| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- de Wit Sandström, Ida
(författare)
-
Kärleksaffären : Kvinnor och köpenskap i kustens kommers
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is a dissertation about life style boutiques and the shopkeepers who operate them. Lifestyle boutiques are shops where a variety of goods and services is offered and staged as an overall concept, often targeted to specific groups and tastes with atmosphere-creating aesthetics. Aiming to understand how lifestyle is made into retail enterprising, this narrative ethnography describes and analyses stories about and from lifestyle boutiques. Taking point of departure in Pierre Bourdieu's field theory I depict lifestyle boutiques as an area within the field of retail where customers, influencers, media, retailers and suppliers gather around and negotiate specific conceptions and practices. The idea of the shopkeeper as part of a larger context where the forms and ideals for her occupation is negotiated works as an entry point to see and understand the order that organizes the lifestyle boutiques and the collective and symbolic structures where they are embedded.By putting the lifestyle boutique and the shopkeepers' work in a social and cultural context my objective is to shed light on and problematize lifestyle boutiques as a contemporary phenomenon and make a contribution to the theory development of the growing field of aesthetic labour and aesthetic work. This field proceeds from the notion that aesthetics is a lifestyle marker that gives status and competitive advantages to companies and organizations. The narratives from and about lifestyle boutiques point to several knowledge gaps in relation to how aesthetic work is usually understood and discussed. The staging practices that I identify and discuss open for a wider understanding of aesthetic work where practices that entail handling and staging of things, both physically and how they are depicted, could also be included. This means an understanding of aesthetic work beyond physical expressions and audiences, where aesthetic work is understood as material and narrative staging practices where things are arranged and prepared to correspond to a certain aesthetic or desired expression. This way of understanding and using aesthetic work adds more dimensions to the term that hitherto mostly has been limited to embodied gendered and class-coded abilities.
|
|
| 4. |
- de Wit Sandström, Ida, et al.
(författare)
-
Sälja sommarlivets estetik
- 2016
-
Ingår i: Sommarliv i Norden – om minnen, drömmar och materialitet. - 9789170612183
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Sjöholm, Carina, et al.
(författare)
-
Mariarufs och Rhett Butler-hatt. Biogående och populärkultur som drivkraft på modets marknad
- 2016
-
Ingår i: À la mode: Mode mellan konst, kultur och kommers. - 9789170612169
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta kapitel illustreras relationen mellan populärkultur och marknad ur ett historiskt perspektiv via ett äldre material om biogående och biosituationen på 1940- och 50-talen. Jämförelse görs mellan nu och då i syfte att se både kontinuitet och förändring. Historiskt perspektiv används som metodologiskt grepp för att se vår egen tid genom att visa på det populärkulturella kretsloppets betydelse. Varukonsumtion, 1900-talets framväxande kapitalism och filmens tillväxt som massmedium hörde ihop. Till detta hörde t.ex. stjärnsystemets utvecklande och utnyttjande; stjärnorna användes för att marknadsföra många olika sorters produkter. I detta ingick även själva filmtittandet – och samlandet. Många i materialet berättar om sitt initiala biogående och om specifika filmstjärnor som skäl till varför de vill se en viss film. Filmerna inspirerade uppenbart biobesökarna, men också alla de som fick sig delar av filmens värld till livs genom veckotidningar, samlarbilder eller kanske genom lek med klippdockor, från t.ex. veckotidningarna. Man behövde inte alltid gå på bio för att ta del av filmens värld. En del har jämfört filmduken med andra sorters skyltfönster där varor och människor ställs ut. Vid denna tid handlade det mycket om att lära svenskar att bli rationella konsumenter och denna konsumtion, som i synnerhet unga kvinnor ägnade sig åt (inspirerade av bland annat populärkulturen), var för en del provocerande.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
