| 1. |
- Kjellberg, Jeanette, et al.
(författare)
-
Media påverkar pendling och pendling påverkar media : Mentala kartor och rörlighet på arbetsmarknaden
- 2010. - 1
-
Ingår i: Rörlighet, pendling och regionförstoring för bättre kompetensförsörjning, sysselsättning och hållbar tillväxt. - Stockholm : Vinnova. - 9789186517052 ; , s. 30-35
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet MEMOREG har analyserat hur media påverkar och påverkas av människors rörlighet. Det har gjorts genom att på olika sätt utreda medias påverkan på individers mentala kartor. Studien fokuserar på medias struktur inom den arbetsmarknadsregion som kan komma att utvecklas mellan Umeå och Örnsköldsvik, när Botniabanan invigs. Mer specifikt studeras hur länsgränsen mellan Västerbotten och Västernorrland, som en mental barriär för flöden i regionen, påverkar individernas mentala kartor.
|
|
| 2. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-
(författare)
-
Befolkningsrekord i länet?
- 2013
-
Ingår i: Västerbottens-Kuriren. - Umeå : Stiftelsen VK Press. - 1104-0246. ; , s. 6-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-
(författare)
-
Fortsatt färre norrlänningar
- 2012
-
Ingår i: Västerbottens-Kuriren. - Umeå : Stiftelsen VK Press. - 1104-0246. ; , s. 4-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-
(författare)
-
Hållbar regional utveckling i Västerbotten : En sammanfattning av resultat från ACANALYS
- 2011. - 1
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Befolkningstillväxten i Västerbotten har under en längre tid legat under utvecklingen i Sverige som helhet. Dessvärre har befolkningsutvecklingen i övriga tre Norrlandslän varit ännu svagare. Det är ytterst ett tecken på att Norrland förlorat attraktivitet relativt konkurrerande regioner. Samtidigt är det svårt att hävda att boende i Norrland tär på de globala eller lokala ekosystemen i sådan omfattning att det finns starka ekologiska skäl för att minska befolkningen i regionen. Västerbottens och Norrlands svaga utveckling är i stället en konsekvens av att regionen inte är tillräckligt attraktiv som lokalisering för olika lättrörliga, flyttbara (mobila) tillgångar och att de värden som skapas, inte i tillräckligt hög grad bygger tillgångar i regionen. Istället minskar eller utvecklas centrala tillgångar i regionen svagt. Den övergripande utvecklingen visar tydliga tecken på att inte vara långsiktigt hållbar. Samtidigt finns i Västerbotten, som i alla regionala förlopp, krafter som verkar för att stärka regionen, som strävar efter att föra regionen in i en hållbar utvecklingsbana. Syftet med denna rapport är mot den bakgrunden;Att tydliggöra vad vi avser med hållbar regional utveckling. En hållbar utveckling är kopplad till utvecklingen av en regions tillgångar i dess vidaste bemärkelse samt frågan om hur dessa tillgångar utnyttjas för att producera varor och tjänster, även det i begreppens vidaste innebörd. Men för en öppen region krävs att ytterligare en distinktion görs i förhållande till äganderätten över de regionala tillgångarna. Den regionalapolitiska ledningens mål blir i den öppna regionen att åstadkomma en så hög välfärd som möjligt för befolkningen i regionen genom att utveckla regionbefolkningens tillgångar inom ramen för så starka och mångsidiga lokala och globala ekosystem som möjligt.Att inventera Västerbottens tillgångar för att i möjligaste mån bestämma storleken på dessa och ställa de i relation till det värdeskapande som kommer regionens medborgare till del. Frågan om vilka tillgångar regionens befolkning har äganderätt över är i det sammanhanget återigen avgörande. Det är en kritisk skillnad mellan tillgångar som regionens befolkning äger och regionala tillgångar som ägs avandra.Att ge en historisk tillbakablick över hur tillgångar och produktion påverkat lokalisering och utveckling i Västerbotten. Det innebär attfrågan om den historiska utvecklingen varit hållbar eller inte även kan diskuteras.Att diskutera vad en analys av hållbar utveckling och tillgångar enligt ovanstående punkter innebär för den utvecklingspolitik som förts i Västerbotten hittills samt hur en politik med inriktning mot en framtida hållbar utveckling skulle kunna formuleras. Frågor som vi därmed berör är: Vad innebär hållbar utveckling i ett regionalt och globalt perspektiv? Har Västerbotten utvecklats på ett hållbart sätt? Vilka är Västerbottens tillgångar? Vad har skapats av dessa tillgångar samt inte minst viktigt, vilka har fått och får del av tillgångarna? Hur har tillgångar utnyttjats för att skapa värden? Vilka faktorer har varit viktiga för ett framgångsrikt värdeskapande? Vilka former av explicit och implicit utvecklingspolitik har förts från regionala och utomregionala företrädare?Vilka effekter har sådan politik haft? Hur stämmer de erfarenheter Västerbotten gjort med internationella erfarenheter av regional utvecklingspolitik? Hur skulle en framtida politik för hållbar regional utveckling kunna formuleras? Hur kan exemplet Västerbotten bidra till den nationella och internationella teoriutvecklingen när det gäller regional utveckling?
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-, et al.
(författare)
-
Joint Facilities, Improvement districts, Local clubs, and Commons: Towards a Taxonomy of Institutionalised Social Capital
- 2012
-
Ingår i: Social Capital and Development Trends in Rural Areas Vol. 7. - Kyoto : Kyoto University. - 9784907830083 ; , s. 11-23
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Associations for management of geographically extended joint assets (such as road networks, water systems, eco-systems, golf courts, harbours, common house properties, etc.) may both be seen as producers of club goods and institutionalised structures of social capital. In this paper we discuss classes of such organisations and their attributes. We also observe the uneven spatial distribution of a set of such associations in Sweden. In this respect we identify patterns of management cultures dependent on place, traditions, municipality size, and population density. For example, rural municipalities present a higher representation of joint facilities compared to urban areas. In order to allow for further examination and understanding of such differences we develop a taxonomy of organisations for joint management and their attributes. Key issues in our taxonomy are the character of the managed asset, length of commitment, level of voluntarism, involvement of the municipality, localisation, etc. Club theory and the well-known contributions by Nobel Laureates Ostrom and Williamson suggest that structures characterised by high transaction costs may not always offer market solutions for a set of actors. On the other hand, municipalities and other public bodies neither have the possibility to provide such a degree of variety that they may meet spatially individualised demand. Generally, this implies that municipalities favour mergers of small actors into larger organisations when goods are provided, a development not always advantageous for the supply within an individual locality. Given this, various -forms of joint asset management based on relations and partnerships with involvement of both private and public actors may offer a more effective and varied management and decision structure for resource allocation. Such institutional frameworks may reduce transaction costs and risk premiums, while possibilities for adaptive action still are secured. Hence, we here argue that a palette of instruments is called for in order to satisfy various needs for management of joint assets in a local property market. Due to our interest for joint management, the current organisations for joint management in the Swedish property market such as joint facilities, and Town Centre Management organisation are examined further. Besides acting as management organisations, they may also have key positions as instruments for creation of local social capital which in turn may enhance the possibility for local cooperation and development of a community. While we outline our taxonomy, we argue that those instruments may be viewed as local clubs. We also observe that "Business Improvement Districts" (BID) should be included in the taxonomy. This concept has so far not been introduced in Sweden. Internationally, BIDs have been used to encourage property owners to participate in the development of i.e. city centres. Previously, we have argued for an introduction of improvement districts in Sweden, here we also observe that this management concept may be transmitted into rural areas, where property owners need to cooperate but may lack appropriate institutional tools. In the absence of suitable institutions, close down of activities or failures in establishment of new enterprises are likely outcomes for both property developers and businesses. The paper is outlined as follows. In section two we give some preliminary theoretical considerations in relation to social capital, clubs, and local development. This gives some preliminaries to the taxonomy presented in section three. One attribute of our taxonomy is location. In section four we thus illustrate with Swedish data how the distribution of associations may vary over locations. Finally, we in section five conclude and summaries our presentation.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-
(författare)
-
Social capital and the policy for sustainable places
- 2014
-
Ingår i: Social capital and development trends in rural areas. - Kyoto : MARG (Marginal Areas Research Group). - 9784907830090 ; , s. 29-38
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- A place-based policy for country side development has to start by an inventory of the assets available for the place, or if larger - the region, under study. Given this, a sustainable development of the place implies that the assets of the place are maintained in such a way that future generations own and have access to an equal or larger amount of assets per capita. The place and its inhabitants have become richer. While a policy for sustainability at the global level implies making all resource constraints explicit to decision makers, establishment of arenas and structures for the handling of conflicts, structures for production and distribution, formulation of principles and schemes for compensation between generations over time as well as among actors at a given time, a place-based policy for "a subset of the earth" needs even further considerations. The place-based policy for sustainability has directly to handle, respond to and take care of the mobility of some assets in response to changes in attractiveness between the place and other locations on earth. The social capital of the place is in this perspective one of its most central and important assets. It represents a shared resource for the place. The size and depth of this social capital is in some respects dependent on its amount of human and knowledge capital. It may be dependent on specific groups of individuals but it has in the best of stances to some extent become an impersonal, institutional, organised, shared resource for the place that may be and is renewed by open invitation of new members into its organisations and structures. Through its social capital, the place offers a set of institutions for dealing with membership, choice of leaders, and conflict resolution. The spatial extension of a place, given by its more or less visible and definite borders in relation to other places, is also a function of its amount of assets such as its buildings, public spaces, military utilities, other artefacts and their relation to each other. Nature and its ecological capital may furthermore set physical limits for the extension of a place.Such borders may more or less well reflect the domain of a place, its area or networks of political and economic influence. Of all its assets, the social capital is then especially important since the domain of the place is formed by the extension, functioning and strength of the social networks; organisations, mental maps, institutions and beliefs held by the people in the place utilizing its artefacts and ecosystems. If the place only has weak and fragile organisations with minor resources and unclear structures for decision making, the place may easily lead away from a sustainable path. Mobile assets will sooner or later leave the place. Since people in theory, and in practice if they are in control of suitable capital, are mobile. A place is, both through the complete set of its artefacts and other more immobile asset, and perhaps also in a tacit way, dependent on the relation people have to the place, their place dependence. There is thus always a latent conflict but also a possibility to gain mutual benefits from interaction between the individual, the social network and the place. The degree of sustainability of a place is dependent on the possibility to make all, and especially easily mobile assets immobile and place dependent. The formation of organisations, e.g. based on social capital, are ways to tie mobile assets into place dependent structures through the advantage and attractiveness offered by the shared resources and the production of club goods. In this chapter we initially discuss the character of assets related to places. Then we put this in relation to the sustainability of a place and suggest definitions of place related sustainability. After some empirical observations of the balance sheet of assets and having related this to growth, we discuss how a place may organise itself in order to attract mobile assets and to gain as much as possible from its shared resources through club formation.
|
|
| 9. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-
(författare)
-
Starka, växande städer behövs
- 2013
-
Ingår i: Västerbottens-Kuriren. - Umeå : Stiftelsen VK Press. - 1104-0246. ; , s. 6-
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-
(författare)
-
Trendbrott i norr, rekord i länet
- 2014
-
Ingår i: Västerbottens-Kuriren. - Umeå : Stiftelsen VK Press. - 1104-0246. ; , s. 6-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
