgärdsarbetet, från såväl miljö- som kostnadssynpunkt.Den här rapporten presenterar resultat och rekommendationer från ett projekt med syfte att stärka uppföljning och utvärdering av det åtgärdsprogram för havsmiljön (ÅPH) som följer av EU:s havsmiljödirektiv. Projektet har genomförts av Havsmiljöinstitutet med medel från Havs- och vattenmyndigheten. I uppdraget har ingått att föreslå metoder för att utvärdera effekter av åtgärder i programmet samt att undersöka hur data och information som kan användas för att utvärdera effekter av åtgärderna kan samlas in.Rapportens rekommendationer bygger på en granskning av Havs- och vattenmyndighetens faktablad och första versioner av genomförandeplaner för åtgärderna i ÅPH 2022–2027. Som en del av detta arbete har en rad begrepp som används av Havs- och vattenmyndigheten också utvecklats och definierats. Baserat på dessa analyser rekommenderas följande:Tillämpa en utvecklad utvärderingsmodell som utgår från enskilda åtgärder och de aktiviteter som genomförs inom förvaltningen för att initiera åtgärderna. Utvärdering av åtgärderna föreslås följa en effektkedja av förväntade prestationer av myndighetens aktiviteter, förvaltningseffekter, beteendeförändringar hos aktörer utanför förvaltningen, och miljöeffekter. För att tillämpa modellen behöver också hänsyn tas till ytterligare aspekter. Framför allt behöver de antaganden som görs för att effektkedjan ska förverkligas och eventuella bieffekter identifieras och formuleras redan vid beslut om åtgärden. Med det föreslagna ramverket för uppföljning och utvärdering åstadkoms en mer systematisk och enhetlig utvärdering av åtgärder vilket bedöms leda till ett mer kostnadseffektivt åtgärdsarbete. Vi rekommenderar också att faktablad och genomförandeplaner för åtgärder i ÅPH uppdateras med den föreslagna utvärderingsmodellen som grund och de definitioner av begrepp som ges i rapportenUtvärdera tidiga steg i effektkedjan, för att i rimlig tid upptäcka om åtgärderna riskerar att inte resultera i förväntade förändringar i miljön eller om oönskade bieffekter uppstår. Vad gäller miljöeffekter är det ofta svårt att bedöma effekter av enskilda åtgärder i ÅPH. Den nationella och regionala miljöövervakningen ger förutsättningar för att bedöma miljötillståndet i havet men i de flesta fall krävs särskilda mätprogram om syftet är att utvärdera miljöeffekter av enskilda åtgärder. Därtill kan det i många fall ta lång tid innan åtgärder resulterar i mätbara förändringar i miljön. Därför är det ofta rationellt att utvärdera tidigare steg i effektkedjan för att indikera eventuella behov att se över och anpassa åtgärden. Vilka metoder som är bäst lämpade för att använda beror på åtgärdstyp och vilket steg i effektkedjan som ska utvärderas. Både kvalitativa och kvantitativa metoder kan vara passande, liksom en blandning av dessa övergripande angreppssätt.Överväg redan vid beslut om åtgärder hur de ska utvärderas för att tidigt klarlägga vilken data och typer av metoder som kan vara lämpliga för framtida utvärderingar. I projektet har vi undersökt tillgång till data och information som eventuellt kan användas för uppföljning och utvärdering av åtgärder. Möjligheter att söka och samla in befintlig information som kan användas för att utvärdera effekter av åtgärderna i ÅPH, från miljöövervakning och andra källor, är i dagsläget begränsade. Det beror framför allt på att det sällan framgår om inrapporterade dataset och projektrapporter har en koppling tillåtgärder i ÅPH, även när uppdrag för utvärdering av åtgärder i ÅPH sker på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Detta kan åtgärdas relativt enkelt om rapportörer av data och genomförare av uppdrag som berör åtgärder i ÅPH får en instruktion om enhetlig märkning av dataset och eventuella projektrapporter. För utvärdering av åtgärder måste dock ofta nya data och information tas fram för att uppfylla det specifika utvärderingssyftet. För flera typer av utvärderingar är det också nödvändigt att samla inrelevant data och information redan före det att åtgärden genomförs och det därför viktigt att redan vid beslut om åtgärd ha i åtanke hur de ska utvärderas.
|
|
| 3. |
- Westerberg, Bo, 1942-, et al.
(författare)
-
Hållfasthet
- 2021. - 3
-
Ingår i: Betonghandbok Material, Del II, tredje reviderade upplagan. - Stockholm : Svensk Byggtjänst. - 9789179170882 ; , s. 27-187
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet omfattar följande delar:14.1 Inledning14.2 Begreppet hållfasthet14.3 Faktorer som generellt påverkar hållfastheten14.4 Tryckhållfasthet14.5 Centrisk draghållfasthet14.6 Spräckhållfasthet14.7 Böjdraghållfasthet14.8 Brottmekanik14.9 Skjuvhållfasthet14.10 Slaghållfasthet14.11 Hållfasthet vid stämpellast14.12 Hållfasthetssamband14.13 Hållfasthet i färdig konstruktion14.14 Bedömning av hållfasthet i färdig konstruktion14.15 Hållfasthetens spridning14.16 Litteratur
|
|
| 4. |
- Westerberg, Håkan
(författare)
-
First tracking of the oceanic spawning migrations of Australasian short-finned eels (Anguilla australis)
- 2021
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2045-2322. ; 11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Anguillid eel populations have declined dramatically over the last 50 years in many regions of the world, and numerous species are now under threat. A critical life-history phase is migration from freshwater to distant oceans, culminating in a single life-time spawning event. For many anguillids, especially those in the southern hemisphere, mystery still shrouds their oceanic spawning migrations. We investigated the oceanic spawning migrations of the Australasian short-finned eel (Anguilla australis) using pop-up satellite archival tags. Eels were collected from river estuaries (38 degrees 5,142 degrees E) in south-eastern temperate Australia. In 2019,16 eels were tracked for up to about 5 months, similar to 2620 km from release, and as far north as the tropical Coral Sea (22 degrees 5,155 degrees E) off the north-east coast of Australia. Eels from southern Australia appeared to access deep water off the Australian coast via two main routes: (i) directly east via Bass Strait, or (ii) south-east around Tasmania, which is the shortest route to deep water. Tagged eels exhibited strong diel vertical migrations, alternating between the warm euphotic zone (similar to 100-300 m, 15-20 degrees C) at night and the mesopelagic zone (similar to 700-900 m, 6-8 degrees C) during the day. Marine predators, probably lamnid sharks, tuna, or marine mammals, ended many eel migrations (at least similar to 30%), largely before the eels had left the Australian continental shelf. The long and risky marine migrations of Australasian eels highlight the need for better information on the processes contributing to eel mortality throughout the life cycle, including the impacts of future changes to oceanic currents, predator abundance and direct anthropogenic disturbances.
|
|
| 5. |
- Westerberg, Håkan
(författare)
-
Important questions to progress science and sustainable management of anguillid eels
- 2021
-
Ingår i: Fish and Fisheries. - : Wiley. - 1467-2960 .- 1467-2979. ; 22, s. 762-788
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Anguillid eels are found globally in fresh, transitional and saline waters and have played an important role in human life for centuries. The population status of several species is now of significant concern. The threats to populations include direct exploitation at different life stages, blockages to migratory routes by dams and other structures, changes in river basin management that impact habitat carrying capacity and suitability, pollution, climate change, diseases and parasites. While much has been done to understand eel biology and ecology, a major challenge is to identify the key research and management questions so that effective and targeted studies can be designed to inform conservation, management and policy. We gathered 30 experts in the field of eel biology and management to review the current state of knowledge for anguillid eel species and to identify the main topics for research. The identified research topics fell into three themes: (a) Lifecycle and Biology; (b) Impacts and (c) Management. Although tropical anguillid eels are by far the least well understood, significant knowledge gaps exist for all species. Considerable progress has been made in the last 20 years, but the status of many species remains of great concern, particularly for northern temperate species. Without improved engagement and coordination at the regional, national and international level, the situation is unlikely to improve. Further, adaptive management mechanisms to respond to developments in science, policy and our knowledge of potential threats are required to ensure the future of these important and enigmatic species.
|
|
| 6. |
- Westerberg, Håkan
(författare)
-
Mapping silver eel migration routes in the North Sea
- 2022
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2045-2322. ; 12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recent developments in tracking technology resulted in the mapping of various marine spawning migration routes of the European eel (Anguilla anguilla). However, migration routes in the North Sea have rarely been studied, despite many large European rivers and hence potential eel growing habitat discharge into the North Sea. In this study, we present the most comprehensive map to date with migration routes by silver European eels in the North Sea and document for the first time successful eel migration through the English Channel. Migration tracks were reconstructed for 42 eels tagged in Belgium and 12 in Germany. Additionally, some eels moved up north to exit the North Sea over the British Isles, confirming the existence of two different routes, even for eels exiting from a single river catchment. Furthermore, we observed a wide range in migration speeds (6.8-45.2 km day(-1)). We hypothesize that these are likely attributed to water currents, with eels migrating through the English Channel being significantly faster than eels migrating northward.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Westerberg, Håkan
(författare)
-
Predation on migrating eels (Anguilla anguilla L.) from the Western Mediterranean
- 2021
-
Ingår i: Journal of Experimental Marine Biology and Ecology. - : Elsevier BV. - 0022-0981 .- 1879-1697. ; 544
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nineteen female silver European eels (Anguilla anguilla L.) were tagged with satellite tags and released in the Gulf of Lion in the Mediterranean during the migration seasons 2013 and 2015. Sixteen tags transmitted data: five in the Atlantic Ocean, and eleven in the Mediterranean. Of those, 50% of migrating eels were consumed by marine mammals in each year, all in the Mediterranean. The diving behaviour recorded by the tags after the eels were consumed indicated that the most likely predators were deep diving toothed whales. Measurements of the acoustic target strength of the tag showed a negligible effect on the detectability by whale biosonar. Overall, the observed predation rate was similar to that reported for eels escaping into the Atlantic. However, unlike eels in the Atlantic, which are most vulnerable to predators in the first week of escapement as they traverse the continental shelf and before they reach the refuge of the deep ocean, eels escaping from the Mediterranean were predated in deep water, months after release, likely as a consequence of their migration within a relatively narrow and deep corridor in the Alboran Sea. This emphasises the challenge of accounting for natural mortality in management plans for the long-term recovery of the European eel.
|
|
| 9. |
- Westerberg, Håkan
(författare)
-
Tidal and circadian patterns of European eel during their spawning migration in the North Sea and the English Channel
- 2023
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 905
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Technological advances in tracking methods enable the mapping of anguillid eel migration routes from continental habitats to their spawning sites in the ocean. However, the behaviour and orientation abilities of anguillids are still poorly understood, and have only rarely been studied on the continental shelf. Here we present the results of a study into the vertical and horizontal movement behaviour of 42 European eels (Anguilla anguilla L.) tagged with electronic tags that migrated through the North Sea and English Channel towards and into the Atlantic Ocean during their spawning migration. We used actograms, periodograms and linear mixed effects models to determine the periodicity and significance of the timing and pattern of vertical movement and activity. Overall, eels had a complex behavioural repertoire that included classical diel vertical migration (DVM), reverse DVM and vertical movement behaviours that synchronized with tidal patterns. All of the eels that were tracked showed one or more of these behaviours during their time at liberty, and many exhibited all of them. We also observed that the eels had a higher horizontal migration speed when the current in the favourable direction was stronger. This, together with the vertical movement synchronized with the tides, suggests the eels adopt selective tidal stream transport. Finally, tracked eels had a higher vertical movement range at night compared to daytime. We hypothesize that these behaviours are driven by bio-energetic efficient movement, navigation and predator avoidance.
|
|
| 10. |
- Zweifel, Ulla Li, 1967, et al.
(författare)
-
Stärkt uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet för havsmiljön
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De åtgärder som genomförs för att förbättra havsmiljön baseras på en mosaik av olika åtgärdsprogram och lagstiftning. EU:s havsmiljödirektiv och den svenska havsmiljöförordningen har till syfte att uppnå en god miljöstatus i havsmiljön och det åtgärdsprogram som följer riktas mot åtgärder i kust- och havsområdet. Samtidigt sker en rad andra insatser för att minska påverkan på havsmiljön, bland annat åtgärder som riktas mot landbaserade aktiviteter. Det är följaktligen en utmaning att härleda förändringar i miljötillstånd till enskilda åtgärder och program. Utvärdering av åtgärder och åtgärdsprogram är dock en förutsättning för att kunna optimera åtgärdsarbetet, från såväl miljö- som kostnadssynpunkt. Den här rapporten presenterar resultat och rekommendationer från ett projekt med syfte att stärka uppföljning och utvärdering av det åtgärdsprogram för havsmiljön (ÅPH) som följer av EU:s havsmiljödirektiv. Projektet har genomförts av Havsmiljöinstitutet med medel från Havs- och vattenmyndigheten. I uppdraget har ingått att föreslå metoder för att utvärdera effekter av åtgärder i programmet samt att undersöka hur data och information som kan användas för att utvärdera effekter av åtgärderna kan samlas in.
|
|
