| 1. |
- Arvidsson, Eva, 1959-, et al.
(författare)
-
Vägen framåt
- 2013
-
Ingår i: Att välja rättvist. - Lund : Studentlitteratur AB. ; , s. 207-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som vi visat har utvecklingen av metoder och strukturer för öppna prioriteringar i Sverige kommit långt. Många frågor återstår likväl. Under vårt arbete med denna bok har vi identifierat ett antal förbättringsområden och utmaningar som vi avslutningsvis vill lyfta fram. Det rör sig om vilka som ska delta i prioriteringarna, tydliggörande av värdegrunden, behov av bättre kunskap, baserad på både vetenskaplig metod och erfarenhet, och fortsatt utveckling av prioriteringsprocesser på olika nivåer och i olika sammanhang. Även om vi i Sverige skulle nå en god enighet kring principer och kriterier för prioriteringar så kommer vi alltid finna många olika sätt att praktiskt lösa specifika prioriteringsproblem.
|
|
| 2. |
- Gustavsson, Erik, et al.
(författare)
-
Multikriterieanalyser vid prioriteringar inom hälso- och sjukvården : kriterier och analysmetoder
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården tar man i regel hänsyn till ett stort antal aspekter såsom hur stort vårdbehovet är och hur stor nytta en viss åtgärd förväntas göra. Ibland görs prioriteringar av en enskild beslutsfattare medan de andra gånger går igenom komplicerade beslutsprocesser med många personer involverade. I många fall görs avvägningarna implicit utan att det är möjligt för beslutfattare att kunna redogöra för vad legat till grund för beslutet och det är då inte heller möjligt för utomstående att ta del hur man kommit fram till beslutet. Det finns dock en strävan mot att prioriteringsbeslut i ökad utsträckning ska göras på ett systematiskt och mer öppet sätt för att berörda parter ska kunna ta del av resultatet, grunderna och motiven bakom besluten.För att detta ska vara möjligt behövs metoder för att systematiskt hantera prioriteringsbeslut som tar hänsyn till komplex information och ger möjlighet till tydliga avvägningar mellan olika kriterier. Dit hör t ex multikriterieanalysmetoder där relevanta kriterier fastställs och ges olika vikter med syftet att rangordna olika beslutsalternativ. Utmärkande för denna ansats är att det inte finns några givna kriterier som ska värderas och viktas utan beslutsfattarna måste själva definiera vad analysen ska omfatta. Internationellt har multikriterieanalys använts i liten skala vid resursfördelning inom hälso- och sjukvården och jag känner inte till någon sådan tillämpning i Sverige.Den metod som använts mest i Sverige, den nationella modellen för öppna prioriteringar, syftar också till att skapa systematik och mer genomtänkta beslut och som kan förklaras för allmänheten/berörda parter. Den skiljer sig dock på flera sätt från multikriterieanalysmetoderna ovan. Den största skillnaden är att den i huvudsak är en kvalitativ metod som utgår från den etiska plattformen i riksdagens riktlinjer för prioriteringar. Vid prioriteringar med förutbestämda kriterier t ex svårighetsgrad, patientytta och kostnadseffektivitet finns skäl att anta att även andra aspekter ibland vägs in i bedömningen utan att det beskrivs.I rapportens första del, som beskriver kriterier som använts vid prioriteringar i andra länder på nationell och regional nivå, framgår att det förekommer ett stort antal kriterier vid sidan av de som finns i den nationella modellen. Det kan tyda på att man i andra länder accepterar andra grunder för prioriteringar och/eller att prioriteringar som görs i Sverige även väger in aspekter som inte omfattas de explicita kriterierna.Erfarenheter från olika prioriteringsarbeten i Sverige visar även att många efterfrågar en möjlighet att tydligare vikta olika kriterier. Eftersom prioriteringar handlar om att göra komplicerade avvägningar grundat på värderingar som skiljer sig åt mellan olika människor är det kanske varken rimligt eller önskvärt att försöka utveckla generella kvantitativa modeller för prioriteringsbeslut. Däremot kan det antagligen vara ett stöd för prioriteringar i avgränsade sammanhang där de involverade personerna enas om hur relevanta kriterier ska viktas.Jag tror därför att multikriterieanalyser kan ha en plats i framtiden även i Sverige. Därför är det vår förhoppning att denna rapport ska skapa ett intresse för fortsatt forskning och utveckling inom detta område.
|
|
| 3. |
- Gustavsson, Erik, et al.
(författare)
-
Rättviseteorier och prioriteringar
- 2013. - 1
-
Ingår i: Att välja rättvist. - Lund. - 9789144083933 ; , s. 49-64
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel presenterar de rättviseteorier som brukar diskuteras i samband med prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Målet med prioriteringar är i grund och botten att uppnå en större rättvisa i fördelningen av knappa hälso- och sjukvårdsresurser. Men hur ska man egentligen förstå rättvisa? Det är ett normativt begrepp som kan diskuteras utifrån ett antal teorier som också presenteras här. Den svenska etiska plattformen presenteras närmare liksom dess koppling till etablerade rättviseteorier. Slutligen redovisas några etiska principer som den svenska riksdagen tagit avstånd från.
|
|
