| 1. |
- Hallström, Vivi
(författare)
-
Samhällsentreprenörskap i teori och praktik : Exemplet Överenskommelsen mellan ideell sektor och en svensk kommun
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera samhällsentreprenörskap mellan ideell och offentlig sektor på lokal nivå, och att berika den teoretiska förståelsen om entreprenörskap. Den teoretiska referensram som används inkluderar samhällentreprenörskap och institutionell logik. Förutsättningarna för samhällsentreprenörskap varierar inom och mellan sektorer och det krävs ett alldeles särskilt entreprenörskap för att gemensamt utveckla organisering över sektorsgränser.I föreliggande uppsats ges ett konkret exempel på samhällsentreprenörskap över gränser mellan sektorer. En ”dialogprocess” mellan Norrköpings kommun och ideell sektor följdes i realtid. Datainsamling utfördes genom deltagande observationer, enskilda intervjuer, gruppintervjuer, offentliga handlingar, samt e-postkorrespondens och arbetsmaterial från aktörer från båda sektorer. Organiseringen bestod av sju ”dialogmöten” och en ceremoni, där ett gemensamt värdegrundsdokument firades. Sociala ändamål präglade i huvudsak organiseringen och även inslag av ekonomiska intressen visade sig. Individuellt- såväl som kollektivt samhällsentreprenörskap utkristalliserades.Samhällsentreprenörskapet skedde även genom sektoriellt sammanvävande processer över gränser mellan sektorerna, på minst fem sätt, 1) individuellt sammanvävande processer skedde då offentlig sektors aktörer använde sina resurser från båda sektorer, 2) organisatoriskt sammanvävande processer skedde vid dialogmöten då gemensamma intressen upptäcktes inom och mellan organisationerna, 3) organisatoriskt sammanvävande skedde genom koordinatorn från offentlig sektor som agerade mäklare, 4) institutionellt sammanvävande skedde genom att aktörernas roller och ansvar gentemot varandra synliggjordes i skapandet av ett värdegrundsdokument, samt 5) institutionellt sammanvävande skedde även då aktörer från offentlig sektor tillämpade ”föreningskulturkompetens” då de kände till sektorers skilda institutionella logiker och tillämpade sin kunskap i syfte att knyta aktörer närmare varandra.
|
|
| 2. |
- Andersson, Annika, 1961-
(författare)
-
Affärssystemsprojekt : konsekvenser av att vara sluten eller öppen för förändringar
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Affärssystemsprojekt är en väsentlig företeelse i organisationer. Allt ifrån små till större nationella och internationella företag har ett affärssystem som stöd för sina affärsprocesser. Införande och byte av affärssystem betraktas inom affärsvärlden som en av de mest krävande och riskfyllda förändringarna ett företag kan genomföra. Att studera affärssystemsprojekt är av intresse ur ett organisationsperspektiv eftersom resultatet får långvariga konsekvenser för organisationen. Interorganisatoriska affärssystemsprojekt består dessutom av parter från två organisationer, vilka har skilda typer av kompetenser och roller. I ett affärssystemsprojekt är begrepp som projektmål, tidsdimension, och interorganisatoriska team av vikt att diskutera. Kommunikation, funktionen som översättare mellan parterna och ledarnas delaktighet för att integrera informationsstrategier och affärsstrategier är, enligt tidigare forskning inom både informationssystems och projektforskning, av vikt att diskutera.Det finns olika synsätt på förändring och sambanden som råder vid genomförandet av affärssystemprojekt. Det ena är att projektdeltagarna bör vara slutna för förändring och det andra är att de bör vara öppna för förändring av projektmål, tid och team beroende på den kunskap som utvecklas. Studier som fokuserar på konsekvenser för organisationer av det ena eller andra synsättet är däremot begränsade. Studiens övergripande problem är att studera vilka konsekvenser det kan få för leverantörs respektive beställarorganisationerna om parterna är slutna respektive öppna för förändring.Avhandlingen avser att bidra till både näringsliv och affärssystemsforskningen genom att beskriva konsekvenser för leverantörs och beställarorganisationer av om parterna är slutna eller öppna för förändringar inom affärssystemsprojekt.Multipla och longitudinella fallstudier har genomförts för att uppmärksamma organisatoriska konsekvenser över tid. Studien har genomförts indelad i tre faser (1) en retrospektiv fas, (2) en observationsfas och (3) en longitudinell fas. Datainsamlingsmetoder som använts är intervjuer, observationer och dokumentgranskning för att beskriva konsekvenser för både leverantörs och beställarorganisationer som genomför affärssystemsprojekt.Resultaten visar att en öppenhet och en slutenhet för förändringar av projektmål, tid och team fick konsekvenser för de båda organisationerna. När båda parter var slutna för förändring blev det svårt att använda kunskap inom projekten. Leverantören identifierade strategiska lärandeprojekt innan de beslutade sig för att vara öppna för förändring. När beställarna var öppna för förändring och leverantören sluten för förändring genomförde beställarna lärande och förändringsprojekt utanför projekten och de gemensamma projekten sekventiellt. När båda parter var öppna för förändringar blev konsekvenserna varken system eller organisationsutveckling, vilket hade kunnat förväntas. Istället ledde det till kommunikationsbarriärer.I denna sammanläggningsavhandling sammanställs och beskrivs resultaten från studien av affärsystemsprojekt via fyra publicerade artiklar.
|
|
| 3. |
- Bogren, Maria, 1962-
(författare)
-
Socialt kapital - relationer och tillit - för utveckling av kvinnors företagande
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvinnors företag ses som en resurs i regioners och länders utveckling. Tidigare forskning har dock visat att kvinnors företag inte växer i lika stor utsträckning som mäns företag. Frågan är då vilka problem och hinder som företagande kvinnor stöter på och som påverkar att deras företag inte utvecklas, samt hur stödjande insatser på bästa sätt kan utformas? Tidigare studier har visat att bristande tillgång till finansiellt kapital varit ett betydande hinder för utveckling av kvinnors företag liksom att företagandet varit manligt kodat, med mannen som företagare som norm i samhället. Dessutom har tidigare studier visat att företagande kvinnor har begränsade nätverksrelationer och inte använder dem så effektivt samt att de saknar förebilder. Med ett utvecklat socialt kapital ges möjlighet att få tillgång till resurser som kan utveckla kvinnors företag. Tidigare studier om socialt kapital, som ett bidrag till företagsutveckling, fokuserar ofta antingen på relationer eller på tillit och det efterfrågas ytterligare studier om processer där socialt kapital utvecklas. Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om hur utveckling av socialt kapital kan förstås genom att belysa och analysera vad som utmärker relationer och tillit samt att ge exempel på hur detta kan stimuleras i utvecklingsprogram för företagande kvinnor.Avhandlingen utgår ifrån tre genomförda studier. En fallstudie genomfördes under två års tid i ett utvecklingsprogram med företagande kvinnor från Norge och Sverige. En enkätstudie riktades till företagande kvinnor i Norge och Sverige och en annan till projektledare av utvecklingsprojekt för att stimulera kvinnors företagande i Sverige.Avhandlingens resultatet, som presenteras i fyra artiklar, visar att personliga nätverk, familj och släktingar samt vänner uppfattas som stödjande relationer för företagande kvinnor. De som har ett heterogent nätverk uppvisar en större villighet att ingå i nya relationer jämfört med dem som inte har det och graden av tillit påverkar villigheten att utveckla relationer i utvecklingsprogram. Homogenitet i deltagargruppen visar sig vara viktigt inledningsvis, medan heterogenitet blir betydelsefullare efter en tid. När företagaridentiteten utvecklas uppvisas en ökad professionalisering av företagarens nätverk. Social aktivitet, med nedlagd tid och engagemang i utvecklingsprogram, bidrar till utveckling av både relationer och tillit, och tidsaspekten är viktig när det gäller tillit till programorganisatörer.Utifrån avhandlingens resultat synliggörs flera aspekter av relationer och tillit som kan stimuleras i utvecklingsprogram. Uppvisad villighet hos kvinnorna för att utveckla sina företag kan avspegla hur motiverade och intresserade de är för att medverka i utvecklingsprogram. Vid sammansättning av deltagargrupper, i utvecklingsprogram, bör homogenitet och heterogenitet beaktas. Social aktivitet, genom nedlagd tid och visat engagemang, är något som stärker utvecklingsprocessen av relationer och tillit. Ett symboliskt dokument, sekretessavtalet, bidrar till ökad tillit. Programorganisatörernas sociala meriter, kompetens och organisationstillhörighet är sådant som kan uppmärksammas för institutionell tillit liksom även deras sociala aktivitet i programmet. För att stimulera utveckling av både relationer och tillit finns det anledning att se över programmets upplägg och innehåll.Slutsatserna från avhandlingen visar att företagande kvinnor med ett heterogent nätverk är villiga att ingå i nya relationer, att både relationsbyggande och tillitsprocesser har betydelse för utvecklingen av socialt kapital samt att kontexten behöver beaktas vid utformandet av utvecklingsprogram.
|
|
| 4. |
- Nordström, Carin, 1971-
(författare)
-
The Passionate Combining Entrepreneurs
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Entrepreneurs are portrayed as salient drivers of regional development and for a number of years nascent entrepreneurs have been studied in a large number of countries as part of the Global Entrepreneurship Monitor project and the Panel Study of Entrepreneurial Dynamics. Scholars have devoted much effort to investigating factors that determine how individuals engage in entrepreneurial activities, with most of the discussion limited to business start-ups. However, since this type of project does not follow identical nascent entrepreneurs over time, limited knowledge exists about their development and whether they stay in this nascent phase for a long time. In practice, it is common for entrepreneurs to run a business and at the same time work in wage work, so-called combining entrepreneurs. In Sweden, almost half of all business owners combine wage work with a business. However, not all combining entrepreneurs will eventually decide to leave the wage work and invest fully in the business. Consequently, much research has focused on the first step of entering entrepreneurship full time, but less has focused on the second step, the transition from the combining phase to full-time self-employment. The aim of this thesis is therefore to contribute to the theory of entrepreneurship by gaining a deeper understanding of combining entrepreneurs and their motives and intentions. In the context of combining entrepreneurs, the theory of identity, resources and choice overload has been used to examine how entrepreneurs’ age (when starting the business), entrepreneurial tenure (the length of engagement in the side-business), hours spent (weekly involvement in the side-business), involvement in entrepreneurial teams (leading the business with one or more partners) and involvement in networks (business networks) influence their passion for engaging in entrepreneurship while sustaining wage work. Different categories of combining entrepreneurs and their intentions have also been examined. A survey was administered to 1457 entrepreneurs within the creative sector in two counties in Sweden (Gävleborgs County and Jämtlands County). Since there were no separate mailing lists to only combining entrepreneurs, the survey was sent to all entrepreneurs within the chosen industry and counties. The total response rate was 33.5 percent and of them 57.6 percent combined, yielding 262 combining entrepreneurs who answered the questionnaire. The survey was then followed up with eight focus group interviews and two single interviews to validate the answers from the questionnaire. The results indicate three types of combining entrepreneurs: nascent – with the intention to leave the combining phase for a transition into full-time self-employment, lifestyle – with the intention to stay in the combining phase, and occasional – with the intention to leave the combining phase for full-time wage work and close down the business. Transitioning fully to self-employment increases with the individual’s age. Also, a positive interactive effect exists with involvement in entrepreneurial networks. The results also indicate that the ability to work with something one is passionate about is the top motive for combining wage work with a side-business. Passion is also more likely to be the main motive behind the combining form among individuals who are older at business start-up, but passion is less likely to be the main motive behind the combining form among individuals who spend more time on the business. The longer the individual has had the side-business, the less likely passion is the main motive behind the combining form, and passion is less likely to be the main motive among those who are part of an entrepreneurial team.
|
|
| 5. |
- Pierre, Anne, 1974-
(författare)
-
The influence of wicked problems on community-based entrepreneurship in rural Sweden
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Entrepreneurship research has, since the 1930’s, mainly focused on so-called traditional entrepreneurship and studies have to a large part discussed management processes. During the past 40 years social entrepreneurship research and research into community-based entrepreneurship and practice has emerged, as a response to changes in society due to global, regional and local events that affect local development. Such changes often affect rural areas severely, for instance depopulation, which often leads to a decrease in small business development, a decrease in social services such as healthcare, schools, banks and road maintenance, and a decrease in local and regional economic health. These structural changes are usually due to political decisions taken at a governmental level, which trickle down through society and affect local economic development and, indirectly, small business development. Local enthusiasts, business associations and in particular entrepreneurs often try to meet these structural changes through community-based entrepreneurship, which involves processes through which new businesses are created and can operate within the existing social structure of the local community. However, the practical problem is that there are factors influencing communitybased entrepreneurship and hence the establishment of small businesses and local development, such as wicked problems, which in the rural context in this thesis refers to structural changes and complex relations. The theoretical and practical research gap is found in that there is a lack of studies exploring how wicked problems influence community-based entrepreneurship in rural contexts. Complex relations can be found in the three pillars of institutions based on regulative, normative and cultural-cognitive elements, where the same person can have many different roles, hence influencing local rural development. For this thesis, the theories of community-based entrepreneurship, state-society synergy, and small business development have been used to explore how wicked problems (structural changes and complex relations) influence community-based entrepreneurship in rural Sweden. Two literature studies were made on social entrepreneurship and community-based entrepreneurship, followed by three case-studies. The context of the first case-study was rural areas in the county of Jämtland and is based on results from the findings in the cross-disciplinary project on societal entrepreneurship in sparsely populated areas (SESPA). The context of the second case-study is the municipalities of Berg, Krokom and Östersund in the county of Jämtland, where a total of 23 interviews were conducted with farm owners, participants in the service social farming and municipal officials and politicians. The context of the third casestudy is the municipality of Sorsele in the county of Västerbotten and the municipality of Berg in the county of Jämtland, which are both situated in rural areas, where a total of 39 interviews were conducted with owners of small businesses, municipal officials and politicians. Results show that the development of community-based entrepreneurship research has furthered the possibilities to better understand the processes of entrepreneurship in local rural contexts. Furthermore, results indicate that the complex relations influencing communitybased entrepreneurship that appear in this thesis call for caution. The structural changes that are interrelated with community-based entrepreneurship are, in spite of facilitating increased interest, not necessarily positive for local rural development. It was also seen that the rural context studied is a semi-stable institution, indicating that local rural development, and thereby small business development, is incoherent. If a municipality and the owners of small businesses are well in tune with the regulative, normative and cultural-cognitive elements in their rural context, have an understanding of what wicked problems are, and if they are properly understood and dealt with, then there is a chance that, although experiencing a semistable institution, local rural development can be attained. The theoretical contributions of this thesis pertain to entrepreneurship in rural contexts, community-based entrepreneurship, and wicked problems. This thesis concludes that wicked problems, in the shape of structural changes and complex relations, are present in the rural contexts studied. These wicked problems influence communitybased entrepreneurship by being disruptive factors, affecting policy creation and implementation by the municipality. A flow-chart model has been created in order to show how wicked problems influence community-based entrepreneurship and hence local rural development.
|
|
