| 1. |
- Kvist Lindholm, Sofia
(författare)
-
The Paradoxes of Socio-Emotional Programmes in School : Young people’s perspectives and public health discourses
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Over the past decades socio-emotional programmes have been implemented in schools worldwide. Depression in Swedish Adolescents (DISA) and Social and Emotional Training (SET) are two socio-emotional programmes being practised in Swedish schools. The aim of the present dissertation is to explore students’ perspectives on DISA and SET, as well as the programmes’ intentions and strategies. The empirical material consists of interviews with students taking part in DISA and SET, participant observations conducted in an elementary school practising SET, participant observations of DISA and SET instructor courses, and a broad range of textual material concerning the programmes. Article I reports on an inherent contradiction in DISA, where techniques designed as treatment are practised as universal prevention for girls as a group. The girls’ accounts of DISA demonstrate why this contradiction is problematic – it was not up to the girls as course participants to define what problems they were having, but the problems were instead defined for them by the course. Taking part in DISA and SET involves exercises in which the students are expected to selfdisclose in front of their classmates. Article II reports on how this task of self-disclosure had a potential for strengthening students’ peer relations, while it at the same time entailed a risk of triggering already on-going destructive interactions, such as bullying and harassment. Article III demonstrates that the potential of self-disclosure is not equally distributed across the students, but depends on their social status within their peer group. Article III also shows that the norm conveyed by the SET programme – that showing anger is an inappropriate behaviour –functioned locally as a way to justify exclusion and negative positioning of peers who showed anger in response to ill treatment. Article IV provides an in-depth analysis of exchanges in a SET lesson concerning how students should deal with exposure to the negative actions of peers. It demonstrates how the types of questions a teacher is instructed to pose to maintain a neutral attitude in practice involve using more implicit forms of authority to construct ideals concerning desirable behaviours. These ideals were formed by discussing fictive examples, which meant stripping students’ actions of meaning and detaching them from the social and cultural context to which they belong. The present dissertation concludes by giving recommendations for policy practice.
|
|
| 2. |
- Bergnéhr, Disa, 1974-, et al.
(författare)
-
Where is the child? A discursive exploration of the positioning of children in research on mental-health-promoting interventions
- 2015
-
Ingår i: Sociology of Health and Illness. - : Wiley-Blackwell. - 0141-9889 .- 1467-9566. ; 37:2, s. 184-197
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present study explores the discursive positioning of children in research articles on mental–health-promoting interventions. The questions under investigation are: are children positioned as active or passive agents, are children’s health and wellbeing contextualised, and if so how? How is the child perceived; that is, how are age, gender, socioeconomic status, family structure, dis/ability, and so on accounted for? We found that the positioning of the child as passive and formed by adults prevails; health is largely individualised and decontextualised in that it is depicted as being contingent on the person’s own capabilities. However, there are instances in which children are positioned as active subjects, their opinions are in focus, and their health and wellbeing are connected to social relations and context. We propose a more active discussion about how children and wellbeing are conceptualised in the outlining, implementation and research of public health interventions. Moreover, children – just like adults – should be increasingly regarded as service users who are entitled to have a say in matters that concern them.
|
|
| 3. |
- Eskner Skoger, Ulrika, 1968-
(författare)
-
Mellan könsspecifika förväntningar och ett neutralt kunskapsideal : att förhålla sig till betydelser av kön som barnpsykolog i Sverige
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta avhandlingsarbete undersöker hur psykologer förhåller sig till de olika betydelser av kön som finns i de sammanhang de befinner sig i när de utövar sitt yrke. Genom att utforska de betydelser som barn- och ungdomspsykologer ger skillnader mellan flickor och pojkar har jag identifierat svårigheter och möjligheter när det gäller att inkludera sociala och kulturella aspekter i beskrivningar av barns och ungas psykologiska utveckling inom psykologiprofessionen i Sverige. Ett inkluderande av sociala och kulturella aspekter skulle bidra till en förståelse för hur barns psykologiska fungerande hänger ihop med de samhälleliga sammanhang de befinner sig i, och kunna användas för att ge barnen ett bättre stöd i behandlingsarbete. Metod Elva intervjuer med svenska barn- och ungdomspsykologer, samt tre svenska läroböcker i utvecklingspsykologi analyserades. Analyserna utgick från socialkonstruktionistiska och diskurspsykologiska perspektiv. Resultat Analyserna visade att psykologerna gav kön, genus och jämställdhet flera olika betydelser och att dessa olika betydelser ofta var motstridiga. Ett glapp identifieras mellan övergripande beskrivningar av barn och ungas utveckling där ambitionen att beskriva psykologisk utveckling som en interaktion mellan biologiska och kulturella faktorer tydligt kom till uttryck, och de mer konkreta beskrivningarna av psykologisk utveckling där ett biologiskt och/eller individinriktat synsätt gavs företräde. Detta glapp kom framförallt till uttryck i läroböckerna. I barn- och ungdomspsykologernas tal om sitt arbete blev ett annat glapp synligt. När de talade mer övergripande om vad ett professionellt förhållningssätt till kön innebar baserade sig talet på strävan efter neutralitet och en syn på kön som ovidkommande för psykologisk behandling. När talet handlade om det konkreta behandlingsarbetet konstruerades kön som skillnader. Barn- och ungdomspsykologerna tycktes sitta fast i ett dilemma mellan en könsneutral retorik och ett bemötande och en behandling som utgick från könsskillnader som ”naturliga”. Det snäva individfokus som kom till uttryck i psykologernas berättelser lyfts fram som en förklaring till att psykologerna inte själva tycktes uppmärksamma detta glapp under sitt berättande. En fråga där psykologerna ställde kritiska frågor kring jämställdhet och lika fördelning av resurser handlade om att så få flickor i yngre åldrar besöker barn- och ungdomspsykiatrin. Vid dessa tillfällen kom en vilja att omfatta flickors och pojkars olika livsvillkor som förklaring till könsskillnader till uttryck. Då det i deras tal inte fanns några kopplingar mellan den olika fördelningen av resurser och över- och underordning mellan kvinnor och män på en samhällsnivå, verkade psykologerna dock sakna tillgång till analytiska redskap att fullfölja tankarna om olika livsvillkor. Försöken att kontextualisera flickornas ”osynlighet” tycktes då landa i en anpassning efter könsstereotyper för ”deras eget bästa”. Jag identifierade några undantag från detta mönster. Några få psykologer uttryckte explicit ett jämställdhetsintresse och en önskan att arbeta på ett jämställt sätt i sitt behandlingsarbete. Analyserna av deras berättelser visar att professionella ideal när det gäller kunskapssyn hade stor betydelse för om, och hur, de kunde motarbeta ett könsstereotypt förhållningssätt i sitt arbete. En strategi att arbeta för jämställdhet utifrån ett neutralt kunskapsideal tycktes leda till ett fokus på ”likabehandling” och osynliggöra skillnader i värdering och handlingsutrymme mellan flickor och pojkar. En strategi att arbeta för jämställdhet som baserar sig i idealet ”rättvist resultat” tycktes öppna upp för möjligheter att upprätthålla uppmärksamheten på orättvisor och maktprocesser mellan könen. Slutsats Möjligheterna att inkludera kulturella och sociala betydelser av kön i psykologiskt behandlingsarbete med barn och unga verkar hänga nära samman med psykologers professionella ideal för vad som är legitim kunskap. I vilken utsträckning psykologerna hade tillgång till analytiska redskap att reflektera över kopplingar mellan problemen hos de flickor och pojkar de träffade och över- och underordning mellan kvinnor och män på en samhällsnivå var också viktigt. Sådana tankemässiga redskap, som utgår från feministiska teorier och genusvetenskap, saknades till stor del i de intervjuer och de läroböcker som granskades.
|
|
| 4. |
- Hagström, Mirjam, 1976-
(författare)
-
Raka spår, sidospår, stopp : Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen undersöker hur ungdomar som nyligen har kommit till Sverige upplever sin vardag, i och utanför skolan, under den första tiden efter migrationen, samt hur de ser på sin framtid i det svenska samhället. Studien bygger på intervjuer med 45 ungdomar i åldern 16 - 20, som alla studerar på gymnasieprogrammet språkintroduktion. Genom att visa på och analysera så väl likheter som variationer i ungdomarnas erfarenheter framträder en komplex väv av institutionella, strukturella och relationella praktiker som skapar specifika villkor för ungdomarna i studien. Skolan är ett ytterst betydelsefullt sammanhang i ungdomarnas vardag. Genom skolan får de tillgång till ett socialt sammanhang, och utbildningen gör det möjligt för ungdomarna att blicka framåt. Samtidigt framkommer organisatoriska, rumsliga och sociala gränser i skolan som i olika grad begränsar deras upplevda hemmastaddhet och rörlighet inom utbildningssystemet. På ett liknande sätt framträder upplevda sociala och rumsliga gränser i vardagen utanför skolan. Det innebär att tillvaron som ung och ny i Sverige kan beskrivas som en vardag vid sidan av, i och utanför skolan.
|
|
| 5. |
- Josefsson, Jonathan
(författare)
-
Children at the Borders
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the wake of a steady flow of child migrants attempting to cross borders and states’ efforts to restrict immigration, various public controversies have arisen about the rights of asylum-seeking children. The ‘moral gap’ between the outcome of democratically enacted laws and the aim of controlling immigration, on the one hand, and public calls to protect the universal rights of asylum seeking children, on the other, have created a political challenge for Western democracies. This thesis sets out to examine two particular settings in which norms about the rights of asylum-seeking children and immigration control have been established and contested over the years: the Swedish Migration Court of Appeal and Sweden’s largest morning paper, Dagens Nyheter. It combines empirically oriented analysis with theoretical enquiry, and it brings the issue of the rights of asylumseeking children into dialogue with the contemporary political-philosophical debate about membership, rights and borders.
|
|
| 6. |
- Kvist Lindholm, Sofia, 1979-, et al.
(författare)
-
"Apparently I've Got Low Self-Esteem": Schoolgirls' perspectives On a School-Based Public Health Intervention
- 2015
-
Ingår i: Children & society. - : John Wiley & Sons. - 0951-0605 .- 1099-0860. ; 29:5, s. 473-483
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focuses on a psycho-educational programme, DISA, currently practised in the Swedish schools to prevent girls from developing depressive symptoms. We draw on group interviews with schoolgirls to explore how they describe DISA and how an understanding of the programme is constructed through their arguments. We demonstrate how the girls’ version of DISA highlights a contradiction in the intervention that is traceable to the theoretical underpinnings of the programme and the mix of traditions — treatment and prevention — that constitute the intervention. We discuss problematic aspects of DISA and outline implications for policy practice.
|
|
| 7. |
- Kvist Lindholm, Sofia, 1979-, et al.
(författare)
-
Schoolgirls’ perspectives on self-disclosure in a group-based mentalhealth intervention at school : acquiring friends or risking harassment?
- 2015
-
Ingår i: Advances in School Mental Health Promotion. - : Taylor & Francis. - 1754-730X .- 2049-8535. ; 8:3, s. 141-155
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article draws on interviews with participants in a psychotherapeutic education programme, called Depression in Swedish Adolescents, which has seen wide distribution within Swedish schools. We demonstrate how, in their accounts, self-disclosure in front of classmates is made into a central and both positive and problematic aspect of the programme. Sharing private matters in a group setting consisting of classmates might strengthen their interpersonal relations; but at the same time, it carries the risk of triggering already ongoing destructive interactions such as bullying and harassment. Voluntary participation, group composition and paying attention to how members respond to one another and make use of the private information shared stand out as important criteria to consider. However, in order to meet these criteria, an intervention involving self-disclosure in front of classmates needs to challenge the tradition in school of practising mandatory participation, as well as the class structures with their predefined group composition.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Malmquist, Anna
(författare)
-
Pride and Prejudice : Lesbian Families in Contemporary Sweden
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Options and possibilities for lesbian parents have changed fundamentally since the turn of the millennium. A legal change in 2003 enabled a same-sex couple to share legal parenthood of the same child. An additional legal change, in 2005, gave lesbian couples access to fertility treatment within public healthcare in Sweden. The present thesis focuses on families where two women share legal parenthood of their children. It aims to provide knowledge about lesbian parenting couples and their children, and to focus on the interplay between family members within lesbian families, and between family members and their surroundings. Furthermore, the thesis aims to visualize and analyse notions of heteronormativity and homonormativity in contemporary Sweden. The thesis draws on interviews with 118 parents in 61 families, and 12 children in 11 families. The participants’ stories, descriptions, reflections and discourses have been analysed using discursive psychology and thematic analysis.The thesis includes five empirical papers. Paper I focuses on encounters with healthcare professionals prior to and during pregnancy, at childbirth and during the early stages of parenthood. Paper II deals with the participants’ experiences of second-parent adoption processes. Paper III focuses on equality in parenting relations. Paper IV focuses on encounters with fertility clinics within public healthcare. Paper V highlights the children’s reflections and shows how the children talk about fathers and donors.
|
|
