| 1. |
- Sand, Jimmy, 1976
(författare)
-
Klimat, kön och konsumtion: En forskningsöversikt med genusperspektiv på hållbara livsstilar : Klimat, kön och konsumtion
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hållbar produktion och konsumtion, mål 12 i Agenda 2030, har identifierats som ett område där de nordiska länderna har störst utmaningar i arbetet för hållbar utveckling. Det internationella forskningsläget kring klimatpåverkan av individers konsumtionsmönster visar att faktorer som kön, inkomst och etnicitet har ett stort förklaringsvärde, liksom att ojämlikhet i sig leder till ökade utsläpp från konsumtion. I projektet Hållbarhet, livsstil och konsumtion med genusperspektiv, inom programmet för hållbara livsstilar i Norden, har NIKK tagit fram en forskningsöversikt som synliggör och utmanar könsstereotyper i förhållande till konsumtion och livsstil i förhållande till: 1) livsmedel, 2) bostad och energi, 3) kläder och konsumtionsvaror, 4) transporter, 5) arbete & tidsanvändning, 6) kultur & turism, 7) aktivism och påverkan.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Rasmus, et al.
(författare)
-
Klimat- och energieffekter vid renoverings- och ombyggnadsprojekt : Stöd för utvärdering och beslut baserat på sammantagna klimatmässiga effekter
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Byggnaders klimatpåverkan har lyfts fram mer och mer under de senaste decennierna. Med en större förståelse för en byggnads klimatpåverkan har det inom nyproduktion blivit enklare att sätta mål för att minska byggskedets klimatpåverkan. Detta baserat på mer kunskap och erfarenhet från genomförda klimatberäkningar samt större tillgång till offentliga resultat för såväl typiska som mer innovativa byggprojekt. För klimatpåverkan från renoverings- och ombyggnationsprojekt är kunskapsläget lägre än för nyproduktion. Livscykelanalyser och klimatberäkningar är inte lika vanliga och det saknas tillgång till offentliga resultat att jämföra sig med. Då renoverings- och ombyggnationsprojekt även innebär utsläpp av växthusgaser finns här ett behov av ökad kunskap.Vid renovering och ombyggnation är det inte ovanligt att en byggnads energiprestanda förändras som följd av projektet. Den förändrade energianvändningen resulterar i lägre eller högre klimatutsläpp under kommande drift. Byggnadens energianvändning blir därmed en viktig parameter vid bedömning av klimatnyttan av ett renoverings- eller ombyggnationsprojekt. För att fatta bra klimatbeslut och bättre kunna beakta klimatpåverkan vid renoverings- och ombyggnationsprojekt behöver kunskapen öka. Denna rapport avser att bidra till denna kunskapsökning bland annat genom publicering av resultat från genomförda klimatberäkningar. Detta tillsammans med ökad kunskap om hur förändrad energianvändning kan inkluderas vid bedömning av genomförda åtgärder.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Andreas, 1974
(författare)
-
Klimat och psykologi
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Växthuseffekt, minskad biologisk mångfald, utfiskning av haven - listan över akuta miljöproblem kan göras lång. Drivande i utvecklingen är grundläggande psykologiska mekanismer hos människan, som leder till beslut och handlingar såväl hos enskilda individer i vardagslivet som på högsta politiska nivå. Med hjälp av psykologisk vetenskap beskrivs i boken varför det har blivit så här: vilka psykologiska mekanismer kan förklara människans agerande i miljöfrågor och hur kommer det sig att vi inte verkar vara kapabla att hantera våra uppenbara miljöproblem? Men ännu viktigare är att här visas hur psykologin kan leda oss framåt och hur kunskaper om människans fungerande kan bidra till att möta de stora miljöutmaningarna vi står inför. Med hjälp av psykologisk vetenskap, och inte minst kända och mindre kända experiment på området, ges här en ny bild av vår tids ödesfråga och hur vi kan komma närmare hållbara lösningar. Klimat och psykologi riktar sig till studerande inom utbildningar som berör klimat och miljö, samt till yrkesverksamma och beslutsfattare inom området. Boken ger också värdefull kunskap till alla som vill veta mer om och agera i klimatfrågan.
|
|
| 5. |
- Fagerberg, Björn, et al.
(författare)
-
Klimat och hälsa : En kunskapssammanställning
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Effekterna av klimatförändringarna blir allt tydligare. Påverkan på människors hälsa av klimatförändringarna är betydande; tillgång på mat och rent vatten påverkas, infektionspanoramat förändras, och förekomsten av extrema väderhändelser ökar. Indirekt kan detta leda till dramatiska samhälleliga förändringar, t ex genom ökande flyktingströmmar. Scenarierna är alarmerande. Det finns fortfarande en möjlighet att påverka denna utveckling, men det är bråttom!De viktigaste åtgärderna för att minska klimatpåverkan bidrar också till bättre hälsa, på så sätt en ”win-win situation”. Målet med den aktuella rapporten är därför att lyfta fram åtgärder som väsentligt kan minska risken för allvarliga klimatförändringar men också sådana som samtidigt förbättrar människors hälsa. Den belyser därför speciellt hälsoeffekter av förbränning av fossila bränslen och hälsovinster med minskad köttkonsumtion. Vi beskriver översiktligt vad som orsakar klimatförändringarna och sammanfattar den aktuella vetenskapliga litteraturen om hur ett förändrat klimat kommer att påverka folkhälsan om inte kraftfulla åtgärder sätts in, först och främst för att minska temperaturökningarna, men också om vi inte förbereder oss för ett varmare klimat. Vi vill också presentera möjligheter för vad man inom sjukvården kan göra för att minska klimatpåverkan.Åtgärder som bidrar till att minska klimatpåverkan, dvs primärprevention, framstår tydligt som det klokaste och mest ekonomiska alternativet, och har som rapporten visar också andra positiva effekter på folkhälsan. Detta hindrar inte att vi redan nu samtidigt måste förbereda oss för högre temperaturer, för att undvika eller åtminstone begränsa de alarmerande hälso-scenarier som är att vänta om temperaturen tillåts stiga 1.5°C eller mer, som tagit fram av ledande forskare i Europa.Rapporten bygger huvudsakligen på IPPCs senaste rapporter [1, 2], slutsatser från ”Lancet Commission on Health and Climate Change” [3, 4], rapporten ”The imperative of climate action to protect human health in Europe”, från European Academies' Science Advisory Council [5], samt en sammanställning över prioriteringar för begränsa hälsoeffekter av klimatförändringar från WHO Europa [6] med tillägg av vissa referenser som nyligen publicerats.
|
|
| 6. |
- Akerman, H. Jonas, et al.
(författare)
-
Svalbards nya klimat
- 2023
-
Ingår i: Det nya Svalbard. - 0044-0477. ; 143, s. 54-77
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
-
Räkna med kulturarvet : hållbarhet och klimat
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kulturarvet har stor betydelse för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Kulturarvets bidrag finns inom många områden i samhället. Det kan handla om besöksnäring, folkhälsa och utbildning. Även i klimatarbetet kan kulturarvet vara en positiv kraft att räkna med. I mötet mellan kulturarv och hållbarhet finns en stor och många gånger outnyttjad potential.Räkna med kulturarvet skildrar hur det mångsidiga och rika kulturarvet engagerar, och hur det är en tillgång för hela samhället i byggandet av en hållbar framtid.
|
|
| 8. |
- Broström, Tor, 1955-, et al.
(författare)
-
Det byggda kulturarvet : Energi och klimat
- 2020
-
Ingår i: Att vårda ett hus. - Visby : Gotlands museum. - 9789189121034 ; , s. 78-89
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Fransson, Nathalie
(författare)
-
Passivitet i klimatfrågan: Fjärrvärmesektorns exponering mot en utvecklad bioekonomi och ett förändrat klimat
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatförändringarna medför nya utmaningar för verksamheter som både beror av politiska beslut för att begränsa den globala uppvärmningen och av de fysiska förändringarna i klimatet. Beslut som tas av verksamheter inom det kommande decenniet kan resultera i inlåsningseffekter om klimatförändringsaspekten inte inkluderas. I projektet Passivitet i klimatfrågan: Fjärrvärmesektorns exponering mot en utvecklad bioekonomi och ett förändrat klimat identifieras vilka påverkansfaktorer som fjärrvärmebranschen i Sverige behöver inkludera i framtida investeringsbeslut för att framtidssäkra verksamheten mot klimatförändringarna och undvika inlåsningseffekter. Sammanfattning max 200 ordDen svenska fjärrvärmebranschen står inför stora reinvesteringar detta decennium och tidigare studier visar att majoriteten planerar att investera i liknande teknik som i dag. Inom investeringarnas livslängd kommer förutsättningarna att förändras till följd av klimatförändringarna och ett investeringsbeslut som tas i dag måste inkludera klimatförändringsaspekten för att undvika inlåsningseffekter de kommande 30–40 åren. Projektets mål är att framtidssäkra fjärrvärmens roll i det svenska energisystemet mot förändringar som kan uppstå till följd av klimatförändringarna. Detta genom att identifiera påverkansfaktorer och dess exponering till följd av en utvecklad bioekonomi inom EU och fysiska förändringar i och med ett förändrat klimat. De identifierade påverkansfaktorer grupperas i projektet till tre påverkansbilder. 1) Bränsleberoende: reinvestering i stora produktionsanläggningar centralt belägna i nätet med tungt bränsleberoende och därmed inlåsningseffekter. 2) Det fysiska systemet: störningar på ledningsnät och anläggningar som påverkar leveranssäkerheten. 3) Fjärrvärmeaffären: investeringsbeslut baseras på kunders efterfrågan i dag. Av de tre påverkansbilderna bedöms 3) Fjärrvärmeaffären, vara den mest akuta påverkansbilden att agera på, följt av 1) Bränsleberoendet, och minst akut, 2) Det fysiska systemet. Efter diskussioner med fjärrvärmeföretag bedöms påverkansbild 1) Bränsleberoendet, vara den som medför störst osäkerheter och är svårast att hantera.
|
|
| 10. |
-
Affärsnytta och klimat i synergi : Rapport av SAM-Klimat, Samverkan för målgruppsanpassat stöd till små- och medelstora företag i klimatomställningen
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med rapporten är att ge regionala aktörer, organisationer och nationella myndigheter, däribland också Naturvårdsverket, underlag som kan vara till nytta inför kommande satsningar och samverkansformer inom klimat- och hållbarhetsarbetet mot små- och medelstora företag.Rapporten är skriven utifrån resultat från studien SAM-klimat som genomförts av Naturvårdsverket med stöd av Nationella programmet i Europeiska regionala utvecklingsfonden genom Tillväxtverket.Studien har baserats på tre delmoment:Enkätundersökning till små och medelstora företagDjupintervjuer med bransch- och paraplyorganisationerDialogmöten med regionala aktörerStudien avgränsades till medverkan från tre pilotregioner, Region Skåne, Region Gävleborg och Region Kalmar. Frågeställningarna har fokuserat på att identifiera små- och medelstora företagens utmaningar inom klimatområdet, hur befintliga stöd lever upp till behoven, vilka lärdomar vi kan ta av varandras arbete samt se över olika metoder, stödinsatser och kommunikationsåtgärder som behövs för att effektivera myndigheternas och regionernas arbete framåt. Inte minst har syftet även varit att hitta gemensamma beröringspunkter och en kunskapsgrund för arbetet att stötta företagen i klimatomställningen. Studien har pågått mellan september 2020 och juni 2021.En slutsats från studien är att bidrag är ett effektivt sätt att stödja företagens arbete med klimatomställning, men effektiviteten ökar om det finansiella stödet breddas med riskkapital. Det är av stor vikt att sammanbinda klimatfrågorna med affärsnyttorna omställningsåtgärder kan skapa för företag och konkretisera värdet av att inkludera klimat- och hållbarhetsfrågor i affärsstrategier. Det finns ett flertal tillämpade metoder och arbetssätt inom affärsutveckling som kan användas för klimatåtgärder, av vilka klimatcheckar till företag och rådgivningsinsatser i samband med grön finansiering är två effektiva insatser som framkommit. Det finns behov av att samordna och samla klimatinformationen, och en bra plats som nämns är den digitala plattformen verksamt.se som kan utvecklas för vägledning. Digitaliseringen ökar möjligheterna att komma ifrån företagens tidsbrist. Digitala möten, webbinarium, seminarieserier och goda exempel i videoinslag ökar kunskapen om klimat och ger inspiration till företagen. Andra verktyg som nämns är offentlig upphandling som kan skapa en efterfrågan på klimatomställning i alla typer och storlekar av företag. Något som framkom tydligt under de regionala dialogmötena var att det har saknats samverkan för klimatfrågorna på flera myndighetsnivåer. Dialogmöten är ett bra koncept att bygga vidare på för att främja erfarenhetsbyte. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer kan också stärkas och leda till vägar att nå ut till företag med klimatinsatser. Det finns ett behov av fortsatta och utökade samarbeten framöver, till exempel inom EU-fonder som tar fasta på klimataspekterna samt EU:s gröna giv och taxonomifrågorna. Sammantaget kan denna studie leda till ökad förståelse och starkare samverkan mellan nationella och regionala aktörer för en gemensam kraft och driv med arbetet att stötta små- och medelstora företag i klimatomställningen.
|
|
