| 11. |
- Dahlbäck, Katharina, 1957, et al.
(författare)
-
Arbete med poesi som hållbart utvecklingsarbete
- 2019
-
Ingår i: https://www.ntnu.no/nnmf7/program.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I de övergripande målen for grundskolan betonas jämlikhet och allas rätt till möjligheten att få använda sig av olika uttrycksformer (Skolverket, 2011). Samtidigt är kursplanerna sedan 2011 inriktade på kunskaper som är mätbara. Den här konflikten, mellan kunskap som är mätbar och utbildningens demokratiska syften (Gustavsson, 2000; Liedman, 2011; Bornemark, 2018) finns även i lärarutbildningen. I examensmålen för grundlärare finns målet att studenterna ska "visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser" (SFS 2010:541). Därmed finns det skäl att diskutera betydelsen av estetiska uttrycksformer i såväl grundskola som lärarutbildning. I den här presentationen är arbete med poesi vår utgångspunkt också för att vi ser dylikt arbete som identitetsskapande och därmed betydelsefullt ur ett (socialt) hållbarhetsperspektiv. Estetik i grundlärarutbildningen (F-6) I den nya lärarutbildningen (2011) togs estetiska ämnen bort i utbildningen, men estetiska uttrycksformer ska finnas som inslag i kurserna. För samtliga grundlärarstudenter gäller att de ska "visa kännedom om estetiska läroprocesser" (SFS 2010:54,s. 13). Studenter med inriktning F-3 ska även "visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling" medan studenter med inriktning 4-6 ska "visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikutveckling" (ibid). Vi noterar att målen skiljer sig mellan F-3 och 4-6. Vid Göte borgs universitet läser studenter F-3 en kurs "Språk som kommunikativ resurs", 15 hp. I kursen ges studenterna möjligheter att utveckla sina kommunikativa färdigheter genom estetiska uttryck som bild, musik och gestaltning. Någon motsvarande kurs finns inte för studenter som läser 4-6. De väljer däremot ett fördjupningsämne, 30 hp: bild, idrott, musik, NO eller SO. Studenter med inriktning F-3, samt studenter 4-6 som inte väljer bild eller musik, ska alltså endast "visa kännedom" om estetiska uttrycksformer. Det är en svag skrivning att studenterna endast behöver "kännedom" om praktiska och estetiska läroprocesser när vi utbildar framtidens lärare i ett samhälle där olika medier och modaliteter samspelar såväl fysiskt som digitalt. När estetiska ämnen inte längre ingår i lärarutbildningen innebär det att studenterna inte utbildas i att använda, bedöma och utveckla estetiska uttrycksformer. Lärarutbildningen bidrar därigenom till att legitimera en språksyn där verbalspråket i alla lägen är överordnat andra uttrycks- och kommunikationsformer. En ökad fokusering på måluppfyllelse av basfärdigheter bidrar till att estetiska erfarenheter och kunskapsvägar marginaliseras - ett exempel på det sistnämnda är det faktum att de estetiska ämnena efter gymnasiereformen 2011 inte längre är obligatoriska i gym nasiet (Dahlbäck, 2017). Samtidigt finns det inget som talar för att lärare inte skulle värdesätta estetiska uttrycksformer (Aulin Gråhamn & Thavenius, 2003). Ett problem kan dock vara att lärare ser arbeten med estetiska uttrycksformer som svårgenomförbara på grund av bristande strukturellt stöd och en osäkerhet vad gäller den egna kompetensen - det sistnämnda gäller till exempel arbete med poesi (Dahlbäck, Lyngfelt & Bengtsdotter Katz, 2018). Estetik i grundskolan Vilken betydelse har då estetik i grundskolan? Faktum är att de senaste femtio årens läroplaner har betraktat estetiska uttrycksformer som en möjlighet att utveckla demokratiska medborgare med humanistiska värderingar. Särskilt i läroplanen från 1980 är de demokratiska värdena i förgrunden. Här verkar estetiska ämnen vara lika viktiga som alla ämnen i grundskolan. Iden om barn som kreativa går delvis tillbaka till Rousseaus inflytande. I Sverige har tron på barnets inre drivkrafter och kreativitet varit stark, särskilt sedan 1970-talet (Lyngfelt, 2003). I Lgr 80 framstår eleven som kompetent att själv undersöka och påverka sin omvärld, medan eleven i Lgr 11 ska uppnå förutbestämda kunskapskrav. Kontrasten mellan Lgr 80 och Lgr 11 kan också beskrivas med en demokratisk legitimering för utbildning i Lgr 80 där lärarna medverkar i ett samhälleligt projekt, medan Lgr 11 är förenlig med en marknadsanpassad legitime ring med betoning på mätbara kvalitetskrav där lärarnas fokus är prov, bedömningar och kvalitetssäkring (Dahlbäck & Lyngfelt, 2017). Som Gustavsson skriver dominerade en humanistisk syn på utbildning före andra världskriget medan legitimeringar ur ett demokratiperspektiv vuxit sig starka efter andra världskriget (Gustavsson, 2000). Från mitten av 1980-talet, då ett intresse för utbildning som investering i humant kapital växte fram, förlorade den demokratiska och humanistiska utbildningstraditionen i betydelse (Gustavsson, 2000; Liedman, 2011). I läroplanen från 1980 kan poesi sägas ha en ganska stark ställning. Poesi är här relaterad till barns erfarenheter och behov av att uttrycka sig; att läsa och skriva dikter anses ge nyanser och perspektiv på verkligheten i förhållande till elevers erfarenheter oavsett om dessa aktiviteter berör de första blommorna på våren, händelser på skolgården eller något aktuellt i nyhetstidningen. Länkar mellan poesi och andra konstformer betonas också under denna period, särskilt mellan poesi, målning och musik. Ändå är det i läroplanen från 1950 den tydligaste beskrivningen av poesins värde uttrycks: Önskvärt är, att elevernas sinne öppnas för poesi och för vad som är litterärt värdefullt. Försiktighet måste dock iakttas, så att inte läsestyckena ligger över elevernas fattningsförmåga eller alltför långt utanför deras erfarenheter. I icke ringa mån måste läraren därvid rätta urvalet efter klassens allmänna nivå. Detta gäller inte minst läsningen av poesi. Mottagligheten för poetisk stämning får inte underskattas, men i regel bör endast sådana dikter ifrågakomma, som kan bli njutbara utan vidlyftig kommentar [... ] Det väsentliga är [... ] att texterna har något att säga eleverna, sätter deras själskrafter i verksamhet och väcker önskan efter att läsa mer. (Skolverket, 1955, s. 71) Detta synsätt (liknande l'art pour l'art och New Criticism) kan relateras till den pedagogik med inriktning på barns erfarenheter, som uttrycks i läroplanen 1969 och fortsätter med läroplanerna 1980 och 1994. Frågan om estetikens roll i utbildning diskuteras (naturligtvis) även internationellt. Till exempel har Bamford (2009), efter att ha studerat undervisning i 170 länder, uppmärksammat användning av estetiska uttrycksformer i undervisning. Bamford betonar vikten av att lärare använder estetiska uttryck för att aktivera elevernas sinnen och därigenom stödja deras lärande i såväl estetiska som andra ämnen. Syftet i vårt utvecklingsprojekt är att undersöka grund lärarstudenters syn på poesi och deras möjligheter att undervisa i och om poesi. Följande frågeställningar har därför formulerats: ▶ Vilka hinder och möjligheter finns för lärarstudenter att använda och kombinera olika språkliga uttrycksformer (inklusive de estetiska)? ▶ Vad säger lärarstudenternas uppfattning om deras möjligheter till agens vad gäller att arbeta med estetiska uttrycksformer, exempelvis poesi, som didaktiska verktyg i sin framtida lärargärning? För att kunna besvara frågorna har vi intresserat oss för blivande lärare som ‘agents of change’ (Priestly, Biesta & Robinson 2013) och har genomfört associationsintervjuer. Resultatet av dessa intervjuer redovisas vid symposiet.
|
|
| 12. |
- Dahlbäck, Katharina, 1957, et al.
(författare)
-
Estetiska dimensioner i svenskämnets kursplaner från Lgr 69 till Lgr 11
- 2017
-
Ingår i: Educare. - 1653-1868. ; :2017:1, s. 152-182
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The possibilities young pupils have to express themselves by using ver-bal, written and aesthetic languages depend on the multilingual discourse at school. In this presentation, multilingualism is defined as languages with roots in different nations and cultures, linked to aesthetic languages (music, fine arts, literature, theatre, film and dance). The term multimo-dality is used to highlight the variety of communicative forms used by people to utilize and develop knowledge (Selander & Kress, 2010). Alt-hough people increasingly communicate by the use of different modali-ties in today’s society (Kress, 2003), the written language holds a unique position in Swedish as a school subject, and the aesthetic means of ex-pression could be said to be marginalized. The study presented is a quali-tative, comparative study based on close reading of curricula for the sub-ject Swedish from 1969 (Lgr 69) to 2011 (Lgr 11). The purpose is to make clear how aesthetic perspectives of Swedish appear in the different curricula, starting with the didactic questions on what students are ex-pected to learn, how this is told to be executed and why. Among the ana-lysed curricula, the curriculum from 1980 (Lgr 80) represents an empiri-cal, multimodal, communicative, democratic and creative approach to the subject Swedish, where aesthetic forms of expressions are emphasized. The analysis shows that the importance of these communicative forms is reduced in later curricula, leaving the aesthetical aspects in the back-ground. The possibilities represented by a variety of modalities and sign systems decrease. Instead a skill oriented school subject increase that weakens the bridges between different expressions of multilingual lan-guage. The discussion, has a focus on the problems that the curriculum implicates, when young, multilingual students are not given the possibili-ties to use their different sign systems and communicative capacity, and therefore not the possibility to learn with their full potential.
|
|
| 13. |
- Dahlbäck, Katharina, 1957, et al.
(författare)
-
Poesi som estetisk uttrycksform i skola och lärarutbildning
- 2019
-
Ingår i: Vetenskaplighet i högre utbildning. Franck, Olof (red). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130637 ; , s. 291-314
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här kapitlet handlar om estetiska uttrycksformer i skola och lärarutbildning. Vi författare har själva lång erfarenhet av att arbeta med poesi i grundskola, gymnasium och lärarutbildning och vi ingår i ett nätverk inom Göteborgs universitet; Poesi som kunskapsform. I grundlärarutbildningen (F–6) finns några tillfällen med poesi och det är tydligt att studenterna inte har så stora egna erfarenheter av poesi i skolan. En workshop i poesi har för en del studenter varit en ögonöppnare och vi blev därför intresserade av att studera poesi som estetisk uttrycksform i skolan. Vad anser studenterna om sina möjligheter att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin framtida lärargärning? Ser de kunskaper i poesi som en kompetens som är betydelsefull att utveckla och, i så fall, på vilka grunder?
|
|
| 14. |
- Dahlbäck, Katharina, 1957, et al.
(författare)
-
Views of poetry as a competence, expressed by students in teacher education
- 2018
-
Ingår i: Theoria et Historia Scientiarum Journal. - : Uniwersytet Mikolaja Kopernika/Nicolaus Copernicus University. - 0867-4159 .- 2392-1196. ; 15, s. 101-121
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since 2011 the Swedish curriculum has been oriented towards creating knowledge at school that is measurable and evidence-based. At the same time, there is still an overarching aim for education at school to stress equality by, among other things, letting all students use languages of their own to express themselves. This conflict, between knowledge that is measurable and goals aiming at maintaining democracy, also characterizes teacher education in Sweden. Hence, there are reasons to discuss the role of aesthetics at school by focusing on students’ views of the role of poetry in education. We present qualitative data consisting of interviews with eight student teachers being educated to work in primary school. In this way, a variety of conceptions of poetry, and the role of poetry at school, are captured and analyzed, which in turn, makes it possible to discuss what counts as a competence at school. The results show that lack of knowledge about aesthetic expressions limits the student teachers’ agency in several ways. They express a lack of self-confidence and they are afraid of being trapped by the school system in spite of their aspirations to work independently with poetry and other aesthetic expressions
|
|
| 15. |
- Dahlbäck, Katharina, 1957, et al.
(författare)
-
Views of poetry as a competence, expressed by students in the teachers education
- 2018
-
Ingår i: International conference. The future of education, edition 8.. - 2384-9509.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Views of poetry as a competence, expressed by students in the teachers education Anna Lyngfelt, Katharina Dahlbäck and Viktoria Bengtsdotter Katz Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg, Sweden anna.lyngfelt@gu.se katharina.dahlback@gu.se viktoria.bengtsdotter@ped.gu.se In Sweden the syllabuses since 2011 are oriented toward work with creating knowledge at school that is measureable and evidence based. At the same time the overarching aim with the work at school, stated by goals in the curriculum for comprehensive school, stresses work with equality and everyone’s right to express themselves by using a language of their own (https://www.skolverket.se). This conflict characterizes the teachers education, and makes students’ views on the role of poetry at school engaging. Do the students regard knowledge in poetry as a competence worth achieving, and if so, for what reasons? In our article we give a historical background to the use of a variety of forms of aesthetics in the Swedish school system, by discussing how work with aesthetics (like poetry) is stated by syllabuses before 2011, and how these syllabuses are related to the overarching aims expressed by the curricula linked to them. We are also presenting qualitative data consisting of interviews with teachers being educated to work in primary school. By this, a variety of conceptions of poetry, and the role of poetry at school, is grasped and analysed, which in turn makes it possible to discuss what counts at school as a competence.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Helgesson, Karin, 1967, et al.
(författare)
-
Avslutning
- 2017
-
Ingår i: Text och kontext. Perspektiv på textanalys. Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord, Åsa Wengelin (red.). - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140693648 ; , s. 229-231
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 18. |
- Helgesson, Karin, 1967, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2017
-
Ingår i: Text och kontext. Perspektiv på textanalys. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140693648 ; , s. 11-14
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 19. |
- Johansson, Sofie, 1969, et al.
(författare)
-
Ordförståelsens betydelse för en- och flerspråkiga elevers läsförståelse i naturvetenskapliga ämnen
- 2019
-
Ingår i: Presentation på NordAnd-konferensen, 27-29 maj 2019, København.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsprojektet SALT, (Science and Literacy Teaching), med finansiering från Vetenskapsrådet, syftar till att stödja lärares språkundervisning i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 7-9. I flera internationella studier har det konstaterats att elevers kunskaper över tid (2000-2012) i bl.a. läsförståelse och naturvetenskapliga ämnen försämras (OECD Pisa, 2015). Forskning visar att kunskap om ordens betydelse är grundläggande för förståelse av innehållet i undervisningen (Saville-Troike 1984). Forskningsfrågan i denna delstudie är om det finns ett samband mellan ordkunskap och läsförståelse i en naturvetenskaplig skolkontext. I studien användes ett ordkunskapstest för att bedöma den receptiva kunskapen om ämnesrelaterade ord i naturvetenskap. Ett läsförståelsetestet för att besvara frågor om textrelaterad, associativ och interaktiv textrörlighet, enligt textrörlighetsbegreppet (Linder et al. 2010). I studien har mixed methods tillämpats då ordkunskapstestet var kvantitativt och läsförståelsetestet kvalitativt. 80 en- och flerspråkiga elever från fyra högstadieklasser i årskurs 9 i två större städer i Sverige deltog i studien. Samband mellan ordkunskap och läsförståelse har undersökts genom statistisk klusteranalys. Resultatet visar olika indelningar av elevgrupper där alla har god eller mycket god kunskap om ord. Eleverna grupperas på olika sätt beroende på vilken typ av textrörlighet som avses. Textrelaterad rörlighet behärskar 75% av eleverna. Associativ rörlighet och interaktiv rörlighet behärskar 40% av eleverna. Korrelation mellan god ordkunskap och läsförståelse är tydlig, framför allt gällande associativ och interaktiv textrörlighet. Linder, C., Östman, L., Roberts, D. A., Wickman, P. O., Ericksen, G., & MacKinnon, A. (2010). Scientific literacy and students’ movability in science texts. In Exploring the landscape of scientific literacy (pp. 84-99). Routledge. Saville‐Troike, Muriel (1984). What really matters in second language learning for academic achievement? TESOL quarterly, 18(2), 199-219. PISA (2015). 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/svenska-elever-battre-i-pisa-1.255083
|
|
| 20. |
- Koning, Gabriella, et al.
(författare)
-
Magnesium sulphate induces preconditioning in preterm rodent models of cerebral hypoxia-ischemia.
- 2018
-
Ingår i: International journal of developmental neuroscience : the official journal of the International Society for Developmental Neuroscience. - : Wiley. - 1873-474X. ; 70, s. 56-66
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Brain injury in preterm infants represents a substantial clinical problem associated with development of motor impairment, cognitive deficits and psychiatric problems. According to clinical studies, magnesium sulphate (MgSO4) given to women in preterm labor reduces the risk of cerebral palsy in the offspring but the mechanisms behind its neuroprotective effects are still unclear. Our aim was to explore whether MgSO4 induces tolerance (preconditioning) in the preterm rodent brain. For this purpose we established a model of perinatal hypoxia-ischemia (HI) in postnatal day 4 rats and also applied a recently developed postnatal day 5 mouse model of perinatal brain injury.Postnatal day 4 Wistar rats were exposed to unilateral carotid artery ligation followed by 60, 70 or 80min of hypoxia (8% O2). On postnatal day 11, brains were collected and macroscopically visible damage as well as white and grey matter injury was examined using immunohistochemical staining. Once the model had been established, a possible preconditioning protection induced by a bolus MgSO4 injection prior to 80min HI was examined 7days after the insult. Next, a MgSO4 bolus was injected in C57Bl6 mice on PND 4 followed by exposure to unilateral carotid artery ligation and hypoxia, (10% O2) for 70min on PND 5. Brains were collected 7days after the insult and examined with immunohistochemistry for grey and white matter injury.In rats, a 60min period of hypoxia resulted in very few animals with brain injury and although 70min of hypoxia resulted in a higher percentage of injured animals, the brains were marginally damaged. An 80min exposure of hypoxia caused cortical tissue damage combined with hippocampal atrophy and neuronal loss in the C3 hippocampal layer. In the rat model, MgSO4 (1.1mg/g administered i.p. 24h prior to the induction of HI, resulting in a transient serum Mg2+ concentration elevation to 4.1±0.2mmol/l at 3h post i.p. injection) reduced brain injury by 74% in grey matter and 64% in white matter. In the mouse model, MgSO4 (0.92mg/g) i.p. injection given 24h prior to the HI insult resulted in a Mg2+ serum concentration increase reaching 2.7±0.3mmol/l at 3h post injection, which conferred a 40% reduction in grey matter injury.We have established a postnatal day 4 rat model of HI for the study of preterm brain injury. MgSO4 provides a marked preconditioning protection both in postnatal day 4 rats and in postnatal day 5 mice.
|
|
