| 1. |
- Tengblad, Stefan, 1966-, et al.
(författare)
-
The struggle for industrial democracy in Sweden : A sociological macro-meso analysis 1960–2020
- 2024
-
Ingår i: Economic and Industrial Democracy. - : Sage Publications. - 0143-831X .- 1461-7099.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden has the reputation of being one of the most progressive countries in the world concerning work-life development and industrial democracy. In this article, an analytical overview of the development in these areas is provided, which includes the antecedents, major events, actor positioning and also the broad-term outcomes. Two major reform movements are described: one aiming to create a radically different work-life where workers control their own work with a power balance between labour and capital, and one a reformist movement aiming to create a degree of co-determination and a more engaging work-life without any major changes in power relations. The case shows that the radical movement was not able to generate radical change and that the reformistic movement achieved only partial success. The outcome over time has been a decreased interest in work-life development where co-determination practices are heavily institutionalized but perhaps do not provide better conditions for workers than in many other advanced industrial countries with a lesser degree of formal co-determination.
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Erik, 1984, et al.
(författare)
-
Wages, Income Distribution and Economic Growth: Long-Run Perspectives in Scandinavia, 1900-2010
- 2021
-
Ingår i: Review of Political Economy. - : Informa UK Limited. - 0953-8259 .- 1465-3982. ; 33:4, s. 725-745
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article views analysis of the influence of capital-labour income distribution on economic growth from a historical perspective, using data from 1900 onwards. We study the three Scandinavian countries of Sweden, Denmark and Norway, where conventional accounts of the postwar growth miracles in these small, open economies have emphasized the role of wage restraint, favouring profits and investment over consumption. Instead, we show that the 1950s and 1960s saw growing wage shares, and use the Bhaduri-Marglin model to econometrically analyse the effects on consumption, investment, exports and imports and the total effects on GDP. Furthermore, we estimate the effects of wage pressure on labour productivity. Growing wage shares have had a small positive effect on GDP growth in Sweden, Denmark and Norway, and the positive effect was larger in the postwar period than in other times. However, the positive growth effects of wage pressure were modest as the demand was only weakly wage-led. In contrast, supply side effects were large. Labour productivity was stimulated by vigorous wage increases, as argued by the Swedish Rehn-Meidner model as well as by post-Keynesian economists. The present investigation opens several further avenues for research on the distribution-growth nexus.
|
|
| 3. |
- Bergström, Ola, 1968
(författare)
-
Statens förändrade roll vid omställning efter större nedläggningar – En analys utifrån ett historiskt och internationellt perspektiv
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Statens roll i samband med omställning efter stora nedläggningar och neddragningar har förändrats de senaste femtio åren. Vilken roll staten ska ta i framtiden är inte självklart. Syftet med denna studie är att belysa: • hur har statens roll i samband med omställning förändrats över tid? • hur hanteras omställning i andra europeiska länder? • hur det svenska omställningssystemet kan anpassas till nya utmaningar som globalisering, ny teknologi och klimatförändringar? Hur har statens roll i samband med omställning förändrats? En central iakttagelse är att statens roll i samband med omställning successivt har omvandlats till att understödja och komplettera omställningsåtgärder som finansieras och organiseras av arbetsmarknadens parter. Genom kollektivavtal har arbetsmarknadens parter skapat självständiga trygghetsråd som erbjuder olika former av stöd till anställda som förlorat jobbet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har utformats med hänsyn till parternas omställningsavtal, samtidigt som parterna har uppmanats av staten att skapa överenskommelser inom nya områden som inte täckts av parternas avtal. Statens roll har således förändrats i riktning mot att understödja, komplettera och samverka med parternas olika åtgärder för omställning. Det finns flera möjliga förklaringar till denna utveckling. EU-medlemskapets begränsningar av statens handlingsutrymme i samband med näringslivets omställning är en viktig förklaring. En annan möjlig förklaring är strukturomvandlingens förändrade karaktär där allt fler företag har erfarenhet av att säga upp anställda samtidigt som uppsägningar inte uppfattas som en krissituation på samma sätt som tidigare, utan som en möjlighet att omlokalisera arbetskraften till mer produktiva företag. Det har även blivit vanligare att tjänstebaserade eller kunskapsintensiva företag gör nedskärningar vilket medfört ett ökat behov av skräddarsydda omställningsinsatser för högkvalificerad arbetskraft, något decentraliserade omställningsorganisationer tycks kunna leverera på ett mer ändamålsenligt sätt än statliga aktörer. Hur hanteras omställning i andra europeiska länder? En internationell jämförelse visar att svensk omställningspolitik är unik. Inget annat land har en omställningspolitik med ett lika tydligt fokus på att erbjuda stöd till uppsagda för att komma till en ny sysselsättning. Även det faktum att arbetsmarknadens parter har en så betydande roll ter sig unikt. Jämförelsen visar att länder skiljer sig åt med avseende på hur mycket och på vilket sätt staten investerar i olika former av åtgärder för att understödja företagens anpassning samt för uppsagda att ta sig till ett nytt arbete. Det framkommer även att det finns fördelar och nackdelar med olika typer av åtgärder och att andra länder använder åtgärder som inte varit så vanliga i Sverige i och med stora nedläggningar och neddragningar. Det handlar exempelvis om lönesänkningar, tidigarelagd pensionering och korttidsarbete. Samtidigt finns det vissa länder där statens insatser för att hantera konsekvenser av företagens nedskärningar är mycket begränsade. Det finns även exempel på länder där statens insatser framförallt är inriktade mot att bevara existerande industristrukturer. I flera länder pågår dock, liksom i Sverige, en process mot ökad decentralisering av omställningspolitiken och en ökad involvering av arbetsmarknadens parter. Det finns inget givet svar på vilket som är det bästa sättet att bedriva omställningspolitik. Detta eftersom politiken är beroende av dominerande aktörers målsättningar, historiska händelser och landets ekonomiska struktur. Om omställningspolitiken ska förändras i någon riktning bör man således ta hänsyn till dessa förutsättningar. Vad innebär EU:s reformerade globaliseringsfond? Villkoren för att EU-länder ska kunna söka stöd till uppsagda från den Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekters (EGF eller globaliseringsfonden) håller på att ändras. Under den kommande budgetperioden 2021–2027 kommer det troligtvis att krävas att länder kan visa att en neddragning eller nedläggning orsakats av globalisering, införande av ny teknologi, såsom automatisering eller digitalisering eller omställning till ett fossilfritt samhälle. Stöd från EGF kommer, på samma sätt som idag, även att förutsätta att den svenska regeringen godkänner ansökan och medfinansierar delar av de åtgärder som man söker medel för. Det blir därför upp till staten att avgöra vilka uppsägningstillfällen som ska vara berättigade till stöd samt vilken typ av åtgärder som staten ska medfinansiera. Vår analys visar att det finns flera svårigheter förknippade med att urskilja orsakerna till ett företags beslut att säga upp medarbetare eller lägga ned en verksamhet. Orsakssambanden är ofta komplexa och det förekommer att flera faktorer samverkar. Att fördela statliga medel till uppsagda med utgångspunkt från, på förhand definierade orsaker, kan därför anses vara vanskligt. Därmed inte sagt att det inte finns tillfällen då staten kan urskilja att det är lämpligt att ansöka om medel från EGF. En möjlig linje skulle vara att Sverige endast söka medel från EGF om en nedläggning eller neddragning kan anses vara en direkt följd av EU:s politik. I den mån stöd från EGF kan kombineras med det omställningsstöd som erbjuds i partsgemensamma kollektivavtal bör sådant stöd kunna beviljas. Samtidigt är de åtgärder som kan finansieras genom EGF inte alltid effektiva och det kan finnas behov av andra statliga åtgärder för att hantera näringslivets omställningsbehov. EGF-stödet är till exempel inte utformat för att hantera omedelbara och tillfälliga omvandlingstryck i form av produktionsstopp eller efterfrågeminskningar till följd av extrema väderförhållanden eller pandemier. Vägval för svensk omställningspolitik Studien pekar på flera möjliga framtida handlingsalternativ för omställningspolitiken. En återgång till 1970-talets omställningspolitik förefaller inte vara varken möjlig eller önskvärd. Ett alternativ är däremot att staten fortsätter ha en relativt begränsad roll och där merparten åtgärder organiseras och finansieras av arbetsmarknadens parter. Strategins framgång är dock beroende av hur relationerna mellan arbetsmarknadens parter utvecklas. Ett annat alternativ är att staten i större utsträckning än idag förlitar sig på marknadsmekanismer och lämnar över ansvaret till privata aktörer, liksom i andra länder. Med tanke på omställningspolitikens centrala roll för näringslivets konkurrenskraft, tillväxt och välfärdens utveckling, förefaller ett fullständigt överlämnande av omställningspolitiken medföra stora risker. Stora grupper av företag och anställda skulle exempelvis kunna lämnas utan stöd i samband med större kriser. Ytterligare ett alternativ är att stärka statens roll som kompletterande aktör. Staten skulle då få ett utökat ansvar att säkerställa tillgången till relevanta åtgärder i de fall andra aktörer inte erbjuder det. Detta för att öka landets produktivitet, samhällets välstånd och en stabil tillväxt. Statens roll skulle då vara att skapa en balans mellan, och komplettera, de åtgärder som erbjuds inom ramen för partsgemensamma avtal och de åtgärder som exempelvis erbjuds inom ramen för EU:s globaliseringsfond. Baserat på den historiska analysen, genomgången av forskningslitteraturen samt den internationella utblicken är vår slutsats att det svenska omställningssystemet fungerar relativt bra. Det finns således ingen uppenbar anledning att ändra den nuvarande modellen där en stor del av omställningsinsatserna arrangeras och finansieras av arbetsmarknadens parter. Staten bör fortsätta att understödja samverkan mellan parterna inom områden där åtgärder saknas eller där arbetsmarknadens parter ännu inte skapat partsgemensamma lösningar. Det kan till exempel röra sig om insatser i branscher eller sektorer där arbetsmarknadens parter inte har träffat omställningsavtal. Som redan nämnts bör den svenska regeringen även överväga möjligheten att medverka till stöd från EGF under vissa förutsättningar, till exempel i samband med nedläggningar och större neddragningar som är tydligt associerade med EU-kommissionens beslut vad gäller till exempel handel, ekonomiska sanktioner och klimatomställning. En annan fråga för politiker att ta ställning till i framtiden är hur statens insatser i samband med omställning ska organiseras. I nuläget är statens ansvar för åtgärder i samband med omställning utspritt på flera myndigheter.
|
|
| 4. |
- Allelin, Majsa, 1989-
(författare)
-
om om-organisering
- 2024
-
Ingår i: OEI. - Stockholm : OEI. - 1404-5095. ; :#104-105, s. 276-285
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Hultman, Johan, et al.
(författare)
-
A Resourcification Manifesto: Understanding the Social Process of Resources Becoming Resources
- 2021
-
Ingår i: Research Policy. - : Elsevier BV. - 0048-7333. ; 50:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In times of major global interconnectedness and environmental change, the pressure to identify, create, and exploit new resources is certain to intensify. Given that there are unavoidable trade-offs, conflicts, and arenas for violence involved when increasingly more material and immaterial things are turned into resources, we call for explicit research on the very process – a process that we label resourcification. The concept of resourcification shifts attention from essentialist queries about the nature of resources to a focus on the social processes through which things are turned into resources. In search of a better understanding of resources in the Anthropocene and, in particular, an understanding about the way resources emerge and are used, resourcification offers a new conceptual framework that allows for a systematic search for knowledge about the diversity of contexts, conditions, modes, and temporalities of resourcification. This Resourcification Manifesto offers a theoretical and empirical framework for a radical and disruptive approach to innovation, sustainability, and management studies and policies.
|
|
| 6. |
- Jansson, Magnus, et al.
(författare)
-
Outsourcing and backsourcing in a time of crisis – experiences of double opportunism
- 2024
-
Ingår i: International Review of Public Administration. - : Taylor & Francis Group. - 1229-4659 .- 2331-7795. ; 29:2, s. 102-122
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article addresses the question of how public organizations with limited capacity manage to handle large scale crises. The case analyzed in this article is the sourcing of accommodation during the migration crisis in Sweden of 2015–2016. The event was a game-changer in Swedish migration policy following a more hesitant policy than before, even though new and substantial migration crisis have followed since then. Results show how the legal framework for procurements was not adapted for extraordinary events. The Swedish state was forced to pay exaggerated prices as private contractors took advantage of the acute demand. The study develops our theoretical understanding of the sourcing process during crises and show how the short-term perspective and uncertainties that characterize crises encourage both suppliers and procurers of services to act opportunistically.
|
|
| 7. |
-
Coloniality and Decolonisation in the Nordic region
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book advances critical discussions about what coloniality, decoloniality and decolonization mean and imply in the Nordic region. It brings together analysis of complex realities from the perspectives of the Nordic peoples, a region that are often overlooked in current research, and explores the processes of decolonization that are taking place in this region. The book offers a variety of perspectives that engage with issues such as Islamic feminism and the progressive left; racialization and agency among Muslim youths; indigenizing distance language education for Sami; extractivism and resistance among the Sami; the Nordic international development endeavour through education; Swedish TV-reporting on Venezuela; creolizing subjectivities across Roma and non-Roma worlds and hierarchies; and the whitewashing and sanitization of decoloniality in the Nordic region. As such, this book extends much of the productive dialogue that has recently occurred internationally in decolonial thinking but also in the areas of critical race theory, whiteness studies, and postcolonial studies to concrete and critical problems in the Nordic region. This should make the book of considerable interest to scholars of history of ideas, anthropology, sociology, cultural studies, postcolonial studies, international development studies, legal sociology and (intercultural) philosophy with an interest in coloniality and decolonial social change.
|
|
| 8. |
- Hedeler, Barbara, 1991, et al.
(författare)
-
Policy mixes and policy feedback: Implications for green industrial growth in the Swedish biofuels industry
- 2023
-
Ingår i: Renewable & sustainable energy reviews. - : Elsevier. - 1364-0321 .- 1879-0690. ; 173
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In recent years, innovation systems scholars have advanced the understanding of the evolution of industries around renewable energy technologies as well as the role of policy feedback (and indeed politics) surrounding the development of domestic green industrial development policies. To take a step towards combining these literature streams, the purpose of this paper is to investigate the role of policy mixes and policy feedback in the emergence of domestic green industries. This is achieved in the empirical case of biofuels in Sweden, and the findings show that policy feedback dynamics created difficulties in aligning the national policy mix with the technology and industrial developments in the country. The resulting political uncertainty predominantly hampered the scaling up of domestic production capacity, while R&D and import of biofuels instead could grow strong. Based on this empirical case, a process model is developed to explain the role of policy feedback in the development of domestic industries, thus demonstrating how the growth of domestic industries is driven by the interplay of policy effects and various feedback processes. The findings suggest that future research into the role of policies in “green” domestic industry growth should devote more attention to the dynamics driving the co-evolution of policy, technology and industry structures.
|
|
| 9. |
- Näsman, Mattias, 1989-, et al.
(författare)
-
A promised land? : First summary of the research program
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This document lays out the background for the research program “A promised land? Drivers, challenges and opportunities related to the (green) industrialization of Northern Sweden,” (nr. M22-0029) awarded by the Swedish Riksbankens Jubileumsfond’s in 2022. The document summarizes work in progress and may therefore be updated and republished in different versions according to the requirements of the program. This interdisciplinary program aims to understand the economic, social, and political challenges and opportunities of the ongoing industrial transformation in northern Sweden. A key element of the program is to identify drivers, obstacles, and preconditions in a historical, present, and forward-looking process-perspective.
|
|
| 10. |
- Sjöstrand, Fredrik, et al.
(författare)
-
Destination governance as meta-organising
- 2023
-
Ingår i: Enabling sustainable visits. - Visby : Uppsala University. - 9789150630145 - 9789150630237 ; , s. 147-171
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter examines the organising of a destination and the challenges of enabling sustainable visits. The purpose of the chapter is to discuss the prerequisites of an assigned DMO so as to take on the responsibility of enabling a sustainable destination by applying the concept of meta organisation. The recommendations by the UNWTO for how destinations should be governed, and its strategic view, are discussed and an alternative view of meta-organisations is presented. Through a case study of a destination, the challenges of organising and managing a destination with multiple and heterogeneous organisations are illustrated. Based on the discussion on organising, the chapter contributes by elaborating on factors enabling sustainable visits.
|
|
