| 1. |
- Jensen, Mikael, 1969
(författare)
-
Ledarskapsteorier
- 2022
-
Ingår i: Lärarens ledarskap - professionell pedagogisk praktik. - Malmö : Gleerups. - 9789151107172
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Ledarskap är mångfasetterat och går att betrakta från flera olika synvinklar. Hur man än väljer att se på ledarskap fångar man bara ett fåtal aspekter. Detta har medfört att ledarskapsforskning är ett av de mest omfattande forskningsområdena och dessutom ett av de mest omtalade. Enigheten kring vad ledarskap är, är ganska låg. Så vad är ledarskap egentligen? Svaret på den frågan kan beskrivas med någon av alla de ledarskapsteorier som finns. Ju fler ledarskapsteorier man tar del av, desto bättre förstår man fenomenets komplexitet. I detta kapitel presenteras ett urval av ledarskapsteorier med relevans för lärares undervisning. De representerar en rad olika synsätt för att du som läsare både ska kunna se bredden inom ledarskapsforskning och kunna fördjupa dig i de teorier som du finner användbara.
|
|
| 2. |
- Ahlberg, Kerstin, et al.
(författare)
-
Visualisera globala mål i serier : Social och ekologisk hållbarhet i bildämnet
- 2024
-
Ingår i: Bild och visuell kultur Undersökande bildundervisning i grundskola och fritidshem. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144182889 ; , s. 135-158
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel presenteras ett temaarbete där elever i årskurs fyra skapade serier utifrån de globala målen för hållbar utveckling. Eleverna arbetade under fyra veckor med att skapa sina serier. I kapitlet beskrivs serieskapande som multimodal uttrycksform och temaarbetets upplägg i olika lektioner. Vi gör också en närläsning av två av serierna med kopplingar till serielitteracitet.
|
|
| 3. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Kommunikation i slöjdundervisningen
- 2022
-
Ingår i: Skolporten, slöjdkonferens.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att ge en instruktion kring exempelvis en hantverksteknik kan göras på en mängd olika sätt. Instruktionen kan ges verbalt, visas i handling eller med en blandning av olika kommunikationsformer. Vilka konsekvenser får lärarens val sett till möjligheter och omöjligheter för den enskilde eleven att ta till sig det läraren avser? • Val av kommunikationsform i förhållande till elevens lärande och görande. • Förförståelsens betydelse för val av kommunikationsform. • Att visa ”på riktigt” eller ”som om ”.
|
|
| 4. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Sammansättningstekniker i en skolkontext
- 2023
-
Ingår i: Sjællandsstævnet- Dansk slöjdförening.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Workshop i sammansättningstekniker- Vad går det att skapa med ett ny tänk och hur kan det användas i undervisningen
|
|
| 5. |
- Barow, Thomas, 1969, et al.
(författare)
-
Elevassistenter i särskolan: mellan elever och speciallärare : Student assistants in special school: between student and special teacher
- 2021
-
Ingår i: Forskning pågår.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den presenterade studien tar upp elevassistenters roll och uppgift i särskolan. Det empiriska materialet består av en enkätstudie med 60 elevassistenter och halvstrukturerade intervjuer mer fyra speciallärare och fem elevassistenter. Resultaten diskuteras baserande på ”street-level bureaucracy”-ansatsen och fokuserar på elevassisternas intermediära roll mellan speciallärare och elev i grundsärskolan. Elevassistenterna upplever avsaknad av stöd i sin professionella utveckling. Baserande på bristande resurser och omfattande uppgifter har de begränsade möjligheter i att kooperera med specialläraren gällande undervisningens planering, genomförande och evaluering. Komplexiteten att inneha både en undervisande och en omsorgsorienterad roll i klassrum diskuteras, särskilt med hänsyn till elevers välmående och relationer till andra elever.
|
|
| 6. |
- Doyle, Andrew, 1992-
(författare)
-
Consolidating concepts of technology education : From rhetoric towards a potential reality
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis focuses on the relationship between international rhetoric and classroom realities in technology education. For some time there has been widespread recognition that the intended goals for learning in the subject area have failed to manifest in enacted practices as envisioned. As the intermediary between rhetoric and reality, the technology teachers and ways of understanding their enacted practices are the focus of this work. The thesis is based on four research articles which adopt theoretical and empirical approaches to investigating the technology teacher as mediator of enacted practice. In Article I, technology education in the Irish national context is investigated through technology teachers’ reflections on enacted practice. In response to a variety of situational- and systemic- factors which impede classroom practice being identified, Article II and III theorise approaches to investigating enacted practice in technology. In acknowledging the epistemological basis of technology as depicted in the extant literature, a reconceptualisation of how to utilise pedagogical content knowledge research in explaining enacted practice is put forward. Article IV returns to the technology teacher in a transnational context, whereby teachers from the Republic of Ireland, Sweden and New Zealand are interviewed in constructing a grounded theory of teachers’ purposes for teaching technology. The contributions of the research are twofold. Firstly, following the identification of evidence to support the existence of rhetoric-reality tensions in technology education, an ecologically situated framework of enacted practice is put forward. The framework acknowledges how subject matter is treated in technology education in striving for more comprehensive ways of investigating enacted practice. Secondly, in taking a preliminary step toward understanding enacted practices, a grounded theory of teachers’ purposes for teaching technology is put forward. This grounded theory offers a unified model for articulating the purposes of teaching technology that prevail in classroom realities today.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Finnveden, Göran, et al.
(författare)
-
Evaluation of integration of sustainable development in higher education in Sweden
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Sustainability in Higher Education. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1467-6370 .- 1758-6739. ; 21:4, s. 685-698
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose Since 2006, higher education institutions (HEIs) in Sweden, should according to the Higher Education Act, promote sustainable development (SD). In 2016, the Swedish Government asked the Swedish higher education authority to evaluate how this study is proceeding. The authority chose to focus on education. This paper aims to produce a report on this evaluation. Design/methodology/approach All 47 HEIs in Sweden were asked to write a self-evaluation report based on certain evaluation criteria. A panel was appointed consisting of academics and representatives for students and working life. The panel wrote an evaluation of each HEI, a report on general findings and recommendations, and gave an overall judgement of each HEI in two classes as follows: the HEI has well-developed processes for integration of SD in education or the HEI needs to develop their processes. Findings Overall, a mixed picture developed. Most HEIs could give examples of programmes or courses where SD was integrated. However, less than half of the HEIs had overarching goals for integration of SD in education or had a systematic follow-up of these goals. Even fewer worked specifically with pedagogy and didactics, teaching and learning methods and environments, sustainability competences or other characters of education for SD. Overall, only 12 out of 47 got a higher judgement. Originality/value This is a unique study in which all HEIs in a country are evaluated. This provides unique possibilities for identifying success factors and barriers. The importance of the leadership of the HEIs became clear.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Häggström, Margaretha, 1962
(författare)
-
Den hållbara staden för ett gott liv : storyline i grundskolans lägre åldrar
- 2023
-
Ingår i: Storyline i begynneropplæringen. En estetisk og leken tilnærming til læring. - Oslo : Universitetsforlaget. - 9788215060965 ; , s. 71-86
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet handlar om en svensk skolas utvecklingsprojekt och elevers skapande av en hållbar stad i årskurs 2. Storylinen Staden skapades först som elevernas uppdrag att skapa en trivsam stad för alla invånare. Ett av målen då var att ge eleverna rika möjligheter till kreativt arbete, demokratiska processer och språkutveckling. Det tvärvetenskapliga arbetet omfattade skolämnena bild, svenska, samhällskunskap och naturkunskap. Under 2021 utvecklade lärarna konceptet och flyttade fokus för undervisningen från att skapa ett trivsamt samhälle till att skapa ett hållbart samhälle och den hållbara staden. De valde då att inkludera ämnesinnehåll som behandlar miljöproblem, elförsörjning och sociala hållbarhetsaspekter ur ett samhällsperspektiv. Ett syfte var också att diskutera vad människor behöver för att leva ett gott liv – och vad människor egentligen inte behöver. Tanken var också att eleverna skulle lära sig om demokrati genom att uppleva demokrati, det vill säga att delta i demokratiska undervisningsmetoder, för att utveckla färdigheter som krävs i demokratiska sammanhang. Vidare skulle eleverna få möjlighet att utveckla en känsla av agens, av medbestämmande. Lärarna i storylinen Staden byggde sitt förhållningssätt på relationell pedagogik (Adams, 2018). Det bygger på att skapa en tillåtande atmosfär i klassrummet, och att skapa goda relationer mellan lärare och elev och mellan eleverna (Aspelin, 2018). Ett öppet klassrumsklimat gynnar demokratiska processer, elevinflytande, elevers kritiska tänkande och vilja att agera. Relationell pedagogik baseras på en helhetssyn på undervisning, som integrerar omsorg om eleven, kunskapsutveckling och medborgarfostran till en sammanlänkad enhet.
|
|
