| 1. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2019 : Resursöversikt
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisken i havet är en resurs som rör sig fritt över nationella gränser. EU har därför en gemensam fiskeripolitik (GFP). Många arter som är viktiga för Sverige regleras inte i GFP och förvaltas därför nationellt.Denna rapport syftar till att:beskriva utvecklingen av fiskeripolitikenförklara den nuvarande politikens mål och regelverk och dess relation till mål och regler på miljöområdetförklara politikens nationella genomförande och det nationella handlingsutrymmetexemplifiera hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket.
|
|
| 2. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 : Resursöversikt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Totalt redovisas underlag och råd för 48 fisk- och skaldjursarter.De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 3. |
- Dekker, Willem, et al.
(författare)
-
Assessment of the eel stock in Sweden, spring 2021 : fourth post-evaluation of the Swedish eel management
- 2021
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- For decades, the population of the European eel has been in severe decline. In 2007, the European Union decided on a Regulation establishing measures for the recovery of the stock, which obliged Member States to implement a national Eel Management Plan by 2009. Sweden submitted its plan in 2008. According to the Regulation, Member States shall report regularly to the EU-Commission, on the implementation of their Eel Management Plans and the progress achieved in protection and restoration. The current report provides an assessment of the eel stock in Sweden as of spring 2021, intending to feed into the national reporting to the EU later this year. This report updates and extends the reports by Dekker (2012, 2015) and Dekker et al. (2018).In this report, the impacts on the stock - of fishing, restocking and mortality related to hydropower generation - are assessed. Other anthropogenic impacts (climate change, pollution, increased impacts of predators, spread of parasites, disruption of migration due to disorientation after transport, and so forth) probably have an impact on the stock too, but these factors are hardly quantifiable and no management targets have been set. For that reason, and because most factors were not included in the EU Eel Regulation, these other factors are not included in this technical evaluation. Our focus is on the quantification of biomass of silver eel escaping from continental waters towards the ocean (current, current potential and pristine) and mortality risks endured by those eels during their whole lifetime. The assessment is broken down on a geographical basis, with different impacts dominating in different areas (west coast, inland waters, Baltic coast).In 2011, a break in the downward trend of the number of glass eel was observed throughout Europe, the trend since being upward, but erratic. Whether that relates to recent protective actions, or is due to other factors, is yet unclear. This report contributes to the required international assessment, but does not discuss the causing factors behind that recent trend and the overall status of the stock across Europe.
|
|
| 4. |
- Enbody, Erik D., et al.
(författare)
-
Ecological adaptation in European eels is based on phenotypic plasticity
- 2021
-
Ingår i: Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. - : Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). - 0027-8424 .- 1091-6490. ; 118:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The relative role of genetic adaptation and phenotypic plasticity is of fundamental importance in evolutionary ecology [M. J. West-Eberhard, Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A. 102 (suppl. 1), 6543-6549 (2005)]. European eels have a complex life cycle, including transitions between life stages across ecological conditions in the Sargasso Sea, where spawning occurs, and those in brackish and freshwater bodies from northern Europe to northern Africa. Whether continental eel populations consist of locally adapted and genetically distinct populations or comprise a single panmictic population has received conflicting support. Here we use whole-genome sequencing and show that European eels belong to one panmictic population. A complete lack of geographical genetic differentiation is demonstrated. We postulate that this is possible because the most critical life stages-spawning and embryonic development-take place under near-identical conditions in the Sargasso Sea. We further show that within-generation selection, which has recently been proposed as a mechanism for genetic adaptation in eels, can only marginally change allele frequencies between cohorts of eels from different geographic regions. Our results strongly indicate plasticity as the predominant mechanism for how eels respond to diverse environmental conditions during postlarval stages, ultimately solving a long-standing question for a classically enigmatic species.
|
|
| 5. |
- Herzing, Mathias, et al.
(författare)
-
Enhancing compliance with waste sorting regulations through inspections and motivational interviewing
- 2023
-
Ingår i: Waste Management & Research. - 0734-242X .- 1096-3669. ; 41:8, s. 1342-1348
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This field experiment investigates the effect of first-time inspections of restaurants' waste sorting and explores whether motivational interviewing (MI) training of inspectors in this specific setting enhances the propensity of restaurants to be compliant with regulations. Our results show strong positive effects of first inspections with an average improvement of 55%. Also, the MI training of inspectors seems to affect compliance. However, this may also be a combined effect of the first inspection, MI training and more days between inspections. Further research is needed.
|
|
| 6. |
- Holmgren, Kerstin, et al.
(författare)
-
Havsvandrande fiskar övervakas i indexälvar
- 2021
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Miljöövervakning i enskilda vattenförekomster ger ingen heltäckande bild av tillstånd och trender för fiskar som under sitt liv rör sig mellan sötvatten och hav – havsvandrande fiskar. Därför följs mängden vandrande lax och ål i olika livsstadier särskilt i så kallade indexälvar. På många ställen har åtgärder satts in för att förbättra livsutrymmet för havsvandrande fisk och för att underlätta deras vandring.
|
|
| 7. |
- Holmgren, Kerstin, et al.
(författare)
-
Temperaturmätning i samband med provfisken
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidsmässig och rumslig variation i vattentemperatur påverkar fisk och kräftor på många sätt, och vattentemperatur mäts i samband med olika provfisken. Vi har i denna rapport sammanställt information om varför och hur vi gör temperaturmätningar i samband med Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken, ålprovfisken med ryssjor och kräftprovfisken med mjärdar. Rapporten innehåller också resultatet från en pilotstudie där vi jämförde temperaturmätningar via temperaturloggar vid nät med momentana temperaturprofiler från 2017, och jämförelser mellan momentana temperaturmätningar vid ål- och kräftprovfisken med data från temperaturloggar placerade i de provfiskade områdena under 2016 och 2017. Pilotstudien 2017 bekräftade att en temperaturprofilmätning kan användas för att ge rimliga skattningar av temperaturen vid enskilda nät placerade vid olika djup i olika delar av mindre sjöar. Pilotstudien bekräftade också farhågan att temperaturmätningar vid enskilda nät i Vättern kan avvika oacceptabelt mycket från temperatur mätt vid motsvarande djup i en enda temperaturprofilmätning per provfiskat område. Dessutom tenderade temperaturen vid näten att vara systematiskt lägre än vid motsvarande djup i temperaturprofilen. Hanteringen av temperaturloggar vid näten var ett tidsödande moment både i fält och på kontoret efter fältsäsongen. Eventuellt ökad kostnad för rutinmässig temperaturmätning vid varje nät behöver därför vägas mot kostnader för en eller flera temperaturprofiler i samband med varje provfiske. En sådan avvägning behöver göras för sjöar av olika storlek och hydrologi, eftersom pilotstudien indikerar att temperaturmätning vid näten kan vara mer kostnadseffektiv i större och djupare sjöar. I nuläget saknar vi information från sjöar av intermediär storlek, eftersom den största av våra mindre sjöar var betydligt mindre och grundare än de provfiskade områdena i Vättern. Våra temperaturjämförelser i samband med ål- och kräftprovfisken 2016- 2017 visade att momentana temperaturmätningar stämde överraskande väl överens med medelvärden från temperaturloggar placerade i de provfiskade områdena. Jämförelsen försvårades dock påtagligt av att temperaturdata från tidigare provfisken inte fanns lätt tillgängliga i kvalitetssäkrade databaser. Problemet åtgärdades delvis under projektets gång, genom förberedelser av datafiler, för att senare lagras i befintliga databaser som Kräftdatabasen och Sötvattenslaboratoriets temperaturdatabas för sjöar. För att detta arbete ska fortlöpa och utvecklas föreslår vi att arbetet koordineras av den grupp som jobbar med utveckling av alla Sötvattenslaboratoriets databaser.
|
|
| 8. |
- Jacobson, Birgitta, et al.
(författare)
-
Ålmärkningsprojekt i sjön Ymsen : sammanställning av data från 1998–2022
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanställer information om märkningsprojekt med ål (Anguilla anguilla) utförda i sjön Ymsen. Märkningsexperimenten utfördes åren 1998–2002 samt 2012. Data över återfångster samlas in kontinuerligt, en insamling som pågår än idag (år 2023). Denna rapport innehåller data insamlad fram till och med år 2022. Syftet med rapporten är både att sammanfatta vad som har gjorts och att redogöra för vilka data som finns tillgängliga för framtida projekt. Följande märkningsprojekt har utförts i sjön:• År 1998 utfördes en mindre inledande testmärkning med PIT-tags på ålyngel, 190 märkta ålar sattes ut. • År 1999 utfördes ytterligare en testmärkning med PIT-tags, denna gång märktes 83 gulålar. • År 1999–2002 utfördes märkningsexperiment för att undersöka om strontiummärkning (Sr) fungerar för att skilja utsatt från naturligt förekommande ål. Totalt sattes 17 768 Sr-märkta ålar ut, varav 2 627 även var märkta med PIT-tags (PIT-tags användes år 1999 och 2000). Av de som både var Sr och PIT-tag märkta så har 334 återfångats (till och med 2022) och resultaten visade att strontium fungerade bra för att märka ål. • År 2004 undersökte man skarvens påverkan som predator på ål genom att söka efter PIT-tags (från märkningarna som utfördes 1999 och 2000) i en skarvkoloni. Totalt 30 PIT-tag märken återfanns i skarvkolonin. • År 2012 utfördes ett märkningsexperiment där 118 gulålar märktes med PIT-tags och Carlinmärken för att undersöka om förlust av Carlinmärken förekom. Av de 65 ålar som återfångats (till och med 2016) hade en förlorat sitt Carlinmärke.Data över utsättningar och återfångster finns lagrade på Sötvattenslaboratoriet server, och/eller i databasen ”Sötebasen” (som hanteras av Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua).
|
|
| 9. |
- Jacobson, Philip, et al.
(författare)
-
Ålen i Fardume träsk – sammanställning över data från 1980-2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanställer information om projektet Ålen i Fardume träsk, som startade 1980 på Gotland med syftet att undersöka både ekologiska och ekonomiska resultat av ålutsättningar. Då projektet varit igång sedan 1980 har flera aktörer varit inblandade, och data har lagrats i pärmar och digitalt på olika hårddiskar, servrar och databaser genom åren. Syftet med denna rapport är därför att redogöra vad som gjorts inom projektet sedan 1980 fram till idag (2022), för att ge en bakgrund till det arbete som gjorts, vilka studier som publicerats med data från platsen och vilket data som idag finns tillgängligt. Denna syntes är nödvändig för att möjliggöra framtida användning av insamlad data från ålprojektet vid Fardume träsk.Totalt har ca 101 000 ålindivider satts ut i Fardume träsk, 1980 sattes det ut ca 53 000 individer och 1989 sattes det ut ytterligare ca 48 000 individer. Det introducerade ålbeståndets utveckling har sedan följts upp kontinuerligt via en fälla som fångar utvandrande ål från Fardume träsk i Bångån. Fällan har varit drift sedan 1980 och det samlas fortfarande in ål här vilket idag finansieras via SLU Aqua och länsstyrelsen Gotland. Fällan i Bångån har genererat utvandringsdata (antal fångade ålar per år) samt individdata då ål samlats in från fällan för individprovtagning i laboratorium.Totalt har det publicerats åtta vetenskapliga artiklar baserat på data från Fardume träsk, den första publicerades 1986 och den sista 2003. Sedan 2003 har inga vetenskapliga artiklar publicerats med data från Fardume träsk. Otoliter från ål från Fardume träsk har använts för att utveckla och validera åldersläsning av ål då de har en känd ålder (utsatta antingen 1980 eller 1989).Data från Fardume träsk gicks igenom av personal på SLU Aqua under 2020 och 2021 då det fanns flera frågetecken kring datakvalitén och var data lagrades. Sammanställningarna visade att fångstdata från fällan i Bångån behöver ses över och jämföras med fältprotokoll (främst efter 1995) men det går att använda data idag för att säga att det bör ha fångats minst 14 914 individer i fällan under 1980-2022. Individdata finns idag sparade i två separata Excel-filer samt i SLU Aquas databas Sötebasen, dessa filer behöver ses över, kombineras, kontrolleras så att inte samma individ förekommer flera gånger och sedan lagras på en beständig plats innan det kan användas i forskningssyfte.Det finns idag 26 år med data från Fardume träsk som inte använts i någon (för oss) känd vetenskaplig artikel eller rapport. Data från fällan i Bångån skulle kunna användas för att utvärdera hur stor andel av utsättningen som återfångats vilket kan användas för att skatta hur mycket ål som producerats på en känd sjöareal, möjliggöra nya studier gällande utvandringsstorlekar, kondition, tillväxt, parasitering med mera. Individdata skulle kunna användas för att följa tillväxtmönster, överlevnad, könsfördelning, konditionsfaktorer och storleksstrukturen för den ål som vandrat ut från Fardume träsk via Bångån samt för att utvärdera hur länge utsatt ål stannar i ett system efter en utsättning.
|
|
| 10. |
- Näslund, Joacim, et al.
(författare)
-
Negative influence of a threatened species on ecological status classification: A case study of the influence of European eel within the Swedish fish index VIX
- 2022
-
Ingår i: Ecological Indicators. - : Elsevier BV. - 1470-160X .- 1872-7034. ; 144
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Biological indicators are important quality elements for classification of ecological status of water bodies ac-cording to the European Water Framework Directive. Multimetric indices are commonly regarded as robust and reliable indicators of human impact and are often used as quality elements. In fish-based indices, species are often grouped into guilds based on general tolerance to common anthropogenic pressures, with higher pro-portion of tolerant species being indicative of degraded systems. Within the Swedish electrofishing index VIX, the critically endangered European eel Anguilla anguilla (L.) is classified as a tolerant indicator species, and it therefore has a negative effect on classified ecological status. The scientific literature, however, suggests that eels are not generally tolerant and they benefit from similar environmental conditions as many insensitive species. VIX has been criticized for being too sensitive to the presence of eel in catch data, leading to low status clas-sifications when eels are caught in the monitoring surveys. In a case study using manipulations of historical electrofishing data, we assessed the influence of eel presence and abundance on the ecological status classifi-cation as determined by VIX. We demonstrate that reduction of eels in survey data have positive effects on the classified status, in many cases substantial effects. An increase of eels in the data had the reverse effect. Mere presence of eel had a strong negative effect, which is problematic if the aim is to increase the endangered eel population. Given the Swedish classification system where the quality element indicating the worst status is decisive, the classified ecological status of Swedish rivers can theoretically be improved by management actions disfavouring eel, unless the results from VIX are carefully evaluated by experts. Along the same lines, measures implemented with an aim to increase the endangered eel population will lead to a decrease in assessed ecological status of Swedish rivers. Our conclusion is that the usage of VIX within Swedish water management is prob-lematic and needs revision. From a broader perspective, the classification of species as generally tolerant need to be approached with great caution when developing new indices for assessing ecological status and integrity.
|
|
