Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik

• På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningen för år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004.  Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagna med samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir så jämförbara som möjligt. Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseras på statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandena år 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- och IAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökat stöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmark mellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige. I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark. I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även som jämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning från hygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealer för åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälven finns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år 2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även 1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007). Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till haven söder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak) minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskning med 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 % räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om 3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellan åren. Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarna de olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogen nettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16 % för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED räknat om kväve- och fosforbelastningenför år 2000 med PLC5-metodik och flödesnormaliserad för åren 1985-2004.Avsikten är att få belastningsberäkningar för åren 1995, 2000 och 2006 framtagnamed samma metodik och flödesnormaliserade för samma period så att de blir såjämförbara som möjligt.Jordbruksarealerna är dock inte helt jämförbara. 1995 års jordbruksarealer baseraspå statistik på församlingsnivå, medan de år 2000 och 2006 (egentligen förhållandenaår 1999 respektive år 2005 för jordbruksmarken) bygger på block- ochIAKS-databaserna från Jordbruksverket. En gårdsstödsreform 2005 med utökatstöd för vall och träda innebar dessutom en till synes ökning av jordbruksmarkmellan år 2000 och 2006. Skillnaden i jordbruksarea är 9 % i snitt för hela Sverige.I 2000 års beräkning var denna area troligen klassad som öppen mark.I denna rapport redovisas källfördelad belastning för år 2000, men även somjämförelse källfördelad belastning för år 2006. Hyggesareal och belastning frånhygge finns inte medtagen på grund av svårigheten att få fram jämförbara arealerför åren 1995, 2000 och 2006. Punktutsläpp från den finska delen av Torneälvenfinns likaså inte med, vilket skiljer den från redovisningen i PLC5-rapporten för år2006 (Brandt m.fl., 2008). För de antropogena källfördelningarna redovisas även1995 år resultat hämtat från Ejhed och Olshammar (2007).Enligt denna sammanställning har de antropogena nettobelastningarna till havensöder om Ålands hav (Egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerrak)minskat med 12 700 ton kväve mellan 1995 och 2006, vilket motsvarar en minskningmed 23 % och med 150 ton fosfor, vilket motsvarar en minskning med 13 %räknat från år 1995. Motsvarande siffror mellan 2000 och 2006 är en minskning om3 700 ton kväve (8 %), medan det för fosfor inte är någon nämnvärd skillnad mellanåren.Förändringar i jordbruksarealerna påverkar jämförelsen mellan jordbruksbelastningarnade olika åren. Om jordbruksbelastningen räknas om till antropogennettobelastning per jordbruksarea för respektive år har den minskat med i snitt 16% för kväve och 6 % för fosfor för hela Sverige mellan år 2000 och 2006.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

SMED (Svenska MiljöEmissionsData)

SMED (Svenska MiljöEmissionsData)

Vatten

Water

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)