| 11. |
- Quarles van Ufford, Sara
(författare)
-
Polisanmälan och tvärprofessionell samverkan i Barnahus : Om socialtjänstens perspektiv på polisanmälan och tvärprofessionell samverkan när barn misstänks vara utsatta för våld och sexuella övergrepp
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras resultaten av en studie som genomförts på uppdrag av Barnahus i Dalarna. Barnahus i Dalarna startades 2007 med målsättningen att erbjuda barn som misstänks vara utsatta för våldsbrott i nära relationer och sexualbrott ett behovsanpassat omhändertagande. Verksamheten utgörs av tvärprofessionell samverkan mellan Åklagarkammaren i Falun, Polismyndigheten Dalarna, socialtjänsten i Dalarnas samtliga kommuner, Barn- och ungdomsmedicin i Dalarna och Barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna. Under 2021 uppmärksammades en minskning av ärenden som aktualiseras för samråd i Barnahus och det uppfattades viktigt att öka kunskapen om socialtjänsternas perspektiv på polisanmälan och tvärprofessionell samverkan. Det uppdrogs därför till Sara Quarles van Ufford, Högskolan Dalarna, att genomföra en intervjustudie med representanter för de socialtjänster som ingår i barnahussamverkan. Syftet var att undersöka socialtjänsternas perspektiv på polisanmälan av misstänkta vålds- och sexualbrott mot barn och identifiera upplevda hinder, möjligheter och förbättringsområden för tvärprofessionell samverkan, samt belysa socialtjänsternas utgångspunkter vid utredning av våld mot barn. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med första linjens arbetsledare inom socialtjänsten som analyserades kvalitativt med hjälp av tematisk analysmetod. Resultaten visade att socialtjänsterna delvis har olika utgångspunkter och strategier för att utreda våld mot barn vilket påverkar inställningen till att polisanmäla brottsmisstankar – och som leder till att våld mot barn handläggs på olika sätt. Det framkom att bedömningar av om en polisanmälan ska göras kraftigt skiljer sig åt, liksom den upplevda nyttan och konsekvenserna av en polisanmälan. Medan vissa betonar vikten av att barnet synliggörs som brottsoffer menar andra att en polisanmälan försvårar samarbete och stöd till familjen. Generellt uppfattas socialtjänstens utredningsprocess försvåras när brottsutredningen drar ut på tiden med negativa konsekvenser för barn och familjer – och vetskapen om att förundersökningar tenderar att dra ut på tiden kan upplevas som ett hinder för att göra en polisanmälan. Samtidigt menar flera informanter att en utebliven polisanmälan kan innebära risker för att våld och intressekonflikter mellan barn och föräldrar förminskas och inte utreds på djupet. Vidare framkom att tvärprofessionell samverkan ofta uppfattas upphöra efter det initiala samrådet och att barnpsykiatrisk kompentens inte upplevs tillgänglig vid behovsbedömningar som aktualiseras i ett senare skede av processen. Det uppfattas också vara svårt för barn som aktualiseras i Barnahus att få hjälp via Barn- och ungdomspsykiatrin. Generellt uppfattas det finnas flera vinster med att göra en polisanmälan – men också flera förbättringsområden för tvärprofessionell samverkan som kan sammanfattas i fem övergripande områden: Tydliggöra, stärka och jämställa barnahusaktörernas roller Ökad snabbhet i brottsutredningen och synkronisering med socialtjänstens utredningFörbättrade möjligheter för fortsatt tvärprofessionell samverkan i Barnahus med fokus på stöd och behandlingI större utsträckning beakta geografiska aspekter i barnahussamverkanÖkat fokus på ”barnets bästa” i barnahussamverkan
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Ädel, Annelie, et al.
(författare)
-
Studentperspektiv på ansvar i uppsatshandledning på kandidatnivå
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ansvar har både juridisk och etisk betydelse och är ett nyckelord i högre utbildning. I den högre utbildningen förekommer en rad olika roller med olika juridiskt ansvar såväl som olika förväntningar på etiskt ansvar. I sammanhang där flera roller är sammankopplade för att lösa en komplex uppgift finns potentiellt olika syn på ansvarsfördelning. Det gäller i synnerhet handledningssituationen, där etiskt ansvar och ansvarsfördelning kan vara särskilt omgärdade av gråzoner, särskilt vad gäller nyckelrollerna student och handledare. Studien behandlar studenters syn på ansvar i kandidatuppsatsprocessen. En enkätundersökning med studenter från examensarbeteskursen inom två språkämnen vid ett svenskt lärosäte (Högskolan Dalarna) visar att majoriteten anser sig ha fått processen förklarad vid kursstart, men att en relativt stor andel inte håller med om det. Några pekade på skillnader i beskrivningar och praxis. Studenterna anser att student och handledare har ett gemensamt ansvar för flera aspekter av uppsatsarbetet, men att studenten har större ansvar för t.ex. att uppsatsen är fri från plagiat och att den blir klar i tid och handledaren större ansvar för t.ex. att forskningsfrågan är relevant för ämnesområdet och att metoden och materialet är lämpliga. Svaren pekar på en viss variation i synen på ansvar. Ser man exempelvis närmare på exakt vilka aspekter av uppsatsprocessen man anser att studenten respektive handledaren bör ha ansvar för, så är bilden inte samstämmig. Resultaten pekar på ett behov av att diskutera ansvar och därmed medvetandegöra de bilder vi bär med oss in i uppsatshandledningen.
|
|
