| 1. |
- Björklund, Peyman, et al.
(författare)
-
The internally truncated LRP5 receptor presents a therapeutic target in breast cancer
- 2009
-
Ingår i: PloS one. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 4:1, s. e4243-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Breast cancer is a common malignant disease, which may be caused by a number of genes deregulated by genomic or epigenomic events. Deregulated WNT/beta-catenin signaling with accumulation of beta-catenin is common in breast tumors, but mutations in WNT signaling pathway components have been rare. An aberrantly spliced internally truncated LRP5 receptor (LRP5Delta666-809, LRP5Delta) was shown recently to be resistant to DKK1 inhibition, and was required for beta-catenin accumulation in hyperparathyroid tumors and parathyroid tumor growth. METHODOLOGY/PRINCIPAL FINDINGS: Here we show, by reverse transcription PCR and Western blot analysis, that LRP5Delta is frequently expressed in breast tumors of different cancer stage (58-100%), including carcinoma in situ and metastatic carcinoma. LRP5Delta was required in MCF7 breast cancer cells for the non-phosphorylated active beta-catenin level, transcription activity of beta-catenin, cell growth in vitro, and breast tumor growth in a xenograft SCID mouse model. WNT3 ligand, but not WNT1 and WNT3A augmented the endogenous beta-catenin activity of MCF7 cells in a DKK1-insensitive manner. Furthermore, an anti-LRP5 antibody attenuated beta-catenin activity, inhibited cell growth, and induced apoptosis in LRP5Delta-positive MCF7 and T-47D breast cancer cells, but not in control cells. CONCLUSIONS/SIGNIFICANCE: Our results suggest that the LRP5Delta receptor is strongly implicated in mammary gland tumorigenesis and that its aberrant expression present an early event during disease progression. LRP5 antibody therapy may have a significant role in the treatment of breast cancer.
|
|
| 2. |
- Lindkvist, Anna, et al.
(författare)
-
Konflikt och konsensus i skogen : intensivodling av skog ur ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Faktaunderlag till utredning om Möjligheter till intensivodling av skog
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den första delstudien, ”Skogslandskapet som arena”, syftar till att ge en bakgrund till dagens skogsbruk i Sverige och att sätta in skogspolitiken i ett idé- och miljöhistoriskt sammanhang. Sammantaget handlar undersökningen om hur skogen har brukats och hur detta brukande har motiverats, institutionaliserats, reglerats och ifrågasatts under de senaste århundradena. Den består av två delar. Den första delen inleds med en historik som tar upp maktförhållandena i skogen och hur skogen har nyttjats genom tiderna. Därefter följer en redogörelse över skogsbrukets och skogsvårdslagens förändring över tid fram till att miljörörelsen, rennäringen, kulturminnesvården och andra ”allmänna intressen” som värnar om skogen tar plats i skogsvårdslagen. I den andra delen diskuteras ett urval konflikter som uppkommit i anslutning till skogen och skogsbruket, främst med tyngdpunkt på 1970- och 1980-talen: debatten om plantering av skog i öppna landskap, kalhyggesdebatten, reaktionerna vid inplantering av främmande trädslag, debatten om bruket av bekämpningsmedel samt visionen om att utveckla och nyttja genmodifierade träd. Flera av dessa konflikter kan rimligen åter aktualiseras vid ett intensifierat skogsbruk av det slag som utredningen behandlar.Den andra delstudien, ”Attityder och värderingar”, undersöker privatpersoners och skogsägares inställningar till den svenska skogen i allmänhet och till intensivodling av skog i synnerhet. Privatpersoner betraktar vanligen skogen som en rekreationsresurs, medan skogsägare håller skogens traditionella, ekonomiska värden närmare hjärtat. När attityder mot skogen väl förändras beror det ofta på generationsväxlingar, ökat miljömedvetande och urbaniseringstrender. Sveriges stora demografiska och kulturella skillnader har även bidragit till att skogen idag uppfattas olika i olika delar av landet. Samtidigt som vi bor längre bort från skogen än tidigare ökar vår efterfrågan på dess sociala värden, vilket innebär att ungefär hälften av våra skogsbesök numera sker i tätortsnära skog, som främst är förknippad med rekreation och vila. Skogens ekonomiska värden är emellertid fortfarande viktiga, inte minst när det gäller skogens roll som framtida energikälla. Intervjuade skogsägare har visat sig vara förhållandevis positiva till intensivodling av skog, samtidigt som det av miljömässiga och ekonomiska skäl finns ett starkt motstånd mot att öka användningen av gödsel. Privatpersoner som intervjuats anser i regel att intensivodlade områden begränsar naturupplevelsen, skadar miljön och missgynnar mångfalden. Fördelar som ökad möjlighet att utvinna alternativa energibränslen och ökade exportmöjligheter för svensk industri har emellertid också nämnts.Den tredje delstudien, ”Potentiella synergier och målkonflikter”, relaterar intensivodling av skog dels till de av riksdagen fastställda miljömålen dels till eventuella intressemotsättningar som kan uppstå till följd av ett förändrat nyttjande av jordbruksmark. De målkonflikter som identifieras, främst mellan miljömålen ’Begränsad klimatpåverkan’ och ’Ett rikt växt- och djurliv’, kan inte enbart lösas på teknisk väg utan kräver någon form av politisk avvägning. För att ansvariga myndigheter ska kunna göra en sådan avvägning krävs dock att det utarbetas någon form av politisk prioriteringsordning som kan vägleda myndigheterna i det arbetet. När det gäller eventuella intressemotsättningar som kan uppstå till följd av intensivodling framgår det av intervjuer med olika intresseorganisationer att många konflikter sannolikt kan undvikas om synpunkter från olika intressen beaktas i samband med planering av förändrat marknyttjande.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
