| 41. |
- Bohme Shomary, Wiji, 1980-
(författare)
-
The Road From Damascus : New Arrival Immigrant Families and The Swedish Preschool
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this doctoral thesis is to examine the perceptions that new arrival immigrant families have of Swedish preschool, and the perceptions of these families as expressed by the Swedish state preschool political discourse over the last fifty-year period. For this purpose, the study uses critical discourse analysis, as proposed by Norman Fairclough. CDA is applied both as theory and as analytical method. The study is empirically grounded and borrows Fairclough’s three-dimensional model of discourse for the analysis of 19 texts produced by new arrival Syrian families, along with policy documents, the reports of government commissions and government bills dealing with preschool in relation to immigration. The study focuses on two main themes that are predominant in both texts—language learning (Swedish and mother tongue) and belonging—and shows how they are used to express and assign agency.In the study, special attention is paid to the use of verbs, pronouns and adjectives as linguistic parameters for analyzing representations of relational and action processes, as well as social actor representations. The thesis consists of three empirical chapters: New Arrival Immigrant Families’ Discourse about Language Learning, New Arrival Immigrant Families’ Discourse about Belonging and Preschool, and New Arrival Immigrant Children as a Concern for Preschool. The first two chapters demonstrate a high degree of agency employed by the parents and their children in relation to language learning and being at preschool, reflected in their use of verbs and pronouns. The last chapter demonstrates how, over a period of fifty years, state preschool political discourse has perceived and constructed immigrant children and their parents in relation to preschool. The analysis reveals points of convergence and divergence between the parents’ and the state’s discursive practices about preschool as a place for language learning and belonging. For instance, in the state discourse, immigrant children’s language learning and belonging are defined in terms of their needs and immigrant experience. In the parents’ writings, these themes are emphasized in relation to the children’s development and wellbeing. The study emphasizes the importance of culture-conscious work, in which the shared interests and expectations of both parties are highlighted, rather than only the differences in their views. Preschool is further discussed as presenting an ideological dilemma, allowing for contradictory ideals to coexist as a reflection of the political diversity of Swedish society.
|
|
| 42. |
- Fredriksson, Ulf, 1954-, et al.
(författare)
-
A Decade of International and Comparative Education Research at the Department of Education, Stockholm University : Challenges and Achievements [Ett decennium av internationell och jämförande pedagogisk forskning vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet: Utmaningar och resultat]
- 2022
-
Ingår i: The Department of Education at Stockholm University. - Stockholm : Bokförlaget Atlas. - 9789174450385 ; , s. 95-120
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The research group on International and Comparative Education builds on earlier traditions in the field from Stockholm University and is nowadays an integrated part of the Department of Education. This chapter begins with a retrospective view of the history of international and comparative education at Stockholm University. It describes the development of this research field at the Department of Education and the work with partner organisations, universities and colleagues. The chapter will also touch on the Master’s Program in International and Comparative Education. The current function of international and comparative education at the department in 2021 will be described and discussed as the group continues to develop research with local, national and international scholars, research organisations, colleagues and other educational actors.
|
|
| 43. |
- Ursing, Carl, et al.
(författare)
-
Mål- och processutvärdering av Bygga Broar : Vad görs? Hur görs det, och Hur passar det in på målsättningarna?
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Integration, invandring och kriminalitet är frågor som legat högt på dagordningen de senaste åren. För ett par veckor sedan återaktualiserades frågan än en gång i och med att kravaller utbröt i flera svenska städer efter att den dansk-svenska politikern Rasmus Paludan bränt koraner under sina manifestationer. Samtidigt görs det nu, och sedan länge, mycket för att stärka integrationen, och för att bättre inkludera de som inte känner sig delaktiga i samhället. Ett exempel på det är Bygga Broar, som sedan 2016 har arbetat mot hedersrelaterat våld och förtryck samt för mänskliga rättigheter och integration.[1] Bygga Broar handlar i huvudsak om att ge personer som arbetar med vårdnadshavare till barn bättre förståelse för, och förmåga att kommunicera kring, frågor som relaterar till integration, mänskliga rättigheter samt hedersrelaterat våld och förtryck.[2] Genom att yrkesverksamma som arbetar med barn och unga får utbildning i dessa frågor kan de nå ut till vårdnadshavare, och i förlängningen förbättra levnadsvillkoren för barn och unga i samhället.Bygga Broar är bara ett av många exempel på insatser som görs för att motverka olika problem kopplat till integration i Sverige. Samtidigt vet vi egentligen mycket lite om ifall det som görs uppnår målen om förbättrad integration - eller om det ens är rimligt att det skulle kunna leda till att målen uppnås. Vi verkar alltså i något av en paradox, med ett viktigt problem som ligger högt på den politiska och mediala dagordningen, och som engagerar eldsjälar - men där vi egentligen inte vet så mycket om det hela utifrån en akademisk syn på kunskap och förståelse.Vi har ett pussel som alla vill prata om, men där bitarna ligger huller om buller utan att någon ens försöker lägga pusslet.I det sammanhanget är denna utvärdering tänkt. Vi vill försöka placera en av alla pusselbitarna på rätt plats, genom att försöka besvara huruvida Bygga Broars verksamhet rimligen kan uppnå de mål som finns. Stämmer den verksamhet som Bygga Broar vill genomföra överens med de mål som ska uppnås? Fungerar det som faktiskt görs på det sätt som det är tänkt att fungera? Är det rimligt att Bygga Broar kan bidra till förbättrad integration och minskat hedersvåld? Det är exempel på frågor som denna utvärdering vill besvara, för att på så sätt bidra till byggandet av ett bättre samhälle. Utvärderingen utgår till stor del från intervjuer, och speglar därmed primärt hur de som deltagit i Bygga Broars utbildning eller annan verksamhet upplevt det.
|
|
| 44. |
- Honkaniemi, Helena, 1993-
(författare)
-
Mental health after migration to Sweden : The role of the social determinants of health
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Migrants often experience worse mental health after migration than natives in Sweden. Using survey, register and peer-reviewed published data, the five studies of this thesis explored the mental health variation of different migrant groups settled in Sweden, including by the timing of migration, level of integration and region of origin. In parallel, the studies considered the role of downstream (individual) and upstream (structural) social determinants of health as drivers of mental health inequalities.Study I assessed migrants’ risk of self-reported psychological distress by their age at migration and duration of residence in Sweden, relative to Swedish-born natives. Migrants generally had higher risks of psychological distress than natives, increasing with older age at migration and longer duration of residence, especially among migrants from regions not affiliated with the Organization for Economic Cooperation and Development (OECD). Health differences were largely explained by inequalities in socioeconomic position, social connection and discrimination. Study II explored how prescription rates of psychotropic medications varied by native-migrant marital composition as a proxy for integration in Sweden. Intramarried migrants had the highest prescription hazards, whereas migrants intermarried with natives had lower hazards, albeit higher than for intramarried natives. Migrant women, but not men, had attenuated hazards after adjusting for socioeconomic and other marriage-related social factors.Study III reviewed the international literature for previous evidence of the effects of non-health-related policies for migrant health. Restrictive entry and integration policies, including social welfare policies, were found to be associated with poorer self-rated general and mental health. Studies examining generous integration-related policies revealed largely positive mental health effects for migrants.Study IV investigated the mental health effects of the 1995 Father’s quota, a Swedish parental leave reform that incentivized fathers’ leave use. Whereas both native and migrant fathers increased their parental leave use following the reform, only migrant fathers, especially those from non-OECD regions and with migrant partners, experienced concurrent decreases in psychiatric hospitalizations.Study V examined the mental health effects of another Swedish parental leave policy, the 2012 Double Days reform, which introduced a month of simultaneous parental leave for mothers and fathers. Although both native and migrant fathers had increased levels of parental leave use, only native fathers and their partners exhibited decreased psychotropic medication prescription rates and greater outpatient care uptake related to mental health. The findings of this thesis highlight the dynamic nature of mental health after migration, and the relevance of the social determinants of health within the receiving country context. The studies provide empirical support for how migrants’ mental health can vary by the timing of migration and level of integration, through downstream determinants, including socioeconomic position and social connection, and upstream determinants, such as welfare programs and migration policies. Taken together, the thesis emphasizes the need to consider migrant mental health inequalities as socially-patterned phenomena amenable to change after migration.
|
|
| 45. |
- Neumann, Wiebke, et al.
(författare)
-
Överlapp mellan betesskadenivåer och älgrörelsedata från Norrbottens älgförvaltningsområden
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I pilotstudien ser vi en bra men varierande överlapp mellan älgarnas hem- och kärnområden, och skogsområden med höga betesskadenivåer nedanför fjällnära skogsgränsen. För alla våra tre frågeställningar hittade vi i en stor variation mellan Norrbottens sex älgförvaltningsområden (ÄFO). Beträffande förekomsten av de fyra ÄBIN-skadekategorier (tolerabel – allvarlig – svårt – mycket svårt) inom älgarnas hem- och kärnområden över ett år, hittade vi relativ likartade situationer för ÄFO 1, 5 och 6. Inom alla dessa förvaltningsområden utgjorde allvarligt och svårt skadade skogsområden merparten av älgarnas områden. För ÄFO 2 och 3 utgjorde skogsområden med tolerabla skadenivåer upp till 40 % älgarnas område. För några förvaltningsområden (framför allt fjällnära ÄFO 2 och 3, men också ÄFO 6 för mycket svår skadade skogsområden) kunde vi se ett tydligt mönster när älgarna anlände till skogsområden med olika skadenivåer, samt hur länge älgar nyttjade dessa. För andra förvaltningsområden blev det istället tydligt att skogsområden med höga skadenivåer nyttjades till en stor grad året om (ÄFO 5 och 6). Det gör förstås svårare eller till och med omöjligt att avgränsa månader när dessa skogsområden är mest utsatta. Utöver dessa resultat indikerar pilotstudien också ett flöde av älgar mellan förvaltningsområden under året. För några ÄFO:s kunde vi konstatera ett inflöde eller en invandring under sommaren (ÄFO 2 och 6), medan för andra – framförallt de fjällnära ÄFOs (särskilt tydligt for ÄFO 3) – att områden nedanför fjällnära skogsgränsen blev en transitsträcka för älgar som är på väg västerut till sina sommarområden ovanpå den fjällnära skogsgränsen och därmed utanför analysens område. Ett viktigt resultat från vår pilotstudie är att majoriteten av älgarna var alltid inom skogsområden som hade svåra betesskador. Det gäller i alla ÄFO förutom ÄFO 3 och under delar av året i ÄFO. Älgarna nyttjade och tillbringade en stor del av sin tid i dessa skogsområden månad efter månad. ÄBIN-kartan återspeglar en sannolikhetsfördelning av olika skogsskadenivåer över hela Norrbotten utgående från ÄBIN-inventeringar över flera år. Det betyder att ÄBIN-kartan anger en procentuell skadenivån för ett given plats och därmed markerar överutnyttjade (’hotspots’) eller underutnyttjade (’coldspots’) på regional nivå, men den inte ger information om produktiv eller improduktiv skog, eller icke-skogsområden (till exempel våtmarker). Pilotstudien visar på en tydlig variation mellan Norrbottens sex förvaltningsområden beträffande om och hur vidare de GPS-märkta älgar nyttjade skogsområden med högre skadenivåer över året, samt hur in- och utvandring ser ut. Resultaten pekar på vikten av en bra lokal och regional förståelse hur älgarnas Sammanfattning fördelning över olika områden ser ut för att kunna rikta förvaltningsinsatser effektiv. Vi vet att i varje område finns älgar som stannar i stor sett i samma område året om - medan en del vandrar iväg till andra områden under vår/sommarperioden. Slutsatsen från tidigare studier och den här studien är att även i ÄFO med stor andel vandringsälg så är faktiskt huvuddelen av älgarna kvar inom ÄFOts gränser året om. Våra resultat lyfter också vikten att öka vår kunskap om varför älgar nyttjar landskapet som de gör för att kunna skatta risken för olika skogsområden att älgar samlas där under vintertid.
|
|
