| 1. |
- Foka, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
Introduction to the DHQ Special Issue : Digital Technology in the Study of the Past
- 2018
-
Ingår i: Digital Humanities Quarterly. - Boston : Alliance for Digital Humanities Organisations. - 1938-4122. ; 12:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Digital technology is transforming the assemblage and dissemination of historical information. Museums, libraries, archives, and universities increasingly modify their digital research infrastructures in order to make data open and available (see [Crane, Seales, and Terras 2009]; [Smithies 2014]; [Terras, Nyhan, and Vanhoutte 2013]; cf [Foka et al. 2017]). The imminent assessment and representation of historical data has admittedly challenged the boundaries of historical knowledge and generated new research questions [Drucker 2013] [Nygren, Foka, and Buckland 2014] #nygren2016 [Westin 2014] #westin2015[Chapman, Foka, and Westin 2016] [Foka and Arvidsson 2016]. The process of reconstructing, visualizing and rendering historical data has equally developed together with technology [Westin, Foka, and Chapman 2018]. This is the case in both academic and heritage contexts and in less immediately obvious popular uses, such as the increasingly significant presence and use of history within video games [Chapman 2016]. Regardless of specific context, as this collection of articles shows, the process of digitally capturing and representing historical data is often analogous to and determined by the digital platform used.
|
|
| 2. |
- Berglund, Anna, et al.
(författare)
-
Visuell kultur för, med och av barn - En konstpedagogisk vandring på en konsthall och sökandet efter en försvunnen björn
- 2017
-
Ingår i: Konstnärligt seende & Vad barn kan lära på museum. - Skärhamn : Nordiska Akvarellmuseet. - 9789189477674
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med Kulturpropositionen 1974 startade en era i svensk kulturhistoria som lade grund till den kulturpolitik som förändrade förhållandet mellan fin- och populärkultur och bidrog till att kultur blev tillgänglig för grupper i samhället som tidigare inte lika tydligt fått tillträde till exempelvis museer, konsertlokaler och konstutställningar. Denna satsning ledde också till starten av en organiserad satsning på barnkultur som så småningom kom att beröra alla förskole- och skolbarn i Sverige. I denna text behandlas frågor kring förskolans och skolans kulturuppdrag, barn- och ungdomskulturens betydelse och villkor i relation till de olika skolformerna jämte barns rätt till eget skapande utifrån ett barnkulturellt perspektiv. Vilken roll har konst och kultur för dagens verksamhet i förskola och skola och vad tillför barnkulturen? Hur tas barns bildkunskaper tillvara? Som ett svar på detta beskrivs ett kulturprojekt i förskolan med utgångspunkt i arbete med barnlitteratur och där bildarbete används som ett verktyg för lärande utifrån ett samarbete med en konsthall, dess konstpedagog och i mötet med samtida konst.
|
|
| 3. |
- Samuelsson, Anna, 1975
(författare)
-
Zoo/mbie Spaces: Museums as Humanimal Places
- 2017
-
Ingår i: J. Bull, T. Holmberg, C. Åsberg (Eds.) Animal Places: Lively Cartographies of Human-Animal Relations. - : Routledge. - 9781472483249
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Agnidakis, Paul, 1974-, et al.
(författare)
-
I riktning mot en normkreativ kulturmiljövård : Metodutveckling utifrån exemplet Statens fastighetsverk i Sverige
- 2018
-
Ingår i: Kulturstudier. - København : Dansk Historisk Fællesråd. - 1904-5352. ; 9:1, s. 167-198
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Utifrån tvärvetenskapliga perspektiv och metoder, hämtade från etnologin och kulturgeografin, och med en empirisk utgångspunkt i tre kulturmiljöer som förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV) i Sverige, analyserar artikeln historiebruk i form av kulturarvsproduktion och föreslår ett applicerbart normkritiskt samt i förlängningen normkreativt angreppssätt för att möjliggöra alternativa, varierade och mer inkluderande historieskildringar kring kulturmiljöer. Genom att utveckla och integrera dessa synsätt och verktyg vill artikeln argumentera för att man får tillgång till nya berättelser om platsen; berättelser som går utöver den traditionella, „normala“ historien om staten, enskilda byggnaders materiella utformning och den sociokulturella och ekonomiska eliten. En långsiktig effekt blir att det möjliggör ökad mångfald och inkludering både i fråga om förmedling och representation av platser som komplexa rumsliga och sociokulturella helheter.
|
|
| 5. |
- Barnholdt, Robin, et al.
(författare)
-
Cirkulering av delar och detaljer från äldre byggnader
- 2017
-
Ingår i: ÅTERBRUK OCH BYGGNADSVÅRD. Cirkulering av delar och detaljer från äldre byggnader. - Göteborg och Stockholm : Makadam. - 9789170612077
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna forskningsrapport sätter in sådan återanvändning av äldre byggnadsdelar och detaljer i ett större sammanhang. Detta utgörs av den marknad där byggnadsdelar och detaljer från äldre byggnader cirkulerar. Byggnadsdelar cirkulerar genom tillgång och efterfrågan, utifrån rådande ideal, skilda estetiska utgångspunkter och kunskaper, något som också är kopplat till funktionalitet och ekonomi. Fokus har därför lagts på att undersöka det utbud, de kunskaper och de synsätt som förekommer inom olika så kallade byggnadsvårdsbutiker, men rör också andra butiker där byggnadsdelar kan köpas.
|
|
| 6. |
- Foka, Anna, et al.
(författare)
-
Introduction to the DHQ Special Issue: Digital Technology in the Study of the Past
- 2018
-
Ingår i: Digital Humanities Quarterly. - 1938-4122. ; 12:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Digital technology is transforming the assemblage and dissemination of historical information. Museums, libraries, archives, and universities increasingly modify their digital research infrastructures in order to make data open and available. The imminent assessment and representation of historical data has admittedly challenged the boundaries of historical knowledge and generated new research questions. The process of reconstructing, visualizing and rendering historical data has equally developed together with technology. This is the case in both academic and heritage contexts and in less immediatedly obvious popular uses, such as the increasingly significant presence and use of history within videogames. Regardless of specific context, as this collection of articles shows, the process of digitally capturing and representing historical data is often analogous to and determined by the digital platform used.
|
|
| 7. |
- Foka, Anna, 1981-
(författare)
-
The digital aesthetic in 'Atlantis: the evidence' (2010)
- 2018
-
Ingår i: Ancient Greece on British television. - Edinburgh, Scotland : Edinburgh University Press. - 9781474412599 - 9781474412612 - 9781474412605 ; , s. 187-202
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
-
Heritage as Common(s) - Common(s) as Heritage
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The book consitutes the printed outcome of a seminar series run by the Critical Heritage Initiative (University of Gothenburg) and the Urban Heritage Cluster (Curating the City).
|
|
| 9. |
-
Heritage as Common(s) - Common(s) as Heritage
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- The book consitutes the printed outcome of a seminar series run by the Critical Heritage Initiative (University of Gothenburg) and the Urban Heritage Cluster (Curating the City).
|
|
| 10. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964
(författare)
-
Kamp mot rivningsraseriet
- 2017
-
Ingår i: 100 % kamp : 50 rättighetskamper i Sverige 1890-2017. Red.: Anna Furumark och Mikael Eivergård. - Västerås : Västmanlands läns museum. - 9789187828294
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under rivningsraseriet på 1960- och 70-talen försvann 40 % av Sveriges äldre bostadsbestånd och i städerna gapade stora hål. Många liknade stadslandskapet vid en krigszon. Det handlade om att ersätta Sveriges gamla städer med moderna städer, och om att bygga bort Lortsverige. Otaliga människor förlorade sina hem och livsmiljöer genom rivning utan att först ha blivit tillfrågade. Och till en början var det tyst, inga protester. För den som var lyhörd fanns det dock gott om kritiska reflektioner och skepsis redan tidigt i processen: den uttrycktes av stadsforskare, arkitekter och deras studenter. Var de befintliga stadsmiljöerna verkligen så dåliga och utan värden? Varför kunde husen inte renoveras? Handlar detta inte om vår kulturhistoria? Fanns det inga andra sätt att planera dessa områden?
|
|
