| 1. |
- Wamsler, Christine
(författare)
-
Bridging the gaps: stakeholder-based strategies for risk reduction and financing for the urban poor
- 2007
-
Ingår i: Environment & Urbanization. - : SAGE Publications. - 1746-0301 .- 0956-2478. ; 19:1, s. 115-142
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper explores the options that can be used by aid organizations working in human settlement development to more effectively address disaster risk management. Qualitative research was carried out in El Salvador at both the household and institutional levels - to analyze the needs, capacities and perspectives of slum dwellers and aid organizations. A clearer understanding of the gaps between what households need and undertake to deal with disasters and risk, and how organizations support them, yields important insights for the restructuring of development aid. At the household level, the research reveals a huge variety of crucial but somewhat weak coping strategies. At the institutional level, organizational structures and mechanisms for social housing provision and financing offer a potentially powerful platform for tackling disaster risk. However, current project measures are insufficient. Support for and scaling up of selected household coping strategies, combined with the expansion of social housing funding mechanisms for risk reduction and financing, are some of the options proposed for targeting aid.
|
|
| 2. |
- Grundström, Karin
(författare)
-
Periferins micrópolis - genus, rum och fattigdom i Costa Rica
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I urbaniseringens fotspår materialiseras fattigdomen i slum, kåkstäder och favelas i städer värl-den över. Trots millenniemålen om att minska antalet invånare som lever i slum, visar statistik från FN-Habitat att urbaniseringstakten ökar och att städernas fattiga idag utgör en fjärdedel av världens stadsinvånare. Fattigdomen i städer och den undermåliga byggda miljö människor tvingas leva i, denna fattigdomens arkitektur, är ett stort och växande problem. Den pågående urbaniseringen av fattigdom har genererat forskning och debatt där kvinnor ofta framhålls som de mest utsatta och sårbara för den urbana fattigdomen och den usla materiella standard som människor tvingas leva i. Denna avhandling är en utforskning av fattiga kvinnors egna erfarenheter i en stadsutveckling som sker med en koncentration av städernas fattiga invånare i specifika stadsdelar. Studien ba-seras på fältarbete i två stadsdelar i metropolen San José i Costa Rica. Avhandlingen belyser två pågående processer där fattigdomen å ena sidan koncentreras inom vissa stadsdelar, men där å andra sidan vardagliga praktiker är del i de boendes strävan att appropriera rum för att förbättra sin livsmiljö. Studien visar hur multiplicerande rumsliga effekter samverkar till att skapa periferins micrópo-lis. Periferins micrópolis utgör en egen stad centrerad mot sig själv i en fragmenterad stadsbild inom en storstadsregion. Detta innebär en koncentration av en befolkning som har sin fattigdom gemensamt och är hänvisade till att erbjuda varandra service, tjänster och handel. I periferins micrópolis förekommer en rumslig fattigdom som för många kvinnors resulterar i reducerat till-träde till staden, risk att fattigdomen förstärks, brist på urban erfarenhet samt en exkludering från det urbana livets komplexitet. Samtidigt sker i periferins micrópolis förhandlingar om rum som syftar till att behärska rum-met trots den fattigdom som kvinnor lever i. Avhandlingen visar på tre sätt att organisera var-dagslivet; länkade interiörer, multifunktionella interiörer och dikotoma interiörer. Studien visar på hur kvinnor i vardagen konstruerar rum som överskrider genderiserade gränser och hur kvin-nor approprierar rum i syfte att erhålla olika former av rumslig profit. Även i periferins micrópolis förekommer praktiker för att förbättra både den byggda miljön och den kollektiva och individu-ella sociala positionen hos invånarna. Kvinnors rumsliga förhandlingar är en central fråga i den process varigenom fattiga stadsdelar över åren förbättras och deras praktiker synliggör kunskap om brister och krav på fattigdomen arkitektur.
|
|
| 3. |
- Kejerfors, Johan
(författare)
-
Parenting in urban slum areas : families with children in a shantytown of Rio de Janeiro
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is a study of parenting and child development in a slum area in a developing part of the world. The aims of the study were threefold. The first aim was to explore the physical and social contexts for parenting in a shantytown in Rio de Janeiro using an ecological perspective. The second aim was to examine parenting and subsequent child outcomes among a sample of families living in the shantytown. The third aim was to explore what factors contribute to differences among parents in how they nurture and protect their children. The theoretical framework of the study was an updated version of Bronfenbrenner’s bioecological model of human development. Using self-report questionnaires developed by Rohner, data on perceived parental acceptance–rejection were collected from 72 families with adolescents 12–14 years old, representing approx. 75% of all households with children in this age group in the shantytown. Besides self-report questionnaires, each adolescent’s main caregiver replied to several standardized questionnaires developed by Garbarino et al., eliciting demographic and social-situational data about the family, neighborhood, and wider community. The results of the study paint a complex portrait of the social living conditions of the parents and children. Despite many difficulties, most parents seemed to raise their children with loving care. The results from the self-report questionnaires indicate that the majority of the adolescents perceived substantial parental acceptance. The adolescents’ experience of greater or lesser parental acceptance–rejection seems to influence their emotional and behavioral functioning; it also seems to be related to their school attendance. Much of the variation in degree of perceived acceptance–rejection seems to be related both to characteristics of the individual adolescents and their main caregiver(s) and to influences from the social and environmental context in which they and their caregivers interact and live their lives.
|
|
| 4. |
- Hörnqvist, Magnus, et al.
(författare)
-
En öppen stad, en ej befästad
- 2005
-
Ingår i: Fronesis. - 1404-2614. ; :18, s. 8-19
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vår tid är urbanitetens epok. Människor vill komma till staden. Utflyttningen från landsbygd till stad tycks vara en social omvandlingsprocess utan ände. I dagens Sverige bor 84 procent av befolkningen i städer. På tvåhundra år har förhållandet mellan stad och landsbygd nästan vänts i sin motsats. Någon gång under 1930-talets början passerade antalet stadsboende landsbygdens befolkning. Det som hände i Sverige för 70 år sedan händer i dag på global nivå. Under 2005 beräknas antalet människor som bor i en stad någonstans i världen passera det antal som bor på landsbygden. Och det är inte i Nord som den största tillväxten av stadsbefolkningar sker, utan i Syd. Bilden av Syd som det rurala, jordbrukshushållande och efterblivna – i kontrast till bilden av Nord som det urbana, industriella och i utveckling stadda – känns allt mer förfelad. Det är i Syd som de verkligt stora städerna formligen exploderar fram. Men denna omkastning innebär inte en utvecklingsväg som följer det sätt på vilket storstäder i Nord växte fram. Det paradoxala för storstäderna i Syd är att det inte alltid är industrialiseringen som driver fram urbaniseringen. Stor- eller megastäderna i Syd närs av en bräcklig informell sektor. Denna utveckling av en "informaliserad" sektor på arbetsmarknaden – med lågbetalda och osäkra tjänstearbeten – är inte något som enbart sker i Syd. Det som tycks karaktärisera västvärldens metropoler är just framväxten av denna typ av arbeten, samtidigt som industrijobben är på tillbakagång. Samtidigt blir storstäderna allt viktigare för de globala ekonomiska flödena – och självmedvetenheten om detta faktum hos städernas makthavare växer i samma utsträckning. Städer konkurrerar med andra städer om att attrahera kapital och arbetskraft. Staden blir ett varumärke som ska säljas in på städernas marknad, med hjälp av stadsmiljöer som passar en framväxande kreativ klass.
|
|
| 5. |
- Trindade, Mirta, et al.
(författare)
-
Enzyme-Linked Immunosorbent Assay for Screening Dioxin Soil Contamination by Uncontrolled Combustion During Informal Recycling in Slums
- 2008
-
Ingår i: Environmental Toxicology and Chemistry. - : John Wiley & Sons. - 0730-7268 .- 1552-8618. ; 27:11, s. 2224-2232
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Uncontrolled combustion due to garbage recycling is a widespread activity among slum dwellers in distressed economy countries, and has been indicated as a major source of dioxin contamination. However, due to the high cost and complexity of gas chromatography-high resolution mass spectrometry (GC-HRMS) analysis, the magnitude of the problem remains largely unknown. This work describes a first approach towards the use of a dioxin antibody-based enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) as the basis for a sustainable, simple, and low cost monitoring program to assess the toxicological impact of uncontrolled combustion in slums. A panel of sixteen samples was analyzed by GC-HRMS and ELISA on split extracts. Close to 20 % of the analyzed samples showed dioxin concentrations up to almost twice the guidance level for residential soil in several countries, pointing out the need for performing a large-scale monitoring program. Despite the potential for variations in dioxin congener distribution due to the mixed nature of the incinerated material, there was a good correlation between the toxic equivalents as determined by GC-HRMS and ELISA. Furthermore, an inter-laboratory ELISA validation showed that the capacity to perform the dioxin ELISA was successfully transferred between laboratories. It was concluded that the ELISA method performed very well as a screening tool to prioritize samples for instrumental analysis, which allows cutting down costs significantly.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
