Urban miljö för näringsliv : Fallstudie Bromma

• Efterkrigstidens stadsbyggande har haft en stark betoning på boendet och dess behov. Efter hand har detta lett till att en stor mängd erfarenheter och kunskaper kring både bostadsplaneringens processer och slutprodukter har byggts upp. Ett betydligt mindre känt område i detta sammanhang utgör näringslivet och dess behov. Orsakerna till detta är bland annat att den forskning som bedrivits: varit inriktad på boendefrågor snarare än näringslivsfrågor. varit inriktad på frågan om hur vi upplever staden snarare än hur vi använder staden. saknat effektiva metoder att beskriva stadens spatiala struktur, vilket försvårar möjligheterna att fånga stadsbyggandets betydelse i detta sammanhang. När det gäller att studera relationen mellan byggd form och funktion har det dock under senare år skett en teoretisk och metodologisk utveckling, bland annat inom den forskningsinriktning som går under benämningen space syntax. Denna inriktning fokuserar just på relationen mellan byggd form, framför allt dess rumsliga struktur, och de funktionella utfall som är möjliga att härleda till denna. Stockholm befinner sig idag i en situation som den delar med många andra städer. Man har breda erfarenheter av bostadsplanering och en allmänt omfattad insikt om vikten att värna stadens bebyggelsekaraktär. Samtidigt har nya behov och problem dykt upp som man står mindre beredd inför. Framför allt gäller detta behovet att skapa goda förutsättningar för ekonomisk utveckling och problemet med en allt akutare social segregation. Stockholm är därför ett intressant fall att pröva nya kunskaper och metoder på. Studien ingår i ett bredare och mer långsiktigt forskningsprogram. Den har därför ambitionen att bidra till kunskap av olika allmängiltighetsgrad. Syftet kan formuleras i punktform där den aktuella studien har sin tyngdpunkt i den första: att bygga upp specifik kunskap användbar för planeringen i Stockholm när det gäller funktionaliteten i stadens stadsdelar, i synnerhet utifrån näringslivets perspektiv. att utveckla generell kunskap som förmår urskilja näringslivskategorier som är rumsligt betingade liksom stadsbyggnadskategorier relevanta ur näringslivsperspektiv.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Konst -- Arkitektur (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Arts -- Architecture (hsv//eng)

Nyckelord

Urban form

economic enterprises

space syntax

urban accessibility

urban diversity

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)