| 62231. |
- Svedberg, Bo, et al.
(författare)
-
Modell för miljögeoteknisk bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial : teori
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport "Teori" utgör en del i ett projekt med namnet "Modell för miljöteknisk bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial" förkortat MGB. Projekt MGB syftar till att ta fram en enhetlig modell för användning i samband med mark- och anläggningsarbeten. Målsättningen med projektet är att utveckla en modell för implementering och användning av Banverket och Vägverket så att material och/eller tillämpningar som inte är acceptabla kan identifieras enkelt. Syfte med föreliggande rapport är att sammanfatta dagens kunskap och diskutera angreppssätt för utformning av en miljögeoteknisk modell för ban- och järnvägsbyggnadsmaterial och föreslå bedömningsgrunder. Bedömningsgrunder med projektets definition beskriver underlag för att ta ställning till om en påverkan, effekt eller konsekvens av ett materialval är acceptabelt eller ej. Denna rapport rekapitulerar först nuläget i projekt MGB. Därefter görs en sammanfattning av dagens kunskap avseende omgivnings- och användningsaspekter samt bedömningsgrunder. Sedan diskuteras angreppssätt utifrån miljöbalkens hänsynsregler och teori för modell. Diskussionen kring angreppssätt förs primärt med utgångspunkt från hur en verksamhetsutövare (som Vägverket och Banverket) kan ta ställning till de underlagsdata som inhämtats för bedömning, dvs det kan påvisas att ett materialval är acceptabelt eller ej. Avslutningsvis ges förslag på fortsatta arbeten. Modellen förväntas ge ett miljömässigt bedömningsunderlag för en ban- eller vägkonstruktion rörande dess miljötekniska egenskaper, påverkan, effekt på mark, vatten och luft samt konsekvens för människors hälsa och miljö. I projekt MGB, har i tidigare rapporter en rad olika aspekter, som aktualiseras vid ett materialval för en ban- eller vägkonstruktion, grupperats i Omgivnings- respektive Användningsaspekter. Det slutliga ställningstagandet baseras på en bedömningsgrund. Kunskapen om att ställa miljötekniska undersökningar på ett material i laboratorium i relation till vad som sker i fält är i allmänhet liten. Utformningen av en ban- eller vägkonstruktionen påverkar starkt den mängd vatten som kan perkolera genom konstruktionen och ge upphov till lakning av ämnen. För att uppnå en viss mängd perkolerande vatten kan 10 till 100 tals år skilja mellan en "öppen" och en "tät" konstruktion. För att göra en samlad bedömning av det faktaunderlag som beskrivs av omgivnings- respektive användningsaspekter finns idag ingen enhetlig modell med allmän acceptans. Antingen sker ingen bedömning alls, eller så används olika system med olika bedömningsgrunder:Absoluta bedömningsgrunder där till exempel vissa halter eller mängder av ämnen inte får överskridasRelativa bedömningsgrunder där man tar ställning till graden av en avvikelseExempel på absoluta bedömningsgrunder är Rikt- och gränsvärden, Normer för miljö- och hälsokvalitet och exempel på relativa bedömningsgrunder är Tillstånd, jämförvärden, BAT (Best Available Technology). För enbart att nyttja tillstånd och jämförvärden som bedömningsgrund behöver kunskapsbildningen utökas. Det innebär mer provtagning och att fler analyser kommer att erfordras. Används normer för hälsa och miljö, som till exempel dricksvatten- eller ytvattenkriterier kommer i många fall acceptabla halter hos väg- och järnvägsbyggnadsmaterial att upplevas som höga. Den slutliga bedömningsmodellen föreslås ta sin primära utgångspunkt i en bedömning av ett tillstånd följt av normer för miljö- och hälsa. Dessutom bör kriterier avseende återbruk, kvarlämning och deponering beaktas. Med detta som bas kommer olika typfall att kunna identifieras. Dessa kommer att underlätta bedömningen av material allt eftersom erfarenheten ökar. De olika omgivningarna och användningarna kommer att vara relaterade till specifika värden. Vi föreslår att dessa representeras av en gräns som ansluter till miljölagstiftningen, bland annat av begreppet "ringa föroreningsrisk" och / eller "utan risk för negativ miljöpåverkan". I de fall där förutsättningarna avviker från de som beskrivs av typfallen och tillhörande specifika värden, tillämpas projekt MGBs bedömningsmodell.. Modellen baseras på ett ingenjörsmässigt angreppssätt, där man i princip följer ämnen från dess källa i användningen och dess vidare transport i omgivningen till en recipient. Det beräknade resultatet jämförs sedan mot en kravspecifikation för att ta ställning till om en lösning (en platsspecifik kombination av användning och omgivning) med det valda materialet kan nyttjas. Före en bedömning av om ett material är aktuellt eller ej för en bedömning ska materialet passera ett "filter" Filtret ska sortera bort såväl direkt icke önskade, som mycket lämpliga material. I filtretr sorteras material som ej är aktuella att bedöma bort med hjälp av ett antal frågor. Därefter sker en karaktärisering av omgivningen respektive av användningen. Karakteriseringen av omgivningen sker med hjälp av fysikaliska parametrar såsom markanvändning, geologi, hydrologi, yt- och grundvattenkemi etc. Användningen karakteriseras i olika typer av väg- och järnvägskonstruktioner med beskrivning av lämpliga materialtekniska egenskaper och andra egenskaper. På grundval av karaktäriseringen kommer klassificeringar i olika typfall och acceptabla lösningar att kunna göras så bedömningar underlättas framgent. I den samlade bedömningen ställs den sammanställda informationen mot en kravspecifikation. Kravspecifikationen baseras på miljö- och hälsokrav tillsammans med bedömningsgrunder avseende återbruk, kvarlämning och deponering. Utifrån miljö- och hälsokrav klassificeras alternativen i kategorierna:- "inte ringa föroreningsrisk"- "ringa föroreningsrisk" - "utan risk för negativ miljöpåverkan"De alternativ som klassificerats som "utan risk för negativ miljöpåverkan" kan slutligen förordas. Finns det fler än ett alternativ som hamnar i denna kategori är det alternativet som fallit bäst ut i jämförelsen som bör väljas (bästa möjliga teknik). I det fall inget alternativ hamnar i denna klass måste alternativen förbättras och en ny bedömning påbörjas. En tänkbar form av förbättring kan vara att alternativet kompletteras med lämpliga skyddsåtgärder så att hela lösningen (alternativ + skyddsåtgärd) uppnår kravet "utan risk för negativ miljöpåverkan". En annan form av åtgärd kan vara att öka kunskapsnivån i det aktuella fallet och göra en mer objektsspecifik bedömning.
|
|
| 62232. |
- Svedberg, Bo, et al.
(författare)
-
Modell för miljögeoteknisk bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samband med frågeställningar rörande miljö är det en rad olika begrepp som nyttjas. Ibland används begreppen också med olika betydelse. Därför definieras olika begrepp som används eller kommer att användas i projekt MGB. Exempel på begrepp som beskrivs är påverkan, effekt, konsekvens och avfall, förorening mm. I denna rapport beskrivs projektet MGB närmare med avseende på de definitioner och begrepp som används i projektet. Det är bland annat samhällets mål och styrmedel och projektets avgränsningar. Avslutningsvis ges förslag på fortsatta arbeten. Olika mål, nationella såväl som verksamhetsanknutna mål beskrivs. Sammantaget gäller att målen inte direkt påverkar utformningen av modellen som arbetas fran i projekt MGB. Å andra sidan kan projektet ses som en del i att innehålla de mål som föreslås, t ex det nationella miljökvalitetsmålet, Giftfri miljö. Med styrmedel avses direktiv och lagar och dessa beskrivs och deras relevans för projektets utformning diskuteras i rapporten. I korthet gäller att den föreslagna modellen kommer att studera material oavsett dess ursprung och därmed kommer inte avfallslagstiftningen att direkt påverka utformningen av modellen. Däremot kommer material som kan hänföras till farligt avfall att betecknas som direkt olämpliga att använda i väg- och bankonstruktioner. Begreppen föroreningsrisk, ringa och utan risk för negativ miljöpåverkan, som hämtats från miljöbalken och tillhörande förordningar, utgör centrala delar i ett bedömningsförfarande och föreslås relateras till projekt MGB. Vid en miljöbedömning är det en mångfald av frågeställningar som aktualiseras, såväl avseende kvantitativa bedömningsgrunder som av mera kvalitativa grunder. Genom att diskutera ett antal frågeställningar har projektets avgränsning preciserats till att behandla miljötekniska aspekter, primärt emissioner, hos material och/eller lösning under tiden för dess användning. Tiden för användning kan t ex relateras till anläggningens tekniska livslängd men ska anpassas till transportbilden och dess tillstånd. Med lösning avses här kombinationen av användningen (geokonstruktionen) och omgivningen (platsen). Modellen förväntas därmed bli av platsspecifik karaktär.
|
|
| 62233. |
- Svedberg, Bo, et al.
(författare)
-
Modell för miljögeoteknisk bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial : inventering
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ökat miljömedvetande och krav på god naturresurshushållning har lett till krav på miljömässiga materialval i anläggningsprocessen. Idag sker i Sverige miljögeotekniska bedömningar av material, dels i liten omfattning och dels på olika grunder. Detta gör att såväl byggare som myndigheter och verk ställs inför olika förutsättningar från gång till gång. I denna rapport redovisas hittills utförda arbeten inom deletappen inventering i projektet "Modell för miljögeoteknisk bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial", MGB. Projektet MGB syftar till att ta fram en enhetlig modell för bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial ur en miljögeoteknisk synvinkel. Inventeringen har inriktats på bedömning av hur miljötekniska aspekter beaktas vid materialval i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Holland. I Finland, Danmark och Holland finns modeller för miljöteknisk bedömning av material sedan några få år. Den äldsta implementerades i Holland så sent som 1999. De holländska bedömningsgrunderna omfattar alla granulära konstruktionsmaterial, medan de övriga ländernas modeller primärt behandlar industriella restprodukter. I Sverige saknas modeller för miljöteknisk bedömning med ett undantag. Miljögranskningsgruppen "Hallandsås" har tagit fram en modell som beskrivs i MGG (1998) för miljömässiga materialval. Det finns dock flera exempel på näraliggande verktyg med relevans för projekt MGB. Bland dessa kan nämnas "Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Förorenade områden" Naturvårdsverkets rapport 4918 (1999) och "Miljömanualen 3.0" (2000). Följande principer har identifierats för att göra en miljöteknisk bedömning av material: Materialkaraktärisering (sammansättning och lakning) och kontroll mot framtagna rikt-/gränsvärden för viss användning i mark- och anläggningsbyggande Materialvarudeklaration och kontroll av sammansättning hos material mot olika ämnesdatabaser Materialkaraktärisering, bedömning av spridningsförutsättningar och användningen i ett stegvist förfarande. Näraliggande frågeställningar som inte studeras inom ramen för projektet är frågor kopplade till utförande, drift och underhåll samt arbetsmiljöaspekter mm. Detta görs dock till viss del i den metodik om tillämpas av Miljögranskningsgruppen Hallandsås. Genom s k "Mind-mapping" har en schematisk figur tagits fram, som beskriver mångfalden av frågeställningar vid en miljögeoteknisk bedömning. Frågeställningarna har grupperats i två grupper: Omgivnings- respektive användnings relaterade frågor. Omfattningen av dessa frågeställningar, som i arbetet benämns aspekter, är vid och i rapporten har en ansats gjorts för att beskriva detta och ge en bild av att det är kunskap om såväl omgivningen som av användningen som skall bedömas. Varje aspekt skall beskriva förutsättningar som kan påverka bedömningen av konstruktionen där materialet skall användas. Verktygets målsättning, baserat på svenska miljömål, är att identifiera huruvida ett materialval kan förväntas ge upphov till acceptabel eller oacceptabel påverkan på människors hälsa och miljön. Dessa aspekter har tydliga likheter med de frågeställningar som bedöms i "Bedömningsgrunder för Miljökvalitet Förorenad mark" Naturvårdsverket rapport 4918, (1999). Fortsatta arbeten inom projektet kommer att inriktas på val av aspekter, tillhörande underlagsdata och deras relevans för respektive aspekt. Med detta som underlag kommer sedan en teori på modell att presenteras.
|
|
| 62234. |
- Svedberg, Bo, et al.
(författare)
-
Modell för miljögeoteknisk bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial : ämnestransport i mark - omgivning
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport "Ämnestransport i mark, Omgivning" utgör en del i ett projekt med namnet "Modell för miljögeoteknisk bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial" förkortat MGB. Projektet MGB syftar till att ta fram en enhetlig bedömningsmodell för att möjliggöra en samlad bedömning av Användningsaspekter (själva ban- och vägkonstruktionen) och Omgivningsaspekter (omgivande områden) i samband med materialval för vägar och järnvägar. Målsättningen är att modellen ska vara repeterbar och enkel att tillämpa vid materialval och vara oberoende av materialets ursprung. I rapporten har en rad olika aspekter som identifierats vid ett materialval för en ban- eller vägkonstruktion grupperats i två huvudgrupper, Omgivnings- respektive Användningsaspekter. Exempel på aspekter är hydrogeologi, geoteknik, miljöteknik. Inom varje aspekt finns det parametrar som bland annat beskriver förutsättningar för ämnestransport, som till exempel hydraulisk konduktivitet, kornstorleksfördelning och pH. Syftet med denna rapport är att ge en förståelse för hur omgivningens (markens) tekniska och kemiska egenskaper påverkar ämnestransport från en ban- och vägkonstruktion. Utgångspunkten för arbetet är att man med rimlig noggrannhet ska kunna beskriva ämnestransporten i mark. Detta låter sig t ex göras genom att beskriva de styrande parametrarna och med dessa som underlag bedöma förutsättningarna för spridningen från ett objekt. Med bedömningen av ämnestransport som grund, kan sedan en bedömning göras av effekter och konsekvenser på människors hälsa och miljön i stort. Spridning av ämnen från en väg- och bankropp till omgivningen kan ske på olika sätt. Det vanligaste spridningssättet för olika ämnen och substanser är spridning i löst form i vatten, men det finns också andra transportsätt, t ex avgång i gasfas (lättflyktiga ämnen) eller i fast fas med vatten eller luft (partiklar). Parametrar som nedbrytning, fastläggning, utspädning etc medverkar också till att styra omfattningen av ett ämnes spridning kring en väg- eller bankonstruktion. Styrande parametrar Med bakgrund av den kunskap som inhämtats om valda aspekter och tillhörande parametrar har olika typer av ban- eller vägsträckningar studerats översiktligt. I exemplen, som avsett en sträckning genom skogsmark på undergrund av morän respektive en sträckning genom lövskog på undergrund av lera och berg, sammanställdes olika aspekter med deras tillhörande parametrar i tabellform för att beskriva förutsättningarna för bedömning av ämnestransport. Det framgår av arbetet att det finns några huvudfrågeställningar med avseende på transport av ämnen i den mättade zonen som måste vara uppfyllda för att ämnen överhuvudtaget ska transporteras i någon nämnvärd omfattning, till dessa hör att:- Det finns en källa- Det finns vatten som kan lösa och transportera ämnet- Marken kan transportera vatten i nämnvärd omfattning Dessa frågeställningar är primärt relaterade till aspekterna hydrologi och hydrogeologi samt jordartsgeologi. Finns det förutsättningar för transport är det sedan andra aspekter som styr om ämnet uppbromsas (retarderas) på något sätt. Detta kan till exempel ske genom fastläggning, nedbrytning eller omvandling. Den kanske viktigaste är sorption eller fastläggning som dels styrs av jordens kornstorleksfördelning och dels av markkemiska förutsättningar. Många av de parametrar som erfordras för en bedömning av förutsättningar för ämnestransport finns redan idag att tillgå i den byggprocess som tillämpas av Banverket och Vägverket. T ex ingår i tidiga skeden att inhämta kunskap om ett områdes geotekniska förutsättningar. Ur detta kan man inhämta kunskap om olika parametrar som grundvattennivå, jordlagerföljd m fl. Å andra sidan finns det andra parametrar som inte inhämtas idag, i vart fall inte regelmässigt. Till dessa hör t ex olika markkemiska parametrar som beskriver den intilliggande omgivningen.
|
|
| 62235. |
- Svedberg, Bo, et al.
(författare)
-
Modell för miljögeoteknisk bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial: studie av modell
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport "Studie av modell" utgör en del i projektet "Modell för miljögeoteknisk bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial" förkortat MGB. Rapporten beskriver det föreslagna angreppssättet, diskuterar dess tillämplighet och ger förslag till fortsatta arbeten. Syftet med projekt MGB är att ta fram en modell för miljögeoteknisk bedömning av material för väg- och järnvägsbyggnad. Målsättningen är att projektet ska leda till att bedömningar blir enhetliga och jämförbara och att modellen ska implementeras och nyttjas av Banverket och Vägverket. Arbetet har karaktären av ett syntesarbete och beskriver ett angreppssätt där kunskap inom en rad olika områden används som underlag för att ta ställning till effekten av emissioner från en användning i en viss omgivning. Kombinationen av en användning och en viss omgivning definieras som en lösning. Modellen är anpassad så att den kan bedöma alla material och lösningar oavsett ursprung. En lösning kan klassificeras i grön, gul eller röd lösning där en grön lösning förväntas ge obetydlig effekt på hälsa och miljö. Bedömningen sker stegvis, inleds med ett filter och följs av en karaktärisering som beskriver en transportbild som till slut värderas i det slutliga ställningstagandet. Redan i det första steget, filtret, kan såväl direkt olämpliga som direkt lämpliga material eller lösningar undantas en fortsatt bedömning. Inom ramen för karaktäriseringen beskrivs såväl användningen som omgivningen. Här är det tydligt att alla materials miljötekniska egenskaper måste tas fram för att genomför bedömningen. Det centrala, förutom den inledande karaktäriseringen, är kravspecifikationen som beskriver vad den som bedömer ska värdera och förhålla sig till. Kravspecifikationen är indelad i två delar avseende tiden under, respektive efter användning av geokonstruktionen. Kriteriet för tiden under användning, är att bakgrundshalter hos mark, vatten och luft inte ska förändras nämnvärt utanför väg- eller banområdet. Det är enkelt att tillämpa, men kommer att erfordra nya rutiner i anläggningsprojekt för att inhämta underlag om markkemiska förhållanden. Detta är något som dock görs rutinmässigt inom andra delar av byggbranschen, till exempel vid exploatering av mark och vatten. För värderingen efter tiden för användningen, kommer kriteriet avseende möjligheter att lämna kvar geokonstruktionen att bli svårare att bedöma. Används det föreslagna angreppssättet förväntas bedömningar bli såväl enhetliga som jämförbara. Modellen ger också en bra överblick och underlättar identifiering av kritiska parametrar i en bedömning. Det inledande filtret är enkelt att tillämpa och kommer att kunna nyttjas av många aktörer. Såväl specialister som icke-specialister. Å andra sidan har de fortsatta stegen, karaktärisering och ställningstagande, karaktären av att vara ett expertsystem där kunnande inom anläggningsteknik, kemi och hydrogeologi kommer att vara särskilt viktig.
|
|
| 62236. |
|
|
| 62237. |
- Svedberg, Gunnel
(författare)
-
Hugo Lindblads förlorade drömmar : om en patient i vetenskapens tjänst
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hugo Lindblad var en ensam, originell människa, som vistades större delen av sitt vuxna liv på psykiatriska institutioner. Han hade en förmåga att skildra sin tillvaro i ord och bilder. Den här rapporten vill ge enskildring av drag ur Hugo Lindblads livsberättelse.Det hölls öppna seminarier om Hugo Lindblads liv och verk på Ersta Sköndal högskola 18 mars 2011 och 16 mars 2012. I en arbetsgrupp för planering av seminarierna deltog Johan Cullberg, Göran Lantz och Gunnel Svedberg. Den här rapporten, Hugo Lindblads förlorade drömmar – om en patient i vetenskapens tjänst, användes som underlag inför seminariet 2011.Hugo Lindblad kände sig utvald för en stor och märklig uppgift i vetenskapens tjänst. Vid hans död 90 år gammal, 1976, fanns 25 drömböcker testamenterade till bibliotek i anslutning till psykiatrisk forskning och klinisk verksamhet. Hur har arvet efter Hugo Lindblad förvaltats?
|
|
| 62238. |
|
|
| 62239. |
|
|
| 62240. |
|
|
