| 61. |
- Lennartsson, Tommy, et al.
(författare)
-
Skötselplanering i skogsbetesmarker : vägledning
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För endast ett sekel sedan täckte skogsbetesmarker och andra naturbeten mycket stora arealer och utgjorde en grundförutsättning för landets försörjning och livsmedelsproduktion. Formade av århundraden av bete och lokalt mångbruk fanns en bred palett av skogsbetesmarker. Idag är det svårt att föreställa sig hur ett visst skogsbete kan ha sett ut och nyttjats, men det är ändå det vi behöver veta så mycket som möjligt om, för att förstå vad som har gett upphov till de natur- och kulturmiljövärden som finns kvar idag.
|
|
| 62. |
|
|
| 63. |
|
|
| 64. |
- Lennartsson, Tommy, et al.
(författare)
-
Träd vid vägen : vägträds och alléers natur- och kulturmiljövärden
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gamla träd kan ha en rik biologisk mångfald, ofta med många rödlistade arter. Träden kan också ha höga kulturmiljövärden, om de ingår i en allé eller annan anläggning, eller om träden själva kan bidra till att berätta människans historia, t.ex. genom fysiska spår av hamling och beskärning, eller om träden är förknippade med tradition. Många av dessa värdefulla träd växer i vägmiljö. Trädens biologiska värden är alltid mer eller mindre kopplade till det omgivande landskapet. Vägträden och träden i landskapet bidrar tillsammans med den totala mängden livsmiljöer för arter, och kan tillsammans skapa en kontinuitet av värdefulla träd i tiden. Även kulturmiljövärden styrs i hög grad av om träden ingår i större kulturhistoriskt intressanta anläggningar.Detta projekt har syftat till att utveckla en kunskapsbas och en GIS-baserad metod för inventering och värdering av alléträd och andra vägnära träd i landskapet. Det har gjorts genom att sammanställa befintlig kunskap om värden och förutsättningar för värden, som underlag för att värdera alléer och vägträd i ett natur- och kulturmiljövårdsperspektiv. Vidare att utveckla en inventeringsmetod för vägträdens natur- och kulturmiljövärden som kombinerar befintliga inventeringsdata, nya fältdata, eventuellt nya flygbildsdata, och kulturhistoriskt kontext. Slutligen att utveckla ett förslag till värdering av naturvärde respektive kulturmiljövärde, av såväl alléers och träds egenvärde som av deras värde i ett landskapsperspektiv.
|
|
| 65. |
- Lennartsson, Tommy, 1962-, et al.
(författare)
-
Ängar och slåtter : historia, ekologi, natur- och kulturmiljövård
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna kunskapssammanställning har tagits fram inom satsningen ”Skötsel av kulturpräglad natur” som finansieras av Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet och görs i samarbete med Centrum för biologisk mångfald. Satsningen syftar till bättre bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden i landskapet, genom lokalt anpassad skötsel som bygger på kunskap om sambanden mellan naturtypernas ekologi och deras historia.
|
|
| 66. |
|
|
| 67. |
- Lindkvist, Anna, et al.
(författare)
-
Attitudes on intensive forestry : an investigation into perceptions of increased production requirements in Swedish forestry
- 2012
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Forest Research. - : Taylor & Francis Group. - 0282-7581 .- 1651-1891. ; 27:5, s. 438-448
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2008, the Swedish government launched an inquiry into the possibilities, benefits and requirements for conducting intensive forestry in part of the Swedish countryside, including fertilization, genetically improved plant material and fastgrowing species beyond what is currently allowed in Swedish legislation. Drawing upon part of that governmental investigation, this paper analyzes attitudes toward intensive forestry over time. The study draws upon studies of points of conflict written in the 1970s and 1980s, attitudes among different stakeholder groups, and interviews with forest owners and stakeholder groups potentially affected by intensive forestry. The study concludes that the diverging opinions as to what constitutes acceptable forest use have remained largely the same over the years. Radical landscape change is generally not seen as desirable, but views diverge over the use of novel tree species and the use of fertilization.
|
|
| 68. |
- Lindkvist, Anna, et al.
(författare)
-
Konflikt och konsensus i skogen : intensivodling av skog ur ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Faktaunderlag till utredning om Möjligheter till intensivodling av skog
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den första delstudien, ”Skogslandskapet som arena”, syftar till att ge en bakgrund till dagens skogsbruk i Sverige och att sätta in skogspolitiken i ett idé- och miljöhistoriskt sammanhang. Sammantaget handlar undersökningen om hur skogen har brukats och hur detta brukande har motiverats, institutionaliserats, reglerats och ifrågasatts under de senaste århundradena. Den består av två delar. Den första delen inleds med en historik som tar upp maktförhållandena i skogen och hur skogen har nyttjats genom tiderna. Därefter följer en redogörelse över skogsbrukets och skogsvårdslagens förändring över tid fram till att miljörörelsen, rennäringen, kulturminnesvården och andra ”allmänna intressen” som värnar om skogen tar plats i skogsvårdslagen. I den andra delen diskuteras ett urval konflikter som uppkommit i anslutning till skogen och skogsbruket, främst med tyngdpunkt på 1970- och 1980-talen: debatten om plantering av skog i öppna landskap, kalhyggesdebatten, reaktionerna vid inplantering av främmande trädslag, debatten om bruket av bekämpningsmedel samt visionen om att utveckla och nyttja genmodifierade träd. Flera av dessa konflikter kan rimligen åter aktualiseras vid ett intensifierat skogsbruk av det slag som utredningen behandlar.Den andra delstudien, ”Attityder och värderingar”, undersöker privatpersoners och skogsägares inställningar till den svenska skogen i allmänhet och till intensivodling av skog i synnerhet. Privatpersoner betraktar vanligen skogen som en rekreationsresurs, medan skogsägare håller skogens traditionella, ekonomiska värden närmare hjärtat. När attityder mot skogen väl förändras beror det ofta på generationsväxlingar, ökat miljömedvetande och urbaniseringstrender. Sveriges stora demografiska och kulturella skillnader har även bidragit till att skogen idag uppfattas olika i olika delar av landet. Samtidigt som vi bor längre bort från skogen än tidigare ökar vår efterfrågan på dess sociala värden, vilket innebär att ungefär hälften av våra skogsbesök numera sker i tätortsnära skog, som främst är förknippad med rekreation och vila. Skogens ekonomiska värden är emellertid fortfarande viktiga, inte minst när det gäller skogens roll som framtida energikälla. Intervjuade skogsägare har visat sig vara förhållandevis positiva till intensivodling av skog, samtidigt som det av miljömässiga och ekonomiska skäl finns ett starkt motstånd mot att öka användningen av gödsel. Privatpersoner som intervjuats anser i regel att intensivodlade områden begränsar naturupplevelsen, skadar miljön och missgynnar mångfalden. Fördelar som ökad möjlighet att utvinna alternativa energibränslen och ökade exportmöjligheter för svensk industri har emellertid också nämnts.Den tredje delstudien, ”Potentiella synergier och målkonflikter”, relaterar intensivodling av skog dels till de av riksdagen fastställda miljömålen dels till eventuella intressemotsättningar som kan uppstå till följd av ett förändrat nyttjande av jordbruksmark. De målkonflikter som identifieras, främst mellan miljömålen ’Begränsad klimatpåverkan’ och ’Ett rikt växt- och djurliv’, kan inte enbart lösas på teknisk väg utan kräver någon form av politisk avvägning. För att ansvariga myndigheter ska kunna göra en sådan avvägning krävs dock att det utarbetas någon form av politisk prioriteringsordning som kan vägleda myndigheterna i det arbetet. När det gäller eventuella intressemotsättningar som kan uppstå till följd av intensivodling framgår det av intervjuer med olika intresseorganisationer att många konflikter sannolikt kan undvikas om synpunkter från olika intressen beaktas i samband med planering av förändrat marknyttjande.
|
|
| 69. |
- Ljung, Tomas, 1958-, et al.
(författare)
-
Inventering av biologiskt kulturarv
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fältmanual till biologiskt kulturarv Föreliggande skrift är framför allt en fältmanual till biologiskt kulturarv (och ett urval av andra biologiska kulturbärare), en checklista med bilder och beskrivningar. Det tar också upp några aspekter på själva metodiken för inventering, kartering och tolkning. Fältmanualen omfattar de vanligaste aspekterna av biologiskt kulturarv som man kan hitta i svenska landskap från söder till norr. Listan beskriver biologiskt kulturarv huvudsakligen från nivåerna egenskaper, individer och artförekomster enligt RAÄ:s indelning.
|
|
| 70. |
- Ljungman, Lisa, 1981-, et al.
(författare)
-
Health-related quality of life in long-term survivors of childhood brain tumors : a population-based cohort study
- 2022
-
Ingår i: Supportive Care in Cancer. - : Springer Nature. - 0941-4355 .- 1433-7339. ; 30:6, s. 5157-5166
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose Survivors of childhood brain tumors (BT) are at high risk for long-term physical and psychological sequelae. Still, knowledge about health-related quality of life (HRQL) and associated factors in this population is sparse. This study investigated HRQL and its predictors in long-term survivors of childhood BT.Methods Survivors of childhood BT (mean age = 28.1 years, SD = 6.8, n = 60) underwent clinical examination and neurocognitive examination, and completed self-rating questionnaires assessing HRQL (RAND-36) and depressive symptoms (Beck Depression Inventory-II). Socio-demographic information was gathered via a questionnaire. Tumor- and treatment-related information was collected from medical records. Control group data were collected from age-matched controls (n = 146) without a history of cancer, randomly selected from the local population registry. Multiple linear regression models were used to investigate predictors of HRQL; separate models were fitted for each domain of the RAND-36.Results Male survivors (mean age = 27.0, SD = 6.0, n = 39) reported significantly lower HRQL than male controls in the domains of physical functioning, general health, vitality, social functioning, and role limitations-emotional. Female survivors (mean age = 30.2 years, SD = 7.6, n = 21) reported comparable levels as female controls in all domains except physical functioning. A higher burden of late effects, not working/studying, being diagnosed with BT during adolescence, and reporting current depressive symptoms were significant predictors of lower HRQL.Conclusion Our results highlight that male survivors of childhood BT are at particular risk of impaired HRQL. Also, results point to the close relation between symptoms of depression and impaired HRQL in survivors of childhood BT which should be acknowledged by long-term follow-up care.
|
|
