| 1. |
- Helo, Petri, et al.
(författare)
-
Distrubution Center Location Analysis for Nordic Countries by Using Network Optimization Tools
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Many supply chain and logistics related location decisions are driven by demand. This paper analyses population densities in Sweden, Finland, Norway and partly Denmark and analyses how a minimum impedance approach would set up the distribution center (DC) locations. For each scenario, travel time maps are generated. Firstly, each country is analyzed separately and 1...5 DC cases are analyzed. Then a merged Nordic area is introduced and a similar approach is used to set up 1…6 DCs. Finally, a sensitivity analysis is conducted to study how the large population of Umeå or Vaasa should be increased in order to make the top five in the Nordic level. The results show distribution centers could be formed in the case of population driven demand products. This also gives insight into how the results can vary when changing perspective from national analysis to Nordic level.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Helo, Petri, et al.
(författare)
-
Vägledning för offentliga och privata aktörer vid planering av gränsöverskridande transporter och infrastruktur i Norden
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att utveckla ett internationellt transportstråk, som Blå vägen TET-E12, krävs prioriteringar, kunskap, finansiering och gränsöverskridande internationell samverkan. På nationell nivå hanteras investeringskalkyler och beslut om åtgärder över nationsgränser mer ad hoc än för projekt som är centralt placerade i nationens nätverk. Det gäller samtliga länder i Norden. Aktörer längs stråk som binder samman gränsregioner har därför en mer komplex situation att hantera än andra regionala aktörer. Behovet att bygga en egen regionalt förankrad kompetens inom transportpolitik, transportekonomi, logistik, planering, fastighetsutveckling och data är här betydande. Vägledningen sammanfattar bl.a. erfarenheter från intervjuer med regionala aktörer som arbetat med olika gränsöverskridande projekt i Norden samt företrädare för nationella myndigheter. BA3NET har här arbetat nära INTERREG Botnia-Atlantica projektet ”E12 Atlantica Transport”.
|
|
| 4. |
- Heshmati, Almas, et al.
(författare)
-
Ojnareskogen värd långt mer än kalkjobben
- 2015
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - Stockholm : Schibsted. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den kanske största miljöstriden i svensk historia håller nu på att avslutas, efter tio år i olika rättsliga instanser ända upp till Högsta domstolen. Det handlar om ett 50-tal kalkjobb eller bevarandet av ett av vårt lands mest skyddsvärda områden, skriver flera nationalekonomer gemensamt.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Westin, Jonas, et al.
(författare)
-
Modelling Changes in Regional Accessibility from Speed Limit Adjustments in the Road Network : A report from the Nordic research project E12 Atlantica BA3NET
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish Transport Administration will adjust the speed limits in the Swedish road network. A point of departure for this adjustment is Vision Zero, a traffic safety project approved by the Swedish Parliament in 1997. The goal of Vision Zero is a radical reduction of the number of fatalities or serious injuries on Swedish roads. However, the suggested new speed limits have given rise to debate and criticism. Regional and local actors have argued that a reduced speed limit may have negative impacts on accessibility and local development. The road network in the Botnia-Atlantica region contains roads where the Transport Administration has suggested reduced speed limits. Sections of the TEN-T E12 road and connecting nearby roads are parts of those roads. The illustrative cases chosen are a part of the E12-region around the city Umeå in Sweden. The purpose of the paper is to present a method for analysis of the distribution of changed accessibility over places, in response to changed speed limit in the road network. The suggested method should be a basis for a dialogue on accessibility and security between local and regional actors on one hand and the Swedish Transport administration on the other. Accessibility although is a multifaceted phenomenon. The impact of changed accessibility on an economy both contains general elements as well as elements of very situation specific character. Given this, the modelling approach suggested make use of three different model approaches; EVA, SAMPERS and PIPOS. The comparison of outcomes from the three models gives an in-depth picture of how changes in speed limits affect accessibility and regional development.
|
|
| 10. |
- Westin, Jonas, et al.
(författare)
-
Regionala konsekvenser av Trafikverkets plan för förändrade hastighetsgränser
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom Trafikverket pågår en översyn av hastighetsgränserna i det svenska vägnätet. Ett syfte med översynen är att stärka ”nollvisionen” genom att justera skyltad hastighet så att den bättre stämmer överens med faktisk vägstandard. För att bättre och mer systematiskt beskriva konsekvenser för utveckling av, och fördelningseffekter mellan, regioner av förändrade hastighetsgränser i vägnätet krävs fördjupade analysmetoder. I denna rapport beskrivs en metodik för att ta fram ett kompletterande beslutsunderlag för analys av effekter på tillgänglighet och regionalekonomiska konsekvenser av förändrade hastighetsgränser inom ramen för Trafikverkets arbete med hastighetsöversynen.Genom att jämföra beräknade effekter av hastighetsjusteringar från olika modellsystem skapas en fördjupad bild av hur förändrade hastighetsgränser i vägnätet inverkar på tillgänglighet och regional utveckling. Ett syfte med analyserna är att identifiera områden (delar av landet i form av regioner, stråk och vägsträckor) där nedsatt hastighet kan få särskilt negativ regional inverkan på tillgängligheten och därmed i en förlängning påverka möjligheterna till utveckling av samhälle och näringsliv.Varje enskild omskyltning av ett vägobjekt i Trafikverkets hastighetsjustering är en del i ett större åtgärdspaket. Effekten av varje enskild åtgärd behöver därför analyseras mot bakgrund av det samlade paketet av åtgärder och hastighetsjusteringar i hastighetsjusteringen. Metoden bygger därför på en scenarioanalys där effekter på olika former av tillgänglighet analyseras för två olika scenarier. Det första scenariot är ett trafiksäkerhetsscenario (UA1) där principerna för Trafikverkets hastighetsöversyn tillämpats i hela landet. Det andra scenariot är ett tillgänglighetsscenario (UA2) där förändringarna i UA1 kompletterats med åtgärder för att höja hastigheten på vägar som ingår i Trafikverkets funktionellt prioriterade vägnät (FPV).Metoden för att analysera effekter av en föreslagen hastighetsförändring kan delas in i tre steg:Effektberäkning i EVA: I det första steget beräknas och värderas effekter på restid, trafiksäkerhet, emissioner, drift och underhåll av en hastighetsförändring med hjälp av Trafikverkets kalkylverktyg EVA.Scenarioanalys: I det andra steget analyseras och jämförs beräknade tillgänglighetseffekter i de två scenarierna UA1 och UA2. Genom att studera kartor över hur tillgängligheten i närområdet påverkas av de hastighetsförändringar som ingår i hastighetsöversynen, kan områden med särskilt negativ inverkan på olika former av tillgänglighet identifieras.Sammanställning: I de fall scenarioanalysen visat på närområden med där minskningarna i tillgänglighet är alltför stora kan olika typer av kompensatoriska åtgärder undersökas.En möjlig kompensatorisk åtgärd är att investera i vägförbättringar med syfte att kunna höja hastighetsgränserna utan att försämra trafiksäkerheten. En slutsats från analysen är att generella investeringar i FPV med syfte att höja hastigheten i framförallt det nationellt prioriterade vägnätet inte är en effektiv åtgärd för att kompensera för sänkta hastighetsgränser på framförallt mindre vägar. För att kompensera områden som påverkas negativt av hastighetsjusteringarna i UA1 bör därför alternativa steg 1 och steg 2 åtgärder istället undersökas. Exempelvis kan satsningar på kollektivtrafik eller satsningar på utbyggd lokal service öka tillgängligheten trots att hastigheten i vägnätet sänkts. Många av dessa åtgärder ligger dock utanför Trafikverkets ansvarsområde.
|
|
