| 1. |
|
|
| 2. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby : DN Debatt 2015-06-11
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 3. |
- Axelsson Linkowski, Weronika, et al.
(författare)
-
Myrens betydelse för renen och renskötseln : biologisk mångfald på myrar i renskötselland
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en kunskapssammanställning om myrarnas betydelse för renskötselns och hur renskötseln i sin tur påverkar myrarnas biologisk mångfald. Studien är uppbyggd av två delar, en genomgång av vetenskaplig litteratur över biologisk mångfald, myrar och kopplingen till renskötseln och en intervjudel där traineer (samiska renskötare) intervjuar andra samiska renskötare om lokal och traditionell kunskap rörande renskötselns beroende av myrar samt hur den påverkar den biologiska mångfalden. Syftet har varit att skapa ett bredare kunskapsunderlag till kopplingen mellan renskötseln och biologisk mångfald och att synliggöra nyttan med myrar. Detta är en uppföljare till rapporten Ájddo – Reflektioner kring biologisk mångfald i renarnas spår (2012) och en del i ett arbete om att lyfta fram renskötseln som en indikator för ett sammanhållet landskap bestående av många olika biotoper och det biologiska tillståndet för dessa biotoper. Traditionell kunskap, dvs. praktisk erfarenhetsbaserad kunskap som förts vidare från generation till generation, bedöms i exempelvis FN:s Konvention om biologisk mångfald vara en viktig förutsättning för att bevara och hållbart nyttjande av biologisk mångfald samt att uppnå ett framtida hållbart samhälle. NAPTEK – Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Belgrano, Andrea, et al.
(författare)
-
Setting the scene
- 2018
-
Ingår i: Biodiversity and ecosystem services in Nordic coastal ecosystems: an IPBES-like assessment. Volume 1. The general overview. - 9789289356640 ; :2018:536, s. 15-43
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Danell, Kjell, et al.
(författare)
-
Nyttjande av vilt
- 2016
-
Ingår i: Jaktens historia i Sverige: vilt, samhälle, människa, kultur. - 9789147112944 ; , s. 158-171
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Dunér, David, et al.
(författare)
-
Att leva och överleva : Broocman om medicin, hälsa och dietetik
- 2016
-
Ingår i: En Fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok af Reinerus Reineri Broocman : En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare - En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. - 1402-0386 .- 0075-7233 .- 1403-6568. - 9789186573874 ; 73, s. 1073-1107
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Edlund, Lars-Erik, 1953-, et al.
(författare)
-
Utgivarnas förord
- 2016
-
Ingår i: Ortnamnsstudier i urval. - Uppsala : Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. - 9789187403170 ; , s. 7-8, s. 7-9
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 11. |
-
En fulständig swensk hus-hålds-bok af Reinerus Reineri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskiötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Vol. 1 : En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Vol. 1
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Broocmans hushållsbok i två volymer är det mest omfat-tande av de svenska exemplen på denna litteraturform. I detta bokverk skildrar Reinerus Reineri Broocman (1677–1738) allt vad man bör veta som ägare till en större gård – hur man praktiskt skulle bedriva jordbruk, trädgårdsodling, boskapsskötsel, skogsbruk, fiske, jakt, gruvdrift och mycket, mycket annat. Detta är en kommenterad nyutgivning av hans två hushållsläror som utkom 1736 respektive 1739. De utgör inte bara det mest omfattande svenska exemplet på denna typ av böcker, utan markerade även slutet på eran. Den första volymen innehåller ett nytryck av Broocmans En ful-ständig swensk hus-hålds-bok om swenska land-hushållningen i gemen och synnerhet … , utgiven 1736. Den andra volymen utgörs av en nyutgivning av Then swenska hus-håls-bokens andre del …, utgiven postumt första gången 1739. Boken innehål-ler även ett antal nyskrivna artiklar om Broocman och hans förlagsverksamhet, liksom även om hushållsböcker som typiska fenomen av sin tid. Dessutom finns fördjupningar i ämnen som nyttjandet av gårdens naturresurser, humanmedicin, veterinärmedicin och kokkonst. Reinerus Reineri Broocman föddes i en prästfamilj i den då svenska provinsen Livland, men tvingas under krigsåren att fly över östersjön. I Sverige kom han att bli kyrkoherde i Norrköping och som sådan såg han som sin uppgift att kunna delge sin församling uppbygglig litteratur från det tyska språkområdet. Men då förlagen i Stockholm inte var tillräckligt raska med utgivningen, beslöt han sig för att starta ett eget boktryckeri med förlagsverksamhet. Han förvärvade även ett större jordbruk, startade ett brännvinsbränneri och öppnade en krog – något som med dagens ögon kan synas märkligt för en präst. Men med tanke på hans bakgrund var det nog ett naturligt drag att sprida riskerna. Han hade tidigare sett lyckan vända i ett ögonblick och sin gamla hembygds byar brännas i kriget, och även i Norrköping fick han bevittna hur hans kyrka och församling brändes av ryska trupper 1719. Av Broocmans hushållsläror får man alltså lära sig att den är säker som har en diversifierad utkomst, är sparsam och nogsamt ser om sitt hus! Det diversifierade naturbruket han pläderade för var en försäkring för framtiden – något som inte heller har förlorat sin aktualitet idag.
|
|
| 12. |
-
En fulständig swensk hus-hålds-bok af Reinerus Reineri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskiötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Vol. 2 : En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Volym 2
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Broocmans hushållsbok i två volymer är det mest omfat-tande av de svenska exemplen på denna litteraturform. I detta bokverk skildrar Reinerus Reineri Broocman (1677–1738) allt vad man bör veta som ägare till en större gård – hur man praktiskt skulle bedriva jordbruk, trädgårdsodling, boskapsskötsel, skogsbruk, fiske, jakt, gruvdrift och mycket, mycket annat. Detta är en kommenterad nyutgivning av hans två hushållsläror som utkom 1736 respektive 1739. De utgör inte bara det mest omfattande svenska exemplet på denna typ av böcker, utan markerade även slutet på eran. Den första volymen innehåller ett nytryck av Broocmans En ful-ständig swensk hus-hålds-bok om swenska land-hushållningen i gemen och synnerhet … , utgiven 1736. Den andra volymen utgörs av en nyutgivning av Then swenska hus-håls-bokens andre del … , utgiven postumt första gången 1739. Boken innehåller även ett antal nyskrivna artiklar om Broocman och hans förlagsverksamhet, liksom även om hushållsböcker som typiska fenomen av sin tid. Dessutom finns fördjupningar i ämnen som nyttjandet av gårdens naturresurser, humanmedicin, veterinärmedicin och kokkonst. Reinerus Reineri Broocman föddes i en prästfamilj i den då svenska provinsen Livland, men tvingas under krigsåren att fly över östersjön. I Sverige kom han att bli kyrkoherde i Norrköping och som sådan såg han som sin uppgift att kunna delge sin församling uppbygglig litteratur från det tyska språkområdet. Men då förlagen i Stockholm inte var tillräckligt raska med utgivningen, beslöt han sig för att starta ett eget boktryckeri med förlagsverksamhet. Han förvärvade även ett större jordbruk, startade ett brännvinsbränneri och öppnade en krog – något som med dagens ögon kan synas märkligt för en präst. Men med tanke på hans bakgrund var det nog ett naturligt drag att sprida riskerna. Han hade tidigare sett lyckan vända i ett ögonblick och sin gamla hembygds byar brännas i kriget, och även i Norrköping fick han bevittna hur hans kyrka och församling brändes av ryska trupper 1719. Av Broocmans hushållsläror får man alltså lära sig att den är säker som har en diversifierad utkomst, är sparsam och nogsamt ser om sitt hus! Det diversifierade naturbruket han pläderade för var en försäkring för framtiden – något som inte heller har förlorat sin aktualitet idag.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Keeling, Linda, et al.
(författare)
-
Animal Welfare and the United Nations Sustainable Development Goals
- 2019
-
Ingår i: Frontiers in Veterinary Science. - : Frontiers Media SA. - 2297-1769. ; 6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper systematically evaluates the extent to which achieving the UN sustainable development goals (SDGs) is compatible with improving animal welfare. The analyses were based on discussion and independent scoring in a group of 12 participants with academic backgrounds within agricultural or veterinary sciences. We considered all categories of animals; those kept for food production, working and companion animals, but also laboratory and wild animals. The strengths of the links between improving animal welfare and achieving an SDG were scored on a 7-point scale, from being completely indivisible, at one end of the scale, to where it is impossible to reach both the SDG and improved animal welfare at the same time. There was good consensus between participants, with the overall scores being positive, indicating that although animal welfare is not explicitly mentioned in the SDGs, working to achieving the SDGs is compatible with working to improve animal welfare. When analyzing the direction of the links, the impact of achieving an SDG was considered, on average, to be slightly better at leading to improved animal welfare, than the impact of improving animal welfare was on achieving the SDG. The exception to this was for SDG 2, dealing with zero hunger. The two SDGs for which there was strongest mutual reinforcing were SDG 12, which deals with responsible production and consumption, and SDG 14, which deals with life below water. Most of the targets under these two SDGs were considered relevant to animal welfare, whereas when all SDGs were considered, 66 targets of the total of 169 were considered relevant. Although the results of this study suggest a mutually beneficial relationship between improving animal welfare and achieving SDGs, this should be confirmed on a wider group of people, for example people from less developed countries and other stakeholders. Showing the relationships between animal welfare and the sustainable development goals helps highlight the importance of animal welfare when implementing these goals in practice. The methodology described in this study could also be useful to researchers working with other societal and environmental issues not yet considered within the overall SDG framework.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Kvarnström, Marie, et al.
(författare)
-
Status and trends of biodiversity and ecosystem function
- 2018
-
Ingår i: Biodiversity and ecosystem services in Nordic coastal ecosystems: an IPBES-like assessment. Volume 1. The general overview. - 9789289356640 ; :2018:536, s. 75-110
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 20. |
- Rytkönen, Paulina, 1961-, et al.
(författare)
-
Affärsutvecklingsmanual för fäbodbrukare och mathantverkare
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Affärsutvecklingsmanual för fäbodbrukare och mathantverkare kan användas av alla företagare som har en verksamhet som är baserad på natur- och kulturvärden, men särskilt livsmedelsproducenter av olika slag. Den beskriver affärsutveckling utgående från koncept som sensoriska egenskaper, terroir, koppling till natur- och kulturvärden, historia och tradition samt frågor om lokala allianser. Målet är att trycka på konsten att värdera en vara utifrån dess unika egenskaper och att föra den insikten vidare till konsumenten. Denna manual har tillkommit inom ramen för interregprojektet Biologiskt kulturarv som hållbar värdeskapare (2016–2019) som hade som mål att gynna företagande baserat på traditionellt nyttjande av utmarken, främst i form av utmarksbete av olika slag.
|
|
| 21. |
- Rytkönen, Paulina, 1961-, et al.
(författare)
-
Bringing the Consumer Back in—The Motives, Perceptions, and Values behind Consumers and Rural Tourists’ Decision to Buy Local and Localized Artisan Food—A Swedish Example
- 2018
-
Ingår i: Agriculture. - Basel : MDPI. - 2077-0472. ; 8:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article highlights the motivational factors behind consumers’ and tourists’ decisions to buy local artisan cheese in Jämtland (Sweden). Empirically, the case itself diverts from the typical Franco-Mediterranean case in which both the actions of producers and consumers are embedded in historical, long-term culinary traditions and territorial features, nor is it the typical farmers’ market or another market-driven direct produce system. The main purpose is to shed light on the motivational factors behind the purchasing decision of consumers and tourists by studying the attributes that consumers embody in the products. The article is based on two consumer surveys/short interviews, the first conducted in June 2012 and the second in February 2017. The results were tested against/related to the wider local food discussion conceptualized through four types of attributes. Namely, intrinsic and extrinsic attributes; post-modernity and environmental attributes; geographical and territorial attributes; and local and rural development attributes. The results in this article clearly show that consumers value a combination of different attributes from both market-driven direct produce systems and close typicity systems. Therefore, the construction of proximity from the point of view of the consumer can be derived from a complex set of attributes and motivational factors not normally highlighted in the localized food discussion
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Tunon, Håkan
(författare)
-
Att ta hänsyn till det ogripbara
- 2015
-
Ingår i: Biodiverse. - 1401-5064. ; 20, s. 6-8
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vilka samhällsprocesser tar idag hänsyn till andliga och kulturella värden i naturen? Och hur prioriteras detta i beslut? I många länder talas det om heliga områden i kombination med naturvård, men i Sverige idag omnämns sällan naturområden och landskapselement som heliga.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Tunón, Håkan, 1965-, et al.
(författare)
-
Biologiskt kulturarv som som hållbar värdeskapare - slutrapport
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är slutrapporten från interregprojektet med samma namn (Interregprojekt 20200961 / IR2016.04). Projektet genomfördes mellan mars 2016 och september 2019. Avsikten har varit att undersöka på vilket sätt natur- och kulturvärden och särskilt biologiskt kulturarv kan användas för att skapa mervärde i företagandet för fäbodbrukare och andra som använder utmarkens resurser. Målet har därmed varit att visa på sätt som skulle kunna skapa bättre ekonomiska förutsättningar för brukarna att fortsätta bedriva utmarksbruk utan att detta på ett negativt sätt påverkar dessa verksamheters bidrag till bevarande av exempelvis biologisk mångfald, kulturvärden och annat som går under benämningen biologiskt kulturarv. Under projektets gång har vi därför fokuserat på koncept som biologisk mångfald, biologiskt kulturarv, immateriellt kulturarv, terroir och sensorisk utvärdering i syfte att peka på värden som upprätthålls genom ett fortsatt bruk av utmarken, som numera till stor del handlar om en igenväxande resurs för framtiden. Projektet har till största delen varit deltagarstyrt och med inslag av återkommande workshopar med brukare för att kunna bidra till att utveckla deras företag.
|
|
