| 11. |
- Alkan Olsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Hur kan vi bygga våra framtida städer?
- 2015
-
Ingår i: 15 hållbara lösningar för framtiden. - 9789198157758 ; , s. 89-97
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 12. |
- Alkan Olsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Mapping the governance complex of land use policies for compensation
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ecological compensation is the latest member of a growing family of concepts aimed at reducing degradation of environmental quality. This and other concepts of the family – like ecosystem services, green infrastructure, and nature-based solutions – have been subject to a range of different interpretations and subsequent implementation practices. The result is a complex governance system with unclear boundaries and implications for the management efforts of environmental quality. In this paper, we seek to map and disentangle this complexity – with a particular focus on ecological compensation and related concepts (such as biodiversity offsetting and no net loss), which all have gained momentum in recent years and which share the notion that intrusion in nature should be compensated in one way or the other. In a first step, we seek to map similarities, differences and overlaps, between the concepts, by using a set of analytical categories including: the origin of the concept (scientific or policy context), the aim of its application, the type of decision-making process it generates, its relation to urban or rural contexts, and the extent to which it has been subjected to regulation. In a second step, and as a result of this mapping, we will advance knowledge about how governments, municipalities and business actors in different ways work with environmental quality, ecosystem services and biodiversity. First, we draw conclusions about the degree to which the concepts under scrutiny are mutually reinforcing or competing. Second, our analysis enables conclusions about why some concepts are preferred in certain institutional contexts and what institutional preconditions are needed for their use. Third, we discuss possible implications of this governance complexity for questions of effectiveness and legitimacy.
|
|
| 13. |
- Alkan Olsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Riskkommunikation om långvarig exponering för hälsoskadliga kemiska ämnen : Utmaningar vid riskkommunikation och förslag på råd för en bättre kommunikation
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Personers riskuppfattning påverkas av flera faktorer, som närheten till tidigare händelser, egna erfarenheter (utbildning och social kontext) och vad som kommuniceras. Detta innebär att både budskapsgivaren och mottagaren har stor betydelse för hur en kommunikationssituation utvecklas.Syftet med detta delprojekt, som är en del av projektet ”Nätverk vid upptäckt av befolkningsexponering för farliga kemiska ämnen” som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) finansierar, har varit att undersöka och samla befintlig erfarenhet av att kommunicera risker. Detta görs för att öka förståelsen samt ta fram råd kring hur kommunikationen som berör dessa ämnen kan förbättras och stärkas. Speciellt fokus har lagts på kommunikation gällande långvarig exponering för hälsoskadliga kemiska ämnen som finns i vår omgivning under längre tid, vilket kräver en långvarig strategi för riskkommunikationen.För att öka förståelsen och ta fram råd har tre mindre studier genomförts: ”Oro, riskuppfattning och kommunikation vid förorenade glasbruksområden”, ”Riskkommunikation vid arbets- och miljömedicinska enheter” och ”Kommunal riskkommunikation om PFAS”. Från de tre studierna kan några olika slutsatser dras. Det finns goda strukturer för riskkommunikation i Sverige och många inblandade aktörer vet hur och vad de behöver göra för att kommunicera risker på ett bra sätt. Olika kemiska föroreningar kräver olika kommunikationsåtgärder. I studien i Glasriket ville många ha mer information (medborgarperspektiv) medan efterfrågan på mer information har tystnat i kommuner där per- och polyfluorerade ämnen (PFAS) upptäckts i dricksvatten. Kommuner efterfrågar mer interaktion och stöd från övriga myndigheter.Med dessa studier som grund skapades ett utkast till en checklista för god riskkommunikation som ”testades” på en workshop som genomfördes 13 mars 2018 i Kalmar med personer från kommuner, länsstyrelser och arbets- och miljömedicinska kliniker. Anteckningarna från mötet användes för att utveckla listan till en lista med råd.Utöver kommentarer på rapporten och listan med råd lyfte flera av deltagarna också fram frågor kring hur en liknande dialog kan föras vidare. Även mer konkreta förslag lyftes fram: Skapa nätverk och mötesplatser för mer kommunikation mellan ansvariga bortom ”stuprörsmentaliteten”. Skapa ett officiellt och tydligt nätverk med experter dit man kan vända sig med specifika frågor. Skapa en databas på nationell nivå för ärenden. Skapa nätverk som är sanktionerade av arbetsgivaren. Utnyttja befintliga nätverk bättre. Genomföra övningar över administrativa gränser; genom övningar blir vi bättre och lär oss hur vi ska agera.I diskussionerna under workshopen flera deltagare att “i vardagen är man själv” och att en svårighet är ekonomiska resurser och att man ofta fokuserar på det akuta. Flera av deltagarna menade att nationella myndigheter har ett ansvar att tydligare stötta ”vardagsarbetet” med att kommunicera risker med hälsoskadliga kemiska ämnen. Detta skulle ha potential att spara resurser i ett längre perspektiv.Tanken är att de åtta råden som togs fram skall kunna användas och lyftas fram när grupper av aktörer skall bygga strukturer och nätverk för riskkommunikation som berör långvarig exponering för hälsoskadliga kemiska ämnen. Vi har delat upp listan på råd i sådana som handlar om förberedelser (innan det händer) och sådana som kan tillämpas vid kommunikationstillfället (när det händer). Även om listan inte riktar sig till en specifik aktör ser vi att den framförallt kan vara användbar för kommuner. Andra myndigheter kan använda listan för att reflektera över hur de kan planera och organisera både form och innehåll av sin riskkommunikation för att på bästa sätt stötta den lokala nivån.
|
|
| 14. |
- Brown, Calum, et al.
(författare)
-
Understanding farmer uptake of measures that support biodiversity and ecosystem services in the Common Agricultural Policy (CAP) : An EKLIPSE Expert Working Group report
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Recent scientific research highlights the urgent need to protect Europe’s remaining – and rapidly declining– biological diversity. The Common Agricultural Policy (CAP) is one of the major tools with which policymakers in the European Union (EU) can achieve this aim. However, so far, the CAP has proved largely ineffective – or even detrimental – to this goal. With relatively localised exceptions, the Policy’s notable success in ensuring supplies of food and fiber by supporting Europe’s farmers has been at the expense of environmental objectives. This report presents the findings of an Expert Working Group (EWG) convened to explore the ways in which the Common Agricultural Policy could be made more effective in protecting biodiversity and delivering associated ecosystem services, particularly through the implementation of effective biodiversity measures by Europe’s farmers. The EWG was established with a focus on Ecological Focus Areas (EFAs), a policy instrument introduced tothe CAP in the period 2014 - 2020, who broadened this remit to also consider evidence from other measures. In the first of three main strands of research (Step A), we synthesised the findings of recent reviews that investigate the most beneficial measures for biodiversity on farmland. In the second (Step B), we reviewed the factors affecting the design and selection of these measures at European, national and farm scales. In the third (Step C), we used our findings to develop recommendations for improving the impacts of the CAP on biodiversity and associated ecosystem services. The bulk of our work focused on Step B, in particular a new assessment of factors affecting farmer’s uptake of relevant measures, and a series of interviews with farmers’ representatives to further develop our insights and findings.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Hanson, Helena I., et al.
(författare)
-
Working on the boundaries—How do science use and interpret the nature-based solution concept?
- 2019
-
Ingår i: Land Use Policy. - : Elsevier BV. - 0264-8377.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nature-based solutions (NBS) is the latest contribution to the green concept family. NBS is defined as actions based in nature addressing societal challenges. In this study, we lean on the concept boundary object, broken down into three analytical categories: use, core ideas and granularities, to explore the cohesive and fragmenting powers of the NBS concept, and discuss its future role in green space governance. The study is based on a structured, qualitative review of 112 scientific peer-reviewed publications that use the term NBS. Most publications are from 2017 or later, highlighting the novelty of the NBS concept. The concept has a strong footing in the European urban context. Flood mitigation and functional ecosystems and biodiversity conservation are the most targeted sustainability goals in the publications, and a diversity of solutions are considered. There is a close link between the NBS concept, green infrastructure, and the ecosystem service concept, indicating a path dependency in its uptake and use. The publications demonstrate a low level of integration of the NBS concept (i.e. it is commonly used as a buzz word). Most empirical studies focus solely on environmental benefits delivered by NBS, and few studies assess social, economic, and environmental benefits together, which is a central ambition of the concept. We conclude that the NBS concept is working on the boundaries between different scientific disciplines and between science and policy. Depending on how the research community deals with identified temporal, epistemological and ontological granularities, we conclude that the concept has three potential developmental pathways; broader and deeper, biased with stickiness to older green concepts and an empty buzz word.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Hedelin, Beatrice, 1974-, et al.
(författare)
-
Participatory modelling for sustainable development : Key issues derived from five cases of natural resource and disaster risk management
- 2017
-
Ingår i: Environmental Science and Policy. - : Elsevier. - 1462-9011 .- 1873-6416. ; 76, s. 185-196
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Stakeholder participation is considered a key principle for sustainable development in the context of natural resource and disaster risk management. Participatory modelling (PM) is an interactive and iterative process in which stakeholder involvement is supported by modelling and communication tools. Planning and decision making for sustainable development (SD)integrate three substantive dimensions social, ecological and economic. The procedural dimension of SD, however, is equally important, and here we see great potential for PM. In this study, we evaluate five PM research projects against criteria for the procedural dimension of SD. This provides a basis for identifying key issues and needs for further research into PM for SD. While the cases show great potential, especially for supporting knowledge integration, learning and transparent handling of values and perspectives, they indicate a particular need to develop PM in respect of organizational integration. This issue is closely connected to the possibility of effectively implementing PM in practice.
|
|
| 20. |
- Hedlund, Katarina, et al.
(författare)
-
Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket – för effektivt beslutsfattande : Slutrapport för forskningsprojekt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. Att utveckla markanvändning samt integrera värdet av ekosystemtjänster i lantbrukares produktionsbeslut är nödvändigt för att möta en ökad efterfrågan av jordbruksprodukter samtidigt som de svenska miljömålen ska uppnås.I projektet har verktyg utvecklats tillsammans med mottagare, vilket säkrar relevans och att värdet av ekosystemtjänster kan kommuniceras till rätt nivå för beslut; lokal, regional och nationell. Värderingsmodellerna (verktygen) har anpassats till lokal nivå (gård), regional nivå (Skåne) och nationell nivå (Sverige) för att kunna stödja beslut om skötsel av jordbruksmark från gård till myndighet för effektiv produktion av ekosystemtjänster.I rapporten undersöks hur värdet på ekosystemtjänster och naturkapital kan användas för att göra väl grundade beslut är viktigt för att bidra till bättre underlag för beslut om jordbrukspolicy. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta. Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid Lunds Universitet och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.
|
|
