| 1. |
- Algehed, Jessica, et al.
(författare)
-
Stadslinbana i Göteborg - Att i samverkan initiera och förankra en mångbottnad idé om kollektivtrafik och framtidens stad
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Göteborgs stadslinbana är ett ambitiöst projekt som har haft i uppdrag att utreda, projektera, bygga och driftsätta Sveriges första urbana linbana i kollektivtrafik. Arbetet med stadslinbanan har genomförts i nära samverkan mellan Göteborgs Stad, Västtrafik och Västra Götalandsregionen sedan 2011, då idén om en linbana över Göta älv initierades som ett medborgarförslag med anledning av Göteborgs kommande 400-årsjubileum. Arbetet med stadslinbanan har under åren tagit olika former, från att vara av mer utforskande karaktär till att bli ett av Göteborgs största infrastrukturprojekt med en utredningsbudget på över 100 miljoner kronor. Under våren 2019 beslutade dock Västtrafik att inte fortsätta planeringsarbetet. Hösten 2019 fattade trafikkontoret motsvarande beslut, efter att ha undersökt hur en förenklad, billigare stadslinbana skulle kunna utformas. Istället utreds alternativa kollektivtrafiklösningar för stadslinbanans föreslagna stäckning, exempelvis i form av ytterligare färjor, samt busstrafik. Anledningen var att de kostnadsuppskattningar för linbaneanläggningen som hade arbetats fram avvek alltför kraftigt från den tidigare beslutade kostnadsramen. Projektet Göteborgs Stadslinbana är därmed i skrivandets stund pausat i väntan på fortsatt politisk behandling. I denna rapport analyseras de utmaningar som projektet Göteborgs stadslinbana och dess beslutsorganisation har haft att hantera. Analysen baseras på drygt ett års följeforskning av projektet, med start hösten 2018. Forskningen bygger på ett stort antal intervjuer med projektdeltagare och intressenter, medverkan på olika möten inom projektet och tillgång till centrala projektdokument. Forskningen visar att arbetet med stadslinbanan har präglats av stora osäkerheter. Det beror till stor del på att linbanor i urban miljö är en ny kollektivtrafiklösning som inte har prövats i Sverige tidigare. Ytterligare ett starkt skäl är att projektets organisatoriska inramning har präglats av den komplexitet som uppstått genom flernivåstyrning, samverkan och multipla målbilder gällande tidsramar, förväntade kostnader och önskade kvaliteter. Rapporten lyfter fram lärdomar inom tre områden för medverkande parter att arbeta vidare med. Det handlar om vikten av att: • utveckla gränsöverskridande styr- och ledningssystem för stora infrastrukturprojekt • hitta sätt att belysa och inkludera det breda värdeskapande som infrastrukturprojekt genererar i beslutsfattandet • utveckla arbetssätt som möjliggör ett medvetet risktagande och lärande kring innovativa lösningar för hållbar kollektivtrafik och stadsutveckling. (Detta är ofta svårt inom ramen för rådande projektmodeller för infrastrukturinvesteringar, och förutsätter därför att nya lösningar ges en bredare inramning som utvecklingsprojekt betraktat.) Syftet med följeforskningen har varit att analysera projektet och arbetet med stadslinbanan, för att därigenom stärka processen och bidra till medverkande organisationers lärande. Forskningen har genomförts av en forskargrupp med kompetens inom organisation och management, finansiell ekonomi och innovationsledning i nära samarbete med projektledare och projektägare på Göteborgs trafikkontor och Västtrafik.
|
|
| 2. |
- Behrends, Sönke, 1976, et al.
(författare)
-
Myndigheters roll för urban vattenburen logistik
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots att det finns ett stort intresse för urban vattenburen logistik (UVL) hos nationella, regionala och kommunala myndigheter, används urbana vattenvägar i Sverige mycket sparsamt. I denna rapport analyserar vi vad myndigheter kan göra för att driva på utvecklingen för ökad användning av UVL. Vår analys visar att en större användning av UVL begränsas av hinder på flera nivåer som förstärker varandra och resulterar i inlåsningsmekanismer i dagens transportsystem. Förutom hinder som är kopplade till ekonomiska parametrar, regelverk, fysiska förutsättningar samt tekniska artefakter, spelar även hinder som är relaterade till beslutfattarnas beteende, kultur och värderingar en viktig roll i detta sammanhang. För att UVL ska kunna implementeras och komma till användning i större skala krävs det därför förändringar på samtliga nivåer. Det finns flera möjligheter för myndigheterna att utveckla marknaden för UVL och att stärka UVL:s konkurrenskraft. Dessa är dock svåra att genomföra på grund av beslutfattarnas rutiner, vanor och tillvägagångssätt som upprätthåller inlåsningsmekanismer. Den viktigaste åtgärden för att driva på utvecklingen av UVL är därför att skapa en stödjande kultur för UVL hos myndigheterna.
|
|
| 3. |
- Brettmo, Alena, et al.
(författare)
-
The Role of ‘Influencers’ as Drivers of a More Sustainable Urban Freight Sector
- 2020
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 12:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract The importance of stakeholders in the development of a sustainable urban freight sector has been highlighted in recent research. Not all stakeholders have a direct link to the supply chain, but they may still play a role in creating sustainable urban freight initiatives. This study explores the initiatives that norm-setting indirect stakeholders in urban freight, referred to as ‘influencers’, establish to support a more sustainable urban freight sector, and how those initiatives may impact the business models of carriers. The study uses data gathered for ongoing research into the roles of indirect stakeholders in the development of sustainable urban freight initiatives. The results indicate that influencers can put pressure on receivers regarding logistical issues and shape the physical environment in which deliveries are conducted. Influencers use three primary strategies to support sustainable urban freight: vehicle-focused measures, consolidation linked to physical infrastructure, and consolidation through behavioural changes. These initiatives impact the relationship between receivers and carriers and may push carriers to adopt more sustainable practices as well as take decisions that impact their business models. The results highlight the often-overlooked power of influencers in relation to the development of actor behaviour in the urban freight supply chain and show the potential for both conflict and change arising from the use of this power.
|
|
| 4. |
- Costa, Nicole, et al.
(författare)
-
Connecting vessels to shoreside electricity in Sweden
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of the KAJ-EL project was to offer decision support to ports and shipping companies about the implementation and use of shoreside electricity in Swedish ports. More specifically, this project investigated the following, among other questions related to shore power: • the driving forces and barriers among ports and shipping companies to offer or use shore power; • the decision making, steps and actors involved in the process of adopting shore power; • the costs and business arrangements for installing and operating shore power; • the challenges in the installation and operation of shore power; • the different shore power equipment used in Swedish ports and on board vessels; • the actions and condition to realise OPS adoption to a larger extent. The project group included researchers and experts in shipping, transport, logistics, economics, and human factors from SSPA and the University of Gothenburg, and included industry partners Svensk Sjöfart (Swedish Ship Owners’ Association) and Sveriges Hamnar (Ports of Sweden). In addition, industry and authorities were involved in a reference group with representatives from shipping companies, ports and electricity providers. Interviews were performed with various ports in Sweden, a port in Norway (Kristiansand) as well as the US ports of Long Beach and Seattle to compare the perspectives. Shipping companies were interviewed, as were a number of OPS equipment manufacturers, national grid operators and electricity providers. Two workshops and a final seminar were also conducted. This report presents an overview of the OPS situation in Sweden and provides principles for business models as well as recommendations for ports’ and shipping companies’ OPS work. It can be noted that Sweden is at the European forefront of OPS in the sense that it currently has nine cities offering OPS, with main focus so far on the ro-pax and ferry segment. Actors, in particular ports, perceive that the regulatory pressure to offer OPS is increasing and the knowledge about OPS, especially among non-experienced ports, is still limited. Further guidance on OPS installations and operations is therefore needed, in terms of the financial, business, technical and operational issues that the actors must deal with. One major question is how to secure the electricity supply to the ports. Collaboration between actors is key to successful OPS implementation and a higher level of standardisation can facilitate technical choices. Several areas in need of further research are highlighted in this report, such as investigating possible future power demand scenarios from using OPS, and supply strategies for ports. The project received funding from Trafikverket (The Swedish Transport Administration).
|
|
| 5. |
- Rogerson, Sara, et al.
(författare)
-
Modal shift to inland waterways: dealing with barriers in two Swedish cases
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Logistics Research and Applications. - : Informa UK Limited. - 1367-5567 .- 1469-848X. ; 23:2, s. 195-210
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper analyses strategies to overcome barriers to a modal shift to inland waterway transport (IWT). Barriers identified in research literature have been categorised as regulatory, financial, service quality and market characteristics. Using two cases involving Swedish entrepreneurs initiating IWT, this paper has shown how barriers to the modal shift to IWT can be managed where markets are limited. Modal shift involves multiple actors, and the entrepreneurs interacted with ports, shippers, shipping companies, regulatory actors, forwarders and hauliers, depending on the barrier. Strategies to manage barriers included negotiating, educating stakeholders, securing volumes, conducting a proof-of-concept run and identifying business opportunities for stakeholders. The findings can increase stakeholders’ knowledge of IWT. Policy makers aiming to promote modal shift must understand that fees and legislation act as barriers.
|
|
| 6. |
- Rogerson, Sara, et al.
(författare)
-
Ways to achieve an increased use of inland water-way transport
- 2020
-
Ingår i: 32nd Annual Conference for Nordic Researchers in Logistics (NOFOMA), Reykjavik/Online, 17-18 September.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Although a modal shift from road to water is a prioritised strategy outlined on member state and European Union levels, inland waterways are underutilised in large parts of the EU, while other areas face a challenge of competing with attractive road solutions. Thereby, there is a large potential in developing tools facilitating an increased usage of inland waterway transport. The purpose is to identify and structure key activities by various actors to realise modal shift to inland waterways. A multiple case study approach was applied, including five cases in the North Sea Region. To capture key activities, workshops, interviews and field observations were conducted. Activities to realise a modal shift was categorised according to four principal and two integrated cross-cutting themes. The process varies between actors and cases in terms of order, level of parallel tasks, number of iterations etc. Different actors can have a leading role in the modal shift process. Realisation of large-scale modal shift requires multi-actor engagement, openness for emergent solutions as well as long-term endurance. Further research could include examples outside the North Sea region. Both industrial actors and governmental organisations can apply the outlined activities. The principal and integrated themes are important to consider, and the activities described can be used as a toolbox, applicable depending on prerequisites in different situations. Earlier studies have described various barriers for a modal shift to IWT. This paper focuses on activities to realise a modal shift. A conceptual model is proposed, drawing from practice in five countries.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Santén, Vendela, et al.
(författare)
-
Innovativa logistikkoncept för ökad kust- och inlandssjöfart
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsprojektet InLog (Innovativa logistikkoncept för ökad kust- och inlandssjöfart) har pågått mellan november 2017 och juni 2021 med syfte att utveckla innovativa logistikkoncept för ökad inlands- och kustsjöfart. Projektledare var SSPA med Göteborgs universitet som forskningspartner och industriellt deltagande från Avatar Logistics och Seadvise. Målet var att bidra till att accelerera den från myndigheter och samhälle önskvärda överflytten av gods från land till sjö. Arbetet har inkluderat 12 studier inom affärsmodeller, regelverk och incitament, fartygskoncept och godsflödeskaraktäristik, vilka har rapporterats i ett antal artiklar, på konferenser och i separata rapporter, varav fyra examensarbeten. Denna rapport inkluderar en översikt av arbetet, samt summerar de mest centrala bidragen och rekommendationer för aktörer. Avatar Logistics och Seadvise representerade två fallstudier inom ramen för projektet, där forskarna på nära håll kunnat följa de två entreprenörernas arbete i att starta upp inlandssjöfart i Sverige, med fokus på containertransporter mellan Göteborg och specifika inlandshamnar i Göta Älv och Vänern. Utöver projektparter har det varit centralt för projektet att involvera ytterligare nyckelaktörer för att fånga upp deras perspektiv och erfarenheter in i projektarbetet. Både myndigheter, rederier, hamnar, speditörer och varuägare har involverats i en referensgrupp. Ett exempel på hur aktörernas perspektiv fångades upp var genom en MAMCA (Multi-Actor-Multi-Criteria-Analysis) där tre logistikalternativ på Göta Älv och Vänern jämfördes utifrån unika kriterier som togs fram för varje aktörsgrupp. Alla aktörsgrupper bedömde ett av logistikalternativen på de inre vattenvägarna att föredra jämfört med nuläget. Då flest aktörer föredrog den ”Emissionsfria hamnskytteln”, beslutades att undersöka detta koncept i mer detalj, vilket ledde fram till utformandet av ett elektrifierat fartygskoncept. Trots att två entreprenörer med starka drivkrafter och tydliga ambitioner att starta upp operationer på Göta älv och Vänern fanns under projekttiden, så visade sig förutsättningarna inte vara de rätta för att faktiskt komma i gång. Erfarenheter från dessa två fallstudier visar på komplexiteten i denna fråga varav lärdomar kan dras inför framtida utveckling av inlandssjöfart. Att som enskild entreprenör driva en realiseringsprocess är en utmanande process. Det är tydligt att nya transportupplägg behöver stöd i det mycket svåra inledningsskedet. Alla nyckelaktörer har viktiga roller i att medverka till att realisera inlandssjöfart. Myndigheter behöver sporra trafik på inre vattenvägar genom att stödja inlandssjöfart i regelverk (t.ex. avseende lots), fortsätta med samordningsaktiviteter och följa uppsatta mål. Hamnar behöver skapa konkurrenskraftiga förutsättningar och driva frågan som en nyckelaktör. Transportutförare (rederier) behöver fortsätta marknadsföra inlandssjöfart och visa upp att det finns hållbara och tillförlitliga lösningar. Varuägare behöver visa vilja att testa inlandssjöfart och lägga över godsvolymer. Speditörer bör marknadsföra alternativ på inre vattenvägar vilket ger ökat godsunderlag. Långsiktig hållbarhet bygger på en bred uppslutning bakom inlandssjöfart som ett viktigt alternativ i det svenska transportsystemet. rojektet har identifierat ett antal områden som viktiga att fokusera på i framtida projekt för att möjliggöra realisering av logistikkoncept i inlands- och kustsjöfart. Däribland föreslås studier inom andra transportsegment, analys av nya initiativ kring roll-, och riskfördelning för att nå en hållbar affärsmodell, bredare analys av varuägarens perspektiv och politiska åtgärder för inlands- och kustsjöfart.
|
|
| 9. |
- Santén, Vendela, et al.
(författare)
-
Modal shift to inland waterway transport : Five case studies in the North Sea Region
- 2021
-
Ingår i: European Journal of Transport and Infrastructure Research. - : TU Delft. - 1567-7133 .- 1567-7141. ; 21:4, s. 43-61
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Modal shift from road to water is a strategy prioritised by both the European Union and many of its member states. However, inland waterways remain underutilised in most member states, and even the small number of countries in which inland waterway transport is well established, the sector faces fierce competition from road-based solutions. There is potential to develop tools and strategies for expanding the use of inland waterways by better understanding what activities key actors can rely on to facilitate modal shift. In this multiple-case study, we identify activities that actors perform to realise modal shift to inland waterways in five cases from the North Sea Region, by conducting interviews, workshops, and field observations. In each case, the process of modal shift varied depending upon which actor initiated specific activities, the order of performing activities and the number of iterations required to advance. Activities revolved around understanding the current situation, identifying potential solutions, testing solutions and promoting solutions. Getting stakeholders on board and identifying goods flows were integrated in all themes. The structured and emergent approach were outlined, highlighting varying starting points (mature or immature market) and actor engagement (facilitating or initiating roles). Different actors could assume leading roles. Authorities can target initiatives and policies to form relevant alliances and support modal shift by approach, while practitioners can relate and be inspired by the described activities in the varying contexts and adhere to entrepreneurial roles. Realising large-scale modal shift requires multi-actor engagement, openness to emergent solutions and long-term endurance. © 2021 Vendela Santén, Sara Rogerson, Jon Williamsson, Johan Woxenius.
|
|
| 10. |
- Schaad, Gabriela, 1967, et al.
(författare)
-
Prerequisites for the emergence of inter-industry value chain collaboration for the circular bioeconomy
- 2022
-
Ingår i: NFF 2022 Conference.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Actors active in the circular bioeconomy strive to commercialize sustainable innovations from bio-based resources and technologies. Inter-industry collaboration is a fruitful way to exploit new market opportunities, yet these are rare and poorly understood. This research aims to identify prerequisites for inter-industry value chain collaboration that promote the commercialization of sustainable innovations in the bioeconomy. Data was collected through case studies and interviews with firm representatives from Nordic collaborations aiming to contribute to the shift towards renewable transport fuels. Combining a literature review with empirical material, the paper presents a framework of prerequisites at the firm- and interfirm level.
|
|
