| 1. |
- Staveley, Thomas A. B., et al.
(author)
-
Exploring seagrass fish assemblages in relation to the habitat patch mosaic in the brackish Baltic Sea
- 2020
-
In: Marine Biodiversity. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1867-1616 .- 1867-1624. ; 50:1
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Assessing the influence of habitat patch dynamics on faunal communities is a growing area of interest within marine ecological studies. This study sets out to determine fish assemblage composition in Zostera marina (L.) meadows and ascertain how habitat structural complexity and seascape structure (i.e. composition and configuration of habitat patches) influenced these assemblages in the northern Baltic Sea. Using ten seascapes (600m in diameter), the fish assemblage was surveyed both in summer and autumn using beach seine. We found that the fish assemblage was clearly dominated by sticklebacks, followed by pipefish and with a general absence of larger piscivorous species. Biomass of fish did not differ between seasons, and low-level carnivores dominated the trophic structure. Overall, at the larger seascape-scale in summer, the proportion of bare soft sediment showed a negative relationship with fish biomass, while diversity of patches was found to exhibit a positive association with fish biomass. At the smaller habitat scale, both seagrass shoot height and density had a negative influence on fish biomass in both seasons. This study outlines new knowledge regarding how the mosaic of habitat patches shape seagrass fish assemblages in the northern Baltic Sea. © 2020, The Author(s).
|
|
| 2. |
- Belgrano, Andrea, et al.
(author)
-
Mapping and Evaluating Marine Protected Areas and Ecosystem Services: A Transdisciplinary Delphi Forecasting Process Framework
- 2021
-
In: Frontiers in Ecology and Evolution. - : Frontiers Media SA. - 2296-701X. ; 9
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Marine Protected Areas (MPAs) are an important tool for management and conservation and play an increasingly recognised role in societal and human well-being. However, the assessment of MPAs often lacks a simultaneous consideration of ecological and socio-economic outcomes, and this can lead to misconceptions on the effectiveness of MPAs. In this perspective, we present a transdisciplinary approach based on the Delphi method for mapping and evaluating Marine Protected Areas for their ability to protect biodiversity while providing Ecosystem Services (ES) and related human well-being benefits – i.e., the ecosystem outputs from which people benefit. We highlight the need to include the human dimensions of marine protection in such assessments, given that the effectiveness of MPAs over time is conditional on the social, cultural and institutional contexts in which MPAs evolve. Our approach supports Ecosystem-Based Management and highlights the importance of MPAs in achieving restoration, conservation, and sustainable development objectives in relation to EU Directives such as the Marine Strategy Framework Directive (MSFD), the Maritime Spatial Planning Directive (MSPD), and the Common Fisheries Policy (CFP).
|
|
| 3. |
- Bergström, Lena, et al.
(author)
-
Biodiversitet och ekosystemtjänster i kustområden
- 2021
-
In: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. - : Sveriges Lantbruksuniversitet. - 9789188083357 - 9789188083364 - 9789162013073 ; , s. 209-219
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 4. |
- Bergström, Lena, et al.
(author)
-
Ekologisk kompensation i kustmiljön : Hur kan man uppväga förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med mänsklig verksamhet i kustområdet?
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sveriges kustmiljöer är utsatta för olika typer av mänsklig påverkan, med negativa effekter på arter, livsmiljöer och ekosystemtjänster. Enligt skadelindringshierarkin ska negativa effekter från mänsklig verksamhet i första hand undvikas, minimeras eller avhjälpas. I de kvarstående fall där skada trots dessa åtgärder är oundviklig, kan ekologisk kompensation vara ett sätt att mildra effekterna i syfte att bibehålla eller öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster.I projektet ECOCOA har vi undersökt om och hur ekologisk kompensation skulle kunna användas i förvaltningen av kustområden. Vår målsättning har varit att bidra till en vetenskapligt grundad syn på hur ekologisk kompensation skulle kunna medverka till att stoppa nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Eftersom kompensation kan beröra en mängd aktörer och sakägare med olika intressen och perspektiv är det viktigt med en transparent process som hanteras på ett jämförbart sätt mellan olika områden och fall. En viktig flaskhals idag är brist på praktisk erfarenhet hos aktörer om hur kompensationen ska kunna tillämpas. Vi har utvecklat ett ramverk utifrån de steg som man behöver beakta i en bedömning av skada och kompensationsbehov, med fokus på att öka förutsättningarna för en transparent bedömningsprocess. Det föreslagna ramverket bygger på fyra steg: 1) skadebedömning; 2) bedömning av kompensationsbehov; 3) val av kompensationsåtgärder; och 4) utvärdering av resultat. Ramverket baserar sig på att tydliggöra samband mellan ekosystemets strukturer och de nyttigheter dessa kan medföra för människan, där nyttigheter är beroende av ekosystemtjänster, ekosystemtjänster av funktioner, och funktioner av strukturer. Vi kopplar ramverket till en utvärdering av aktuellt kunskapsläge kring åtgärders effektivitet i kustområdet. Viktiga livsmiljöer som ingår är ålgräs, grunda vegetationsklädda mjukbottnar, naturligt vegetationsfria mjukbottnar, tångbälten, musselbankar, stenrev och kustnära våtmarker.Vi har med hjälp av ramverket utvärderat nuvarande och möjliga tillämpningar av ekologisk kompensation. Utvärderingen har gjorts dels genom ett fullständigt exempel som beskriver förlust av ålgräsängar och dels genom att undersöka befintliga fall och sammanhang där kompensation är eller skulle kunna bli relevant. Fallen bygger på i) domslut gällande tillståndspliktig vattenverksamhet, ii) dagens hantering av småskalig exploatering i kustområden, samt iii) tillämpningen av särskild fiskeavgift ur ett kompensationsperspektiv. Slutligen har vi utvecklat förslag på hur liknande tillämpningar skulle kunna se ut för ytterligare livsmiljöer i tillägg till ålgräs.Våra resultat visar det finns fortsatt stor osäkerhet kring hur kompensationsprocesser och kompensationsåtgärder fungerar i praktiken. Samtidigt är det en realitet att man idag i de allra flesta fall exploaterar utan kompensation, eller med otillräcklig kompensation. Detta innebär i praktiken att förluster värderas till noll, det vill säga att man accepterar förluster på biologisk mångfald, ekosystemtjänster och nyttigheter, och att de skador som uppstår inte uppmärksammas i form av åtgärdsbehov som ska täckas av den som orsakar skadan. Eftersom tillämpningen av vårt ramverk synliggör värdet av att förvalta biologisk mångfald och ekosystemtjänster tillsammans kan det även stödja förvaltningen av kustområden i enlighet med ekosystemansatsen på en mer generell nivå.Våra resultat synliggör vikten av att värna biologisk mångfald. Vår genomgång av potentiella kompensationsåtgärder, som redogörs för i rapporten, visar med tydlighet att det är kostsamt att först förstöra och sedan restaurera, i stället för att skydda och undvika skada i första hand. Vi ser dock ett utrymme och ett behov av att förbättra användningen av ekologisk kompensation som ett av många verktyg för att värna biologisk mångfald och ekosystemtjänster i svenska kustmiljöer i enlighet med miljöbalken. ECOCOAs ramverk tillsammans med kaskadmodeller för viktiga livsmiljöer och information om potentiella åtgärder, kunde här fungera som en gemensam utgångspunkt vid diskussioner, samrådsprocesser och bedömningar.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Blenckner, Thorsten, et al.
(author)
-
The Baltic Health Index (BHI): Assessing the social-ecological status of the Baltic Sea
- 2021
-
In: People and Nature. - : Wiley. - 2575-8314. ; 3:2, s. 359-375
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Improving the health of coastal and open sea marine ecosystems represents a substantial challenge for sustainable marine resource management, since it requires balancing human benefits and impacts on the ocean. This challenge is often exacerbated by incomplete knowledge and lack of tools that measure ocean and coastal ecosystem health in a way that allows consistent monitoring of progress towards predefined management targets. The lack of such tools often limits capabilities to enact and enforce effective governance. We introduce the Baltic Health Index (BHI) as a transparent, collaborative and repeatable assessment tool. The Index complements existing, more ecological-oriented, approaches by including a human dimension on the status of the Baltic Sea, an ecosystem impacted by multiple anthropogenic pressures and governed by a multitude of comprehensive national and international policies. Using a large amount of social-ecological data available, we assessed the health of the Baltic Sea for nine goals that represent the status towards set targets, for example, clean waters, biodiversity, food provision, natural products extraction and tourism. Our results indicate that the overall health of the Baltic Sea is suboptimal (a score of 76 out of 100), and a substantial effort is required to reach the management objectives and associated targets. Subregionally, the lowest BHI scores were measured for carbon storage, contaminants and lasting special places (i.e. marine protected areas), albeit with large spatial variation. Overall, the likely future status of all goals in the BHI averaged for the entire Baltic Sea is better than the present status, indicating a positive trend towards a healthier Baltic Sea. However, in some Baltic Sea basins, the trend for specific goals was decreasing, highlighting locations and issues that should be the focus of management priorities. The BHI outcomes can be used to identify both pan-Baltic and subregional scale management priorities and to illustrate the interconnectedness between goals linked by cumulative pressures. Hence, the information provided by the BHI tool and its further development will contribute towards the fulfilment of the UN Agenda 2030 and its Sustainability Development Goals. A free Plain Language Summary can be found within the Supporting Information of this article. A free Plain Language Summary can be found within the Supporting Information of this article.
|
|
| 7. |
- Cole, Scott, et al.
(author)
-
Environmental compensation for biodiversity and ecosystem services : A flexible framework that addresses human wellbeing
- 2021
-
In: Ecosystem Services. - : Elsevier BV. - 2212-0416 .- 2212-0416. ; 50
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Environmental compensation should address negative impacts from human activities on nature, including loss of biodiversity and ecosystem services. However, successful compensation, achieving no net loss, requires broad quantitative information on different types of losses and gains. We find that the scope of compensatory schemes varies in what is considered compensable, which makes it challenging to apply a conceptual approach consistently across schemes with different needs. We propose a flexible yet structured framework for determining which values should be compensated and how. Our framework focuses specifically on habitat deterioration and is illustrated with a case study involving loss of eelgrass habitat. The framework helps identify compensation needs and selects among suitable compensation options, merging science-based information with normative issues and local concerns. By integrating the ecosystem services cascade model, it encompasses aspects from biodiversity structure to human wellbeing. The framework prefers in-kind compensation because this targets the structure level and thus meets compensation needs in all subsequent levels of the cascade model; further, it is more likely to capture non-instrumental values (i.e. in nature) and reduce exposure to uncertainty. We highlight the importance of spatial aspects of ecosystem functions, services and their subsequent impacts on wellbeing. Although our selection hierarchy assumes a similar and nearby principle for habitat restoration (preference for in-kind/on-site), this criterion is not universal. We underscore the hierarchy's implicit normative assumptions and suggest that apparent disagreement about who should benefit may be traced to an unresolved conflict between egalitarianism and utilitarianism.
|
|
| 8. |
- Faithfull, Carolyn
(author)
-
Ekosystemtjänstanalyser som stöd för en regional ekosystembaserad havsförvaltning : Erfarenheter från tre pilotområden: 8-fjordar, Stockholms skärgård och Södra Bottenhavet
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kartläggning och analys av ekosystemtjänster är viktiga verktyg för att synliggöra människans relation till och beroende av ekosystemet. De kan till exempel påvisa samband mellan processer i ekosystemet och samhället, och användas som underlag för att diskutera avvägningar mellan olika mål och intressen. I ekosystembaserad havsförvaltning kan diskussioner om ekosystemtjänster öka aktörers förståelse för ekosystemet som grund för vårt nyttjande av havet. De kan också stödja åtgärdsarbete och strategisk planering. Här presenterar vi analyser av ekosystemtjänster som tagits fram som underlag för en regional ekosystembaserad havsförvaltning i Södra Bottenhavet, Stockholms skärgård och området 8+fjordar i Bohuslän. Vi har dels använt två olika metoder för att kartlägga utbredningen av ekosystemtjänster och associerade nyttigheter i pilotområden - en naturbaserad metod som utgår från utbredningen av ekosystemkomponenter och en öppen GIS-metod för att samla in lokal kunskap om ekosystemtjänster från intressenter och allmänhet.Den naturbaserade kartläggningen gjordes för Södra Bottenhavet och Stockholms skärgård. Studien hade som mål att utveckla och testa en metod för att kartlägga kustnära ekosystemtjänster utifrån kartor av arter och livsmiljöer och utvärdera hur metoden kan användas för ekosystembaserad planering. Vi har gjort en bedömning av vilka ekosystemtjänster som är relevanta att kartlägga med metoden i dessa områden och vilka arter och livsmiljöer som främst kan förväntas bidra till dessa tjänster. För att lätt kunna dela resultaten har vi utvecklat en app som tillåter en användare att ta fram potentiella ekosystemtjänstkartor utifrån kartor över arter och livsmiljöer. Som nästa steg behöver appen utvärderas tillsammans med användare, för att testa användbarhet och vidare utvecklingsbehov.Öppen-GIS-analysen gjordes inom projektet 8+fjordar, där intressenter och allmänhet bjöds in till workshops för att beskriva sin syn på områdets värden och vad som påverkar miljön i området. De resulterande GIS-lagren ger en bild av hur användare av det lokala ekosystemet uppfattar sin närmiljö och vilka ekosystemtjänster de värdesätter och nyttjar. En initial utvärdering visar att resultaten kan användas till exempel för att identifiera platser där det finns konflikter mellan olika användningar av havet och peka ut behov av åtgärder för att lösa dessa konflikter. Processen att ta fram underlagen bidrog dessutom till ett gemensamt lärande inom projektet.Den tredje metoden som vi har använt är en enkät- och intervjustudie för att undersöka markägares attityder och preferenser i samband med åtgärdsarbete i Stockholms skärgård. Den här studien fokuserade på vilka ekosystemtjänster och nyttigheter markägare värdesätter i naturtypen grunda havsvikar. Resultatet kompletterar kunskapen om människans förhållande till denna naturtyp och lägger en viktig grund för att inkludera sociala mål och indikatorer i arbetet för att skydda och restaurera grunda havsvikar.Ekosystemtjänster är fortfarande ett abstrakt begrepp för många och rapporten syftar till att genom exempel synliggöra hur ekosystemtjänster kan användas för att stödja en långsiktigt hållbar förvaltning av kustområden. Att ta hänsyn till det komplexa samspelet mellan människa och natur är en central del av ekosystembaserad förvaltning. Våra tre exempel fyller delvis olika syften inom denna komplexitet. De kan användas individuellt för särskilda ändamål eller komplettera varandra. I samtliga fall är det viktigt att arbeta nära aktörer för att tydligt definiera behov, syften, och säkerställa att de slutliga resultaten blir lokalt användbara.
|
|
| 9. |
- Sagerman, Josefin, et al.
(author)
-
Effects of boat traffic and mooring infrastructure on aquatic vegetation : A systematic review and meta-analysis
- 2020
-
In: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 49:2, s. 517-530
-
Research review (peer-reviewed)abstract
- Sustainable management of coastal and inland water areas requires knowledge of how tourism and recreation affects the ecosystems. Here, we present the first systematic review and meta-analysis to quantify to what extent recreational boat traffic and infrastructure for mooring affect the abundance of submerged vegetation on soft bottoms. Our systematic search yielded 25 studies containing data on effects of boat traffic, docks and mooring buoys on vegetation abundance. The abundance below docks was on average 18% of that in controls, and areas with boat traffic had on average 42% of the abundance in control areas. Mooring buoys often created scour areas without vegetation. However, the effects were variable and there were too few studies to test the reasons for this variability. We conclude that boating can cause significant declines in submerged vegetation but that informed management of boat traffic and improved design of docks and buoys can reduce negative impacts.
|
|
| 10. |
- Schagerström, Ellen, et al.
(author)
-
Var finns den frilevande blåstången?
- 2020
-
In: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 114:5, s. 260-263
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Flera äldre marinbotanister har skrivit om en frilevande form av blåstång. Nu arbetar forskare inom projektet FunkVeg på Stockholms och Helsingfors universitet med att kartlägga och dokumentera den frilevande blåstången som bildar viktiga livsmiljöer för många arter i Östersjöns kustnära vatten.V i vill ta reda på vilken utbredning den frilevande formen av blåstång Fucus vesiculosus har i Sverige och Finland. Vår forskning strävar också efter att ta reda på vilken roll den spelar i Östersjöns grunda kustekosystem och hur bestånden förändras över tid och påverkas av klimatförändringen. Inventeringar i Tyskland på 2000-talet visade att de frilevande bestånden av blåstång gått tillbaka kraftigt, framförallt på grund av att övergödning och småskalig exploatering av grunda områden försämrat deras livsmiljö. Det ledde till att deras habitat klassats som hotat i Helsingforskommissionens rödlista för biotoper (Helcom 2013). Men vad vet vi egentligen om den frilevande blåstångens utbredning på en Östersjöskala och vilken funktion har den som habitat?
|
|
