| 1. |
|
|
| 2. |
- Söderquist, Pär
(författare)
-
Large-scale releases of native species : the mallard as a predictive model system
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Human alteration of natural systems, and its consequences are of great concern and the impact on global ecosystems is one of the biggest threats that biodiversity stands before. Translocations of invasive species, as well as intraspecific contingents with non-native genotypes, whether they are deliberate or unintentional, are one such alteration and its consequences are continuously being assessed. The mallard (Anas platyrhynchos) is the most numerous and widespread duck in the world and a flagship in wetland conservation. It is also an important game species which is heavily restocked for hunting purposes, especially in Europe where over three million ducklings are released every year. Because of its hunted status, its abundance, and the number of released individuals, it can serve as a model species to study effects of releases, both for conservation and restocking for hunting, on wild populations. In this thesis the status of the mallard was assessed in the Nordic countries and the effects of releases on the wild populations were studied by mining historical ringing data, comparing morphology of present-day wild, farmed, and historical mallards, and analyzing phylogeography of wild and farmed mallards in Europe. The status of the mallard population in the Nordic countries are generally good, however, a joint effort of European countries is needed to monitor and manage the population. A significant difference between wild and farmed mallards concerning longevity, migration, bill morphology and genetic structure was also found, together with signs of cryptic introgression of farmed genotypes in the wild population with potential fitness reduction as a result. The effect is however limited by that only a fraction of released farmed mallards reach the breeding season due to low survival. A natural captive environment is crucial to keep individuals wild-like with high survival rates after release. However, with an introgression of potentially maladapted farmed genotypes leading to a reduction in fitness, a low survival of released mallards would favor the wild population. A legislative change regarding obligation to report numbers, provenance, and release sites of farmed mallard should be considered, together with practical solutions of ringing and genetic monitoring of released mallards.
|
|
| 3. |
- Öhrman, Phillip, et al.
(författare)
-
En studie om tillit till inventeringssystemet för stora rovdjur
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillit, att lita på samhället och på sina medmänniskor, är samhällets kitt. Ett samhälle, inklusive dess olika komponenter, som präglas av hög tillit antas fungera bättre än om tilliten är låg. Syftet med vår studie är att utvärdera tilliten till inventeringssystemet för stora rovdjur bland de myndigheter och intresseorganisationer som är direkt berörda av systemet. På basis av intervjuer utvärderade vi tilliten genom sex olika delkomponenter; kommunikation,ansvars- och kompetensfördelning, resurser, respekt, kunskap och rättvisa. Vi har identifierat brister i alla sex delkomponenterna vilket sammantaget resulterar i att tilliten för systemet kan betecknas som låg. • Kommunikationen i systemet; hur kommunikationen sker, vad somkommuniceras, och på vilket sätt beslut kommuniceras upplevs som undermålig.• Ansvars- och kompetensfördelningen upplevs som otydlig. Det finns en klyfta mellan de som fastställer regler och riktlinjer och de som utför inventeringarna, varför relationerna präglas mer av kontroll och misstro än av handlingsutrymme och tillit.• Inventeringsresurserna räcker inte till eller prioriteras fel; t.ex. prioriteras varg på bekostnad av de övriga arterna. Det minskar förutsättningarna att fatta välgrundade beslut om ersättningar för rovdjurspredation ochom licens- och skyddsjakt.• Respekten för kunskap, näringsverksamhet och ideellt arbete upplevs som bristfällig. Respekten missgynnas också av den rigida kontrollkultur som upplevs ha utvecklats till följd av mål- och resultatstyrning i kombination med strikta inventeringskriterier.• Integrationen av ny kunskap är bristfällig. Bristen på ett systematiskt s.k. adaptivt lärande leder till att nya lösningar inte tillämpas eller utvecklas i tillräckligt hög grad.• Systemet upplevs som orättvist och slutet. En översyn av hur kostnader och nytta fördelas efterlyses av aktörerna, både vad gäller direkta kostnader,men även transaktionskostnader, dvs. kostnader förknippade med samråd och samverkan. Det är också oklart hur aktörerna aktivt tillåts delta i utvecklingen av systemet. Aktörerna lyfter fram en rad förslag till hur tilliten kan stärkas. Det utgör grunden till förbättringar som också kan accepteras av de flesta:• Inled ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete med fokus på dialog och aktörssamverkan, till exempel inom ramen för Dialog för Naturvård.• Arbeta gemensamt fram en tydlig rollfördelning som beskriver vem som gör vad, när och varför inom hela inventeringskedjan, med syftet att öka förutsägbarheten för alla inblandade.• Skapa incitament och strukturer för adaptiv förvaltning inom hela inventeringskedjan,på alla nivåer.• Ta fram en översyn av hur kostnader och nytta fördelas för alla aktörer.Det ska inkludera direkta kostnader och transaktionskostnader, dvs. kostnader förknippade med samråd och samverkan.• Utveckla och effektivisera inventeringsmetoderna, gärna med ny teknik som DNA, kameror och drönare. Utöka samarbetet med forskningsprojekt som till exempel ScandCam.• Återkoppla direkt till intresseorganisationernas och allmänhetens observationerför att öka motivationen att rapportera.• Utveckla ett regelverk för de år där det saknas inventeringsdata (t.ex.på grund av snöbrist), genom till exempel en rutin för framskrivning av antalet djur baserat på trendanalys.• Minska fjärrstyrningen, NVs roll bör vara mer koordinerande än kontrollerande.• Verka för kunskapsintegration (s.k. kollektiv intelligens) genom att samordnakunskaper, vetenskaplig samt lokal och traditionell kunskap, så att det gagnar hela systemet.• Gör en översyn av hur resurser fördelas och prioriteras i systemet.
|
|
| 4. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 5. |
- Bommarco, Riccardo, et al.
(författare)
-
How Agricultural Intensification Affects Biodiversity and Ecosystem Services
- 2016
-
Ingår i: Advances in Ecological Research. - : Elsevier. - 0065-2504. ; 55, s. 43-97
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- As the world's population continues to grow, the demand for food, fodder, fibre and bioenergy will increase. In Europe, the Common Agricultural Policy (CAP) has driven the intensification of agriculture, promoting the simplification and specialization of agroecosystems through the decline in landscape heterogeneity, the increased use of chemicals per unit area, and the abandonment of less fertile areas. In combination, these processes have eroded the quantity and quality of habitat for many plants and animals, and hence decreased biodiversity and the abundance of species across a hierarchy of trophic levels and spatial scales within Europe. This biodiversity loss has led to profound changes in the functioning of European agroecosystems over the last 50 years. Here, we synthesize the findings from a large-scale pan-European investigation of the combined effects of agricultural intensification on a range of agroecosystem services. These include (1) the persistence of high conservation value species; (2) the level of biological control of agricultural pests and (3) the functional diversity of a number of taxonomic groups, including birds, beetles and arable weeds. The study encompasses a gradient of geography-bioclimate and agricultural intensification that enables the large-scale measurement of ecological impacts of agricultural intensification across European agroecosystems. We provide an overview of the role of the CAP as a driver of agricultural intensification in the European Union, and we demonstrate compelling negative relationships between the application of pesticides and the various components of biodiversity studied on a pan-European scale.
|
|
| 6. |
- De Jong, Adriaan
(författare)
-
Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 20021 påbörjades en före-under-efter studie med kontrollytor (en ”BDACI study”) av eventuella effekter av Botniabanan på förekomsten av häckfåglar på jordbruksmark. Under perioden 2002-2010 dokumenterades fågelbestånden före och under konstruktionen av Botniabanan. För att dokumentera situationen när Botniabanan hade tagits i bruk i full skala (åtminstone för passagerartrafik) fick studien vila fram till 2013. Under 2011 och 2012 inventerades dock alla kontrollytor för att skapa en obruten serie av base-line data (de Jong 2012). Med årets inventering avslutas ”efter” fasen av studien som därmed pågått under tre säsonger. BDACI-studier i anslutning till infrastrukturprojekt har rekommenderats och efterlysts av bl.a. Roedenbeck et al. (2007), Fahrig och Rytwinski (2009) och Benítez-López et al. (2010). Så vitt jag vet har dock några fullskalige ornitologiska BDACI-studier ännu inte presenterats i den vetenskapliga litteraturen. Värd att nämna i detta sammanhang är dock den ”impact-control” studie av effekten av vägtrafikljud på rastande fåglar av McClure et al. (2013). I Norrlands kustland utgör jordbruksmark en mindre andel av landskapets totala yta. Många jordbruksmarker ligger insprängda som ”öar” i skogs- och myrlandskapet. De arter som är knutna till jordbruksmark behöver en tillräcklig stor ”ö” med en rad olika kvalitéer för sin överlevnad. Fragmenteras en sådan ”ö” kan detta resultera i en utarmning som kan vara betydligt större än den man kunde förvänta sig av enbart arealförlusten. Det är jordbruksarternas förväntade känslighet för arealförlust och fragmentering i detta landskap som ligger bakom studiens taxonomiska urval. En stor andel av jordbrukslandskapets fågelarter har dessutom minskat kraftigt under de senaste decennierna (Svensson et al. 1999, Ottvall et al. 2008, Lindström & Green 2013). Orsakerna bakom denna minskning är bristfälligt kända men ändringar i markanvändning, andra grödor, ny teknik, minskade arealer och fragmentering av jordbrukslandskapet anses vara viktiga faktorer. Flera häckfågelarter har fortfarande relativt starka stammar i Norrlands kustland och faktorer som påverkar dessa bestånd negativt kan därför anses vara väsentliga, även på nationell nivå. Vi har valt att koncentrera arbetet kring sju arter som är tydligt knutna till det ”aktiva” jordbrukslandskapet; tofsvipa, storspov, sånglärka, ladusvala, ängspiplärka, stare och ortolansparv. Dessa sju arter kallas i denna rapport för nyckelarter. Ladusvala och stare kan anses speciellt knutna till kreatursbete och häckar dessutom i byggnader eller holkar. Ortolansparven häckar även på kalhyggen. Ytterligare nio arter räknas här som indikatorer för ett rikt jordbrukslandskap i vidare bemärkelse; mindre strandpipare, ljungpipare, enkelbeckasin, skogssnäppa, jorduggla, gulärla, buskskvätta, törnskata och rosenfink. Dessa kallas för stödarter i denna rapport. Deras förekomst tyder på att det finns andra landskapselement än ren (brukad) jordbruksmark inom området, till exempel våtmarker, kantzoner eller buskmark.
|
|
| 7. |
- Dressel, Sabrina, et al.
(författare)
-
A meta-analysis of studies on attitudes toward bears and wolves across Europe 1976–2012
- 2015
-
Ingår i: Conservation Biology. - : Wiley. - 0888-8892 .- 1523-1739. ; 29:2, s. 565-574
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The ranges of wolves (Canis lupus) and bears (Ursus arctos) across Europe have expanded recently, and it is important to assess public attitudes toward this expansion because responses toward these species vary widely. General attitudes toward an object are good predictors of broad behavioral patterns; thus, attitudes toward wolves and bears can be used as indicators to assess the social foundation for future conservation efforts. However, most attitude surveys toward bears and wolves are limited in scope, both temporally and spatially, and provide only a snapshot of attitudes. To extend the results of individual surveys over a much larger temporal and geographical range so as to identify transnational patterns and changes in attitudes toward bears and wolves over time, we conducted a meta-analysis. Our analysis included 105 quantitative surveys conducted in 24 countries from 1976 to 2012. Across Europe, people's attitudes were more positive toward bears than wolves. Attitudes toward bears became more positive over time, but attitudes toward wolves seemed to become less favorable the longer people coexisted with them. Younger and more educated people had more positive attitudes toward wolves and bears than people who had experienced damage from these species, and farmers and hunters had less positive attitudes toward wolves than the general public. For bears attitudes among social groups did not differ. To inform conservation of large carnivores, we recommend that standardized longitudinal surveys be established to monitor changes in attitudes over time relative to carnivore population development. Our results emphasize the need for interdisciplinary research in this field and more advanced explanatory models capable of capturing individual and societal responses to changes in large carnivore policy and management.
|
|
| 8. |
- Elofsson, Katarina, et al.
(författare)
-
Optimal management of two ecologically interacting deer speciesreality matters, beliefs don't
- 2017
-
Ingår i: Natural Resource Modeling. - : John Wiley & Sons. - 0890-8575 .- 1939-7445. ; 30:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to analyze the optimal management of two ecologically interdependent, competing species, roe deer (Capreolus capreolus) and fallow deer (Dama dama). To this end, we develop a numerical stage-structured model, accounting for species-specific life history characteristics, gender, and stage-specific hunting values. Two contrasting management regimes are considered: optimal joint management of the two species and management where the decision maker is ignorant about interspecific competition. Results from our case study show that the presence of interspecific competition reduces roe deer population size and harvest by 30% and 47%, respectively, and reduces the net present value by 9%. High interspecific competition could lead to the exclusion of the roe deer from the area. In contrast, ignorance about the level and consequences of interspecific competition has no impact on harvest decisions and revenues. The explanation is the higher hunting benefits for fallow deer. Summary for Managers Wildlife managers need bioeconomic models for decisions on ecologically interdependent species. This study investigates optimal joint management of roe and fallow deer when the fallow deer exerts a negative impact on roe deer due to interspecific competition. Results show that interspecific competition reduces the net present value of hunting at the study site by 9%. Regulations will not increase the net present value of hunting in a situation where the manager is ignorant of interspecific competition.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Johansson, Maria, et al.
(författare)
-
Factors governing human fear of wolves : moderating effects of geographical location and standpoint on protected nature
- 2016
-
Ingår i: European Journal of Wildlife Research. - New York : Springer. - 1612-4642 .- 1439-0574. ; 62:6, s. 749-760
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study analyses psychological antecedents of feelings of fear of wolves in a proportional sample of the Swedish population (national sample, n = 545) and in a sample of people in counties with wolf presence (regional sample, n = 1,892). Structural equation modelling of survey data suggests a dual pathway to self-reported fear. One path encompasses the appraisal of the environmental context operationalised as a potential wolf encounter. The second path concerns the appraisal of the social context assessed as social trust in managing authorities. The relative importance of the paths differs between the national and the regional sample, and between people in the administrative centre of the region and the regional periphery. We show that the public's fear of wolves should be addressed both at an individual level, focusing on situations with potential encounters, and at a collective level, by strengthening the trust between the public and authorities, and regional variation should be considered.
|
|
