| 1. |
- Areschoug, Judith, 1971-, et al.
(författare)
-
Att skriva problembarnens historia
- 2004
-
Ingår i: Scandia. - 0036-5483. ; 1
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Halldén, Gunilla, 1944-, et al.
(författare)
-
Familjeliv och homosexualitet
- 2003
-
Ingår i: Nätverksfamiljen. - Stockholm : Natur och Kultur. - 9127093662 - 9789127093669 ; , s. 172-192
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kärnfamiljen är fortfarande den vanligaste samlevnadsformen i vårt land men samhällstrenden visar på en allt större variation i samlevnadsmönster. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Med barnen som länkar bildas nätverk av relationer. Den senmoderna familjen utgör en nätverksfamilj. Med nätverket som metafor upplöses familjen som en sluten social enhet.I stället ställs relationerna och det vardagliga familjelivet i fokus. Invanda levnadsmönster, traditionella roller och könsidentiteter utmanas och ifrågasätts. Uppbrotten kan även splittra familjer mellan länder och världsdelar. Vad är en familj? Vilka familjekonstellationer är tänkbara? Hur påverkar de nya strukturerna barns och föräldrars roller? Denna bok skildrar samtidens mångfald i samlevnadsformer, t ex den traditionella kärnfamiljen, nya familjebildningar med styvföräldrar och egna samt gemensamma barn, ensam mor-familjen, heltids-eller deltidspappan, den homosexuella familjen och den inflyttade familjen från en annan kultur. I bokens andra del fördjupas resonemangen kring det nya fader- och moderskapet, fosterfamiljen, den utsatta familjen, våld i familjen och problematik kring barnlöshet
|
|
| 3. |
- Hydén, Margareta, et al.
(författare)
-
Homosexuella föräldrar med barn
- 2003
-
Ingår i: Farväl Heteronormativitet. - Stockholm : Lamba Nordica Förlag.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Zetterqvist Nelson, Karin, 1960-
(författare)
-
Att mäta barns psykiska hälsa
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Övergripande syfte med denna rapport är att redovisa forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa. Det huvudsakliga intresset gäller studier som baserar sig på enkäter som barn och ungdomar själva besvarar, sk. självskattningsenkäter. En litteraturgenomgång har genomförts och resultat från enkätstudier i Sverige har sammanställts. Ett delsyfte med rapporten har varit att skapa underlag för en kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa i Östergötland. I ett första avsnitt redovisas teoretiska och metodologiska frågor som uppstår när barns psykiska hälsa skall mätas. Här redovisas etablerade definitioner av hälsa/ohälsa respektive psykisk hälsa/ohälsa. När det gäller psykisk hälsa hos barn och ungdomar förordas ett helhetsperspektiv. Det innebär att tre centrala utgångspunkter betonas: 1) barns uppfattningar måste relateras till sitt sociala och kulturella sammanhang, 2) individuella respektive situationsbetingade faktorer är ömsesidigt beroende av varandra, 3) barns liv och hälsa präglas av utveckling och förändring. I epidemiologiska studier av barns psykiska hälsa visar det sig att procenttal som anger förekomst av psykisk ohälsa varierar stort. Beroende av vilken studie som åberopas kan dessa sk. prevalenstal skifta mellan 5 % till 25 %. Den här stora variationen visar sig möjlig att härleda till både teoretiska och metodologiska faktorer. En viktig teoretisk faktor utgörs av studiens grundläggande perspektiv. Studie med ett folkhälsoperspektiv betonar hälsoaspekter och de betingelser som ger upphov till hälsa hos barn och ungdomar. Till skillnad från studier med ett barnpsykiatriskt/utvecklingspsykologiskt perspektiv där intresset riktas mot psykisk ohälsa och dess symptom, orsaker eller krav på åtgärder. Även om dessa två perspektiv inte utesluter varandra påverkas enkätens utformning av vilket perspektiv som dominerar. Det inverkar i sin tur på de resultat som studien genererar. En faktor av mer metodologisk karaktär är valet av informant. När barn själva skattar sin hälsa erhålls en högre frekvens av tecken på psykisk ohälsa jämfört med föräldrars skattningar som ofta ligger lägre. Detta till skillnad från lärare som, när de tillfrågas om elevers psykiska hälsa, oftare anger en lägre frekvens av psykisk ohälsa jämfört med barn- och föräldrainformanter. Generellt sett tenderar vuxna informanter i större utsträckning att fokusera på utåtriktade problem hos barn, jämfört med barn som framhäver problem av sk. inåtvänd karaktär.
|
|
| 6. |
- Zetterqvist Nelson, Karin, 1960-
(författare)
-
Att växa upp i en homosexuell familj - ungdomar och unga vuxna berättar
- 2002
-
Ingår i: Uppväxt, familjeformer och barns bästa. - Stockholm : Institutet för framtidsstudier. - 9189655028 ; , s. 134-157
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet handlar om berättelser av ungdomar och unga vuxna som växt upp med en mamma eller pappa som kommit ut som homosexuell under deras uppväxt.
|
|
| 7. |
- Zetterqvist Nelson, Karin, 1960-
(författare)
-
Debatten om bokstavsdiagnoser
- 2003
-
Ingår i: Barnets Bästa En antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering. - Eslöv : Brutus Östlings Förlag Symposium. - 9171395830 - 9789171395832 ; , s. 101-137
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kapitlet diskuteras hur kampen om rätten att definiera psykisk hälsa och ohälsa hos barn är relaterad till utveckling av riktlinjer och beslut inom barn- och skolhälsovård.Analysen tar avstamp i debatten om sk. bokstavsdiagnoser, där neuropsykiatriska företrädare står för ett synsätt där barns psykiska hälsa relateras till biomedicinska och därmed individorienterade faktorer. Motståndare till det neuropsykiatriska perspektivet hävdar att detta relativt nyligen uppnått hegemoni vad gäller rätten att definiera psykisk ohälsa hos barn. Författaren argumenterar för en motsatt syn. Debattens höga tonläge och intensitet antyder snarare att det rör sig om en kamp om definitioner, där företrädare för ett neuropsykiatriskt utmanat det sedan länge dominerande samhälls- och socialt orienterade synsättet på barns psykiska hälsa.
|
|
| 8. |
- Zetterqvist Nelson, Karin, 1960-
(författare)
-
Dyslexi - en diagnos på gott och ont
- 2003. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur tänker barn som fått en dyslexidiagnos om sig själva? Vilken betydelse får diagnosen för deras identitetsskapande? Den här boken handlar om diagnostisering av dyslexi sett utifrån tre olika perspektiv: de diagnostiserade barnen själva, deras föräldrar och deras lärare. Boken problematiserar frågan om diagnosens befriande respektive stigmatiserande effekter och visar att svaret på frågan inte är entydigt. Barnen uppvisar en rad olika förhållningssätt till diagnosen som dels handlar om hur de använder diagnostiska termer när de berättar om sig själva, dels om hur de pratar om sitt läsande och skrivande. Föräldrarna använder diagnosen för att tolka och sätta ord på den känsla av misslyckande som många upplevt när barnen inte lärt sig läsa och skriva. Diagnosen används inte av föräldrarna för att avsäga sig ansvar för barnets svårigheter utan för att tydliggöra det ansvar man axlat som förälder. Lärarna visar utifrån sitt perspektiv hur diagnosen kan ges en rad olika betydelser och funktioner i skolsammanhang, i för dem både positiv och negativ mening.
|
|
| 9. |
- Zetterqvist Nelson, Karin, 1960-
(författare)
-
Döttrar, söner och homosexuella föräldrar : en studie av homosexualitet och familjeliv sett ur barns ochföräldrars perspektiv
- 2001
-
Ingår i: Barn i homosexuella familjer. - Stockholm : Fritzes. ; , s. 91-194
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här är en studie av 15 tonåringar och 16 unga vuxna som i djupintervjuer fått berätta om sina upplevelser av att ha en eller två homosexuella föräldrar. Flertalet av de unga informanterna har tillkommit i en heterosexuell relation där föräldrarna skilt sig varvid barnen och föräldrarna därefter levt i sk. "nya familjer" eller "post-kärnfamiljer". Analysen visar på en stor variation i barns och ungdomars upplevelser och erfarenheter av homo- eller bisexuella föräldrar. Ett viktigt fynd i studien är att förälderns homosexualitet blir ett mycket framträdande tema i de intervjuer där relationen mellan barn och föräldrar också beskrivs som bristfällig. Det rör sig om ett i studien fåtal fall där förälderns homosexualitet framställs som nära förknippad med negativt laddade upplevelser. I resterande intervjuer framställs relationen däremot som god och betydelsefull och homosexualiteten ges i dessa fall en mindre framträdande position i livshistorierna. Här framträder två olika sätt att berätta om förälderns homosexualitet som visar hur upplevelser av ett liv med homosexuella föräldrar kan skilja sig åt. I ena fallet beskrivs homosexualiteten som något självklart som visserligen utmärker familjen men inte i negativ bemärkelse. Trots en rad skillnader i levnadsvillkor framställs homosexualitet som ett naturligt och självklart inslag i familjelivet. Homosexualiteten utgör inte en konfliktpunkt för informanten ifråga. I andra fallet beskrivs homosexualiteten som ett problem i relation till kamratgrupper och jämnåriga. De svårigheter som beskrivs omfattar emellertid inte föräldern som person utan föräldrarelationen framställs som betydelsefull. Detta förhållningssätt framstår som en konsekvens av de sociala, psykologiska och kulturella förväntningar som för vissa ungdomar präglar tonårstiden. Här framträder en konfliktpunkt rörande å ena sidan lojalitet med föräldern och den förtrogenhet ungdomen har vad gäller homosexualitet, å andra sidan att vara delaktig i ungdomsgrupper där heterosexistiska synsätt kommer till uttryck. En rad skilda strategier utnyttjas för att hantera denna konflikt. Analysen av informanternas berättelser visar hur detta karaktäriserar en tidig tonårsperiod. En rad empiriska fynd pekar på hur denna strävan att dölja så småningom övergår till ett mer öppet förhållningssätt när ungdomarna blir äldre. Den liknar den process som anhöriga till homosexuella går igenom när en son, dotter, bror eller syster "kommer ut" och den anhörige måste hantera släktskap och omsorg å ena sidan och heterosexistiska värderingar å andra sidan.
|
|
| 10. |
- Zetterqvist Nelson, Karin, 1960-, et al.
(författare)
-
Homosexuella föräldrar med barn
- 2003
-
Ingår i: Farväl Heternormativitet,2002. - Stockholm : Lambda Nordica Förlag.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Presentation av ett pågående forskningsprojekt.
|
|
