| 1. |
- Axelsson, Roger, et al.
(författare)
-
Vuxenutbildningens betydelse för inkomster, mobilitet och övergång till högskolestudier
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I början av 1990-talet befann sig Sverige i en kraftig konjunkturnedgång. Arbetslösheten hade stigit till rekordhöga nivåer. Bland de åtgärder regeringen vidtog för att motverka arbetslösheten ingick Kunskapslyftet som var en femårig sats-ning på vuxenutbildning. Kunskapslyftet startade den 1 juli 1997 och pågick till och med år 2002.Det fanns två övergripande målsättningar med Kunskapslyftet. Den första var ekonomisk och handlade om att minska arbetslösheten, öka sysselsättningen och få till stånd en snabbare ekonomisk tillväxt. Den andra målsättningen var utbildningspolitisk och handlade om att vidareutveckla och förnya vuxenutbildningen.Under den femårsperiod som Kunskapslyftet pågick uppgick statens kostnader tillcirka tre miljarder kronor per år exklusive studiestöd. Totalkostnader för hela projektetinklusive studiestöd hamnade på, i storleksordningen 40–45 miljarder kronor.På ITPS uppdrag har Institutionen för nationalekonomi vid Umeå universitetutvärderat hur Kunskapslyftet och annan kommunal vuxenutbildning påverkatdeltagarnas inkomster, rörlighet och övergång till högskolestudier.De fyra uppsatserna som sammanfattas i denna rapport bygger på deltagare i Komvuxhöstterminen 1997, i vissa fall deltagare med så kallat särskilt utbildningsbidrag(studerande i Kunskapslyftet). I de uppsatser där ett förfarande med jämförelsegrupperanvänds är dessa öppet arbetslösa i början av hösten 1997 och deltagare iarbetsmarknadsutbildning i mitten av denna höst.Den databas som har använts i projektets fyra delstudier har byggts upp vidinstitutionen för nationalekonomi vid Umeå universitet. Den omfattar samtliga stu-derande i Komvux höstterminerna 1997 t o m 1999 med tillhörande jämförelsegrupper.Jämförelsegruppen arbetslösa omfattar samtliga personer som 1 september 1997var anmälda vid arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa. Den andra jämförelse-gruppen – deltagare i arbetsmarknadsutbildning – består av dem som den 15 okto-ber samma år var registrerade som deltagare i denna utbildning.De viktigaste resultaten i projektets fyra delstudier av kommunal vuxenutbildningär i korthet följande:1. När det gäller utbildningens effekter på bruttoarbetsinkomster efter avslutad utbildning finner vi att deltagare i Kunskapslyftet som var arbetslösa och studerade med det särskilda utbildningsbidraget hade en relativt sett gynnsammare inkomstutveckling än jämförelsegruppen öppet arbetslösa. Vi fin-ner dock en ännu bättre inkomstutveckling för deltagare i arbetsmarknadsutbildning.2. Övergång till högre utbildning var högre bland deltagare i Kunskapslyftet jämfört med övriga deltagare i kommunal vuxenutbildning när hänsyn tas till regionala arbetsmarknadsförhållanden och andra bakgrundsfaktorer.Kvinnliga studerande inom kommunal vuxenutbildning hade en relativt sett högre sannolikhet för att övergå till högskole- eller universitetsutbildning jämfört med män. Övergångssannolikheten påverkas också av regionala attribut. Den är bland annat negativt korrelerad med regional sysselsättningstillväxt och positivt korrelerad med regional arbetslöshet. Detsenare behöver dock inte nödvändigtvis tyda på negativa samhällsekonomiska effekter i form av inlåsning av arbetskraft.3. Det finns betydande regionala skillnader när det gäller deltagarnas inkomster efter utbildning. De länsvisa skillnaderna är inte obetydliga och kan överstiga 20 procent av genomsnittsinkomsten. Detta bör kanske beaktasvid den regionala fördelningen av resurser till vuxenutbildningen.4. När det gäller geografisk rörlighet finner vi lägre sannolikhet för flyttning bland deltagare i kommunal vuxenutbildning och deltagare i arbetsmarknadsutbildning jämfört med personer i öppen arbetslöshet. Detta gäller även de deltagare i Komvux som deltog i Kunskapslyftet. Jämfört med deltagare i arbetsmarknadsutbildning hade dock studerande inom Komvux högre sannolikhet för flyttning. Dock gäller detta inte deltagare i kunskapslyftet, vilka hade lägre sannolikhet för flyttning i jämförelse med deltagare i arbetsmarknadsutbildning.
|
|
| 2. |
- Carmine Belin, Andrea, et al.
(författare)
-
S18Y in ubiquitin carboxy-terminal hydrolase L1 (UCH-L1) associated with decreased risk of Parkinson's disease in Sweden.
- 2007
-
Ingår i: Parkinsonism & related disorders. - : Elsevier BV. - 1353-8020. ; 13:5, s. 295-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ubiquitin carboxy-terminal hydrolase L1 (UCH-L1) is a neuron-specific enzyme that removes ubiquitin from the C-terminal end of substrates and a component of the ubiquitin-proteasome system. A protective effect of a UCH-L1 variant, S18Y, was suggested since the common variant was found to be inversely associated with sporadic Parkinson's disease (PD). We investigated the association of S18Y in our Swedish PD material. The tyrosine variant was significantly inversely associated with PD (P=0.049) and with a low age of onset (50 years) (P=0.017) in the case-control material, supporting the hypothesis of a protective function.
|
|
| 3. |
- de Luna, Xavier, 1968-, et al.
(författare)
-
Can adult education delay retirement from the Labour Market?
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Several studies have suggested that education is associated with later retirement from the labour market. In this paper, we examine whether adult education, involving enrolees aged 42 or above, delays retirement to potentially increase labour force participation among the elderly. With Swedish register data of transcripts from adult education and an-nual earnings, which encompasses 1979-2004 and 1982-2004 respectively, we exploit the fact that adult education is a large-scale phenomenon in Sweden and construct a measure of the timing of the transition from being self-supported by productive work to being supported by pension transfers. We match samples of treated and controls on the propen-sity score and use non-parametric estimation of survival rates. The results indicate that adult education has no effect on the timing of the retirement from the labour force. This can be contrasted with the fact that adult education is one of the cornerstones of the OECD strategy for “active ageing” and the European Union’s “Lisbon strategy” for growth and jobs.
|
|
| 4. |
- Eliasson, Kent, et al.
(författare)
-
Flyttning och pendling i Sverige
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekonomisk och ekonometrisk analys av flyttningar och pendling mellan lokala arbetsmarknadsregioner i Sverige. Översikt över tidigare forskning, deskriptiv analys av geografisk rörlighet över tiden för olika åldersklasser, regiontyper, utbildningskategorier, kategorier av invandrare och med avseende på kön. Ekonometriska analyser av drivkrafter till flyttning och pendling samt effekter av rörlighet på arbetsinkomster.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Nakosteen, Robert, et al.
(författare)
-
Health-Related Disabilities and Matching of Spouses: Analysis of Swedish Population Data
- 2005
-
Ingår i: Journal of Population Economics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0933-1433 .- 1432-1475. ; 18:3, s. 491-507
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recent research concerning the incidence of reported work-limiting disabilities in the married population indicates a degree of interdependence between spouses' disabilities. This pattern is consistent with several hypotheses. Spouses tend to share many lifestyle traits that might lead to common health outcomes. Alternatively, their joint reports might reflect a shared preference for income benefits or workplace accommodations available to disabled individuals. Another possibility is that disabled individuals tend to be matched in the process of marital formation. This paper investigates the latter hypothesis. Taking advantage of a unique data set from the Swedish population, we select a sample of recently married couples and trace them back in time to their single years. Our analysis indicates nonrandom matching on the basis of disability status. After controlling for observed traits such as age and education, we find a residual correlation between future spouses that is positive and strongly significant. The magnitude of the correlation is within the range of residual correlations obtained from other studies that address marital matching in the contexts of education and earnings.
|
|
| 7. |
- Nakosteen, Robert, et al.
(författare)
-
Migration and Self-Selection: Measured Earnings and Latent Characteristics
- 2008
-
Ingår i: Journal of regional science. - : Wiley. - 0022-4146 .- 1467-9787. ; 48:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research in regional and labor economics has established that economic incentives play a significant role in the process of internal migration. The most common approach is to view migration as a form of human capital investment undertaken by individuals who expect to benefit from the standpoint of increased earnings. One of the central concepts in these models is self selection. Individuals who self-select the option of migration tend to differ from the nonmigrant population in ways that are not measured in most data sets.The contribution of this paper is in its distinction between two aspects of migrant selection. On one hand, some workers possess unmeasured traits that might simultaneously affect their wages and their propensity to engage in risky human capital investment such as migration. On the other hand, measured earnings might exert a direct effect on migration. Based on samples of employed Swedish males and females at two points in time, this study seeks first to examine whether migration between the two periods occurs in the presence of correlation between unmeasured factors present in both earnings during the first period and the subsequent decision to migrate. Second, it looks for an explicit role of earnings per se in the migration decision. Results of the study provide support for selection based on unmeasured traits for both genders. For females, there is also evidence of selection based on measured earnings.
|
|
| 8. |
- Stenberg, Anders, et al.
(författare)
-
Does comprehensive education work for the long-term unemployed?
- 2007
-
Ingår i: Labour Economics. - : Elsevier BV. - 0927-5371 .- 1879-1034.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper we evaluate the effects of comprehensive adult education on wage earnings of long-term unemployed, an essentially unexplored issue. We use register data pertaining to a large sample of long-term unemployed in Sweden who enrolled in upper secondary comprehensive adult education. Estimates with propensity score matching indicate that more than one semester of study results in substantial increases in post program annual earnings for both males and females. According to our rough calculations, the social benefits of offering these individuals comprehensive education surpass the costs within five to seven years.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Westerlund, Olle
(författare)
-
Geografisk rörlighet och tillväxt
- 2005
-
Ingår i: Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt. - : ITPS, Stockholm.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
