| 1. |
- Rydén, Lisbeth, 1967-
(författare)
-
Diskursiv arbetsmiljö : Ett nytt perspektiv på organisatorisk arbetsmiljö
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens övergripande syfte är att bidra till kunskap om organisatorisk arbetsmiljö. Studiens specifika syfte är tudelat: dels att undersöka och utvärdera en diskursiv ansats för att bedöma och hantera organisatorisk arbetsmiljö, dels att undersöka och utveckla en modell för att bedöma och hantera organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats. Den diskursiva ansatsen arbetades fram genom att fokusera på de grundläggande ontologiska och epistemologiska frågorna och utgår från en socialkonstruktivistisk syn på såväl organisationers som människors existens.Den diskursiva ansatsen uppmärksammar framförallt två övergripande faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön. Den ena faktorn berör hur organiserandet påverkar såväl den individuella som den gemensamma förmågan att göra ett väl utfört arbete. Den andra faktorn berör de existentiella konsekvenserna som organiserandet, och det direkta tilltalet inom organisationen, kan medföra för de chefer och medarbetare som berörs.Modellen för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats består av tio steg – från att generera ett relevant empiriskt material till att intervenera i den organisatoriska (diskursiva) arbetsmiljön. I arbetet med att utveckla modellen uppstod ett behov av ett begrepp för den ”form” de organiserande diskurserna skapar för chefer och medarbetare. Formen definierar hur organisationens medlemmar förväntas vara för att passa in i organiserandet. Den form som de organiserande diskurserna skapar benämns i avhandlingen organisatorisk idealkaraktär och är en viktig del av den analys som ingår i modellen för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats.Modellen lyfter fram en problematisering, analys och bedömning baserad på de diskurser som styr organiserandet, det aktuella arbetets karaktär och den organisatoriska idealkaraktären. Är de tre aspekterna förenliga? Samverkar de så att de stärker förmågan att göra ett väl utfört arbete – på kort respektive lång sikt – eller försvagar de den?Diskursiv arbetsmiljö är ett samlingsbegrepp som betecknar den arbetsmiljö som skapas av de organiserande diskursernas samverkan och de risk- och friskfaktorer som kan uppmärksammas med en diskursiv ansats för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Holm, Johan, 1976-
(författare)
-
Ett hållbart arbetsliv : arbetsgivarens rättsliga ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This doctoral thesis investigates and analyses the Swedish employers’ legal responsibility for the work environment and rehabilitation efforts. The focus of analysis is on the legal requirements to be met by the employer and the legal mechanisms available to enforce the requirements. The measures the employer must take regarding the work environment and rehabilitation are regulated by different types of rules that impose some clear and some less clear requirements. Some rules are statutory, and some instead have been imposed by governmental regulations. In order to define the responsibilities of the employer, this study categorizes all of these requirements according to their design: they may constitute specification standards, performance standards, process-based standards, or general duties. To define the employers’ legal responsibility, the conditions that must be fulfilled for the legal enforcement of the requirements also need to be clarified. Enforcement is accomplished through, among other mechanisms, injunctions, fines, criminal sanctions and employment protection rules.The study describes and demonstrates the links between, on the one hand, the design of the requirements and, on the other hand, the legal possibilities for enforcement. It also shows that an employer’s overall legal responsibility for the working environment and rehabilitation is complex. There are differences in the design and functioning of the employer’s proactive responsibility – the responsibility to prevent ill health and to promote health – and the reactive responsibility – responsibility for rehabilitation. There are also major differences in the regulation of different aspects of work environments, with rules varying based on types of work done and risks faced, and based on how the organizational rehabilitation responsibility is designed compared to the responsibility for the individual worker’s rehabilitation. The study also clarifies how the legal regulation of the employer’s responsibility for the work environment and for rehabilitation can contribute to the overall policy objective of ensuring for every worker a sustainable working life.
|
|
| 4. |
- Gillberg, Gunnar, 1958, et al.
(författare)
-
Arbetstrivsel och arbetsmiljö
- 2023
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692. ; 29:2
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Tjulin, Åsa, 1976-, et al.
(författare)
-
Hållbar arbetsmiljö
- 2023
-
Ingår i: Rehabiliteringsvetenskap. Landstad, B. Vinberg, S (red). - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144157764 ; , s. 343-362
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
-
Plats för vem? : Om arbetets inkludering och exkludering
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetet har stor betydelse i de flesta människors liv. Ett jobb innebär, i bästa fall, en meningsfull sysselsättning och social samvaro. Exkludering från arbetsmarknad och arbetsliv har däremot motsatta, negativa effekter. I Plats för vem? diskuterar forskare inom arbetsvetenskap vid Malmö universitet inkludering i, och exkludering från, arbetslivet utifrån tre övergripande teman. I det första ligger fokus på vem som får och kan ta plats på arbetsmarknaden. Skribenterna resonerar kring detta genom att granska de varierande förutsättningar olika grupper av människor har att delta i arbetslivet. Bokens andra tema kretsar kring vilken roll plats och kompetens kan spela i förhållande till yrkesval, men författarna problematiserar också arbete som en central beståndsdel i människors liv. Det tredje temat fokuserar hur arbetssituationen kan påverkas av arbetsmiljö, relationer och organisationerpå arbetsplatsen.
|
|
| 9. |
-
Vad är arbetsvetenskap? - En introduktion
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbete är ett fenomen som vi alla har någon relation till och kunskap om. Ofta är arbetet tätt kopplat till vår identitet. ”Vad?jobbar du med?” är en av de första frågorna vi ställer när vi träffar nya bekantskaper. Arbetet är alltså en central företeelse och det upptar en mycket stor del av de flesta människors liv. Sättet som vi organiserar arbetet på påverkar också andra delar av livet. Familjeliv, utbildning och välfärdssystem är alla exempel på aspekter av livet som på ett eller annat sätt är beroende av eller sammankopplade med arbete och arbetsliv.Arbete är med andra ord ett så centralt fenomen att det har uppstått en särskild disciplin för att studera detta område - nämligen arbetsvetenskap. I denna bok introducerar vi detta område. Arbetsvetenskapen hämtar näring ur många olika discipliner och perspektiv och det kommer också till uttryck i denna bok. Viktiga delområden som behandlas är bland annat arbetsorganisation, arbetsmarknad och arbetsmiljö.Boken är i första hand tänkt som en lärobok på grundnivå för studenter i arbetsvetenskap och personalvetenskap, men den riktar sig också till dem som är intresserade av arbetet som fenomen. I de olika kapitlen introduceras ett antal centrala begrepp och perspektiv som är viktiga att ha med sig vid fördjupade studier av arbete och arbetsliv.
|
|
| 10. |
- Andersson, Annika, et al.
(författare)
-
Ledarskap för ett hållbart arbetsliv : Teknikstrategier och arbetslivets gränser
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Användning av allt mindre mobiler och mer lättflyttade datorer gör att gränsen mellan vårt hem och vårt arbete gradvis suddas ut. Användandet av digital teknik möjliggör för skolor att finnas på flera platser, en utveckling som tydliggjorts under pandemin. Sociala medier har för många skolanställda blivit en naturlig del både i det pedagogiska arbetet och i den dagliga kontakten med varandra, elever och vårdnadshavare. Hur skolan formeras i en digital verklighet är därför en nyckelfråga för framtiden.För att bidra till en bättre förståelse för digitaliseringens påverkan på arbetslivet och arbetsmiljön har vi genomfört ett forskningsprojekt med titel ”Ledarskap för ett hållbart digitalt arbetsliv: Teknikstrategier och arbetslivets gränser”. Projektet har finansierats av AFA Försäkring inom deras FoU-program “Digitaliseringens effekter på arbetsmiljön”.Projektets syfte har varit att analysera hur styrning och ledarskap kan utformas i skolan för att tillvarata nyttan hos sociala medier och samtidigt skapa en hållbar digital arbetsmiljö för medarbetare och chefer.Våra resultat bygger på ett omfattande empiriskt intervjumaterial, och ett mindre antal enkäter. Vi kan i våra resultat se att samtliga aktörer som är engagerade i skolan behöver diskutera hur man vill och bör använda sociala medier. I vissa fall kan det behövas en tydligare styrning, i andra fall kan det vara tillräckligt med en mjukare styrning med tydligt uttryckta förväntningar och levande diskussioner om hur man som lärare och skolledare ska förhålla sig till sociala medier. Sammantaget tecknas en bild där användandet av sociala medier inte bara suddar ut gränslinjerna mellan det privata och det offentliga, utan också utvidgar gränserna för den egna yrkesrollen. Berättelserna vi har fångat från olika aktörer visar på komplexiteten och svårigheten att styra sociala medier som befinner sig mellan privatlivet och arbetslivet. Vi måste därför förändra hur vi förstår skolan och skolans roll i en digital verklighet. Resultaten har spridits genom vetenskapliga artiklar, populärvetenskapliga artiklar i media och tidskrifter, samt genom möten med intressenter.
|
|
