| 1. |
|
|
| 2. |
- Nordberg, Gunnar, et al.
(författare)
-
Hälsoeffekter av svaveldioxid : en litteraturstudie med betoning på de senaste årens publikationer
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport sammanfattar WHO:s senaste riktlinjer (WHO 2006) för luftkvalitet.Vidare redovisas en litteraturstudie rörande publikationer under de senaste åren angåendeexponering för SO2 och olika hälsoeffekter särskilt astma.Bakgrunden till rapporten är det beslut angående Boliden AB´s verksamhet vidRönnskärsverken som träffades i Koncessionsnämnden 1998 06 16. I det kontrollprogramsom föreskrevs av Koncessionsnämnden skall ingå undersökningar hur korttidsvärden avsvaveldioxid varierar samt en karaktärisering av stoftutsläpp från verksamheten.Utförda mätningar av SO2 under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet innebär intenågot överskridande av gällande miljökvalitetsnorm. Eftersom denna norm bygger på tidigarepublicerad vetenskaplig litteratur är det angeläget att undersöka om nyare studier geranledning till större restriktivitet angående utsläpp av SO2.WHO har uppdaterat sina riktlinjer för luftkvalitet (WHO 2006). Enligt de nya riktlinjernarekommenderas gräns för luftföroreningar (SO2) till 20 μg/m3 som 24 timmars medelvärdeoch 500 μg/m3 som tio minuters medelvärde.Det är väl känt sedan tidigare att det finns ett samband mellan astmasymtom och exponeringför SO2 i luftföroreningar. Det har dock rått oklarhet om SO2 kan förorsaka astma eller om detär så att astmaanfall utlöses av förhöjda SO2 nivåer i luften hos personer som fått astma avandra anledningar.En rad epidemiologiska studier, som delvis omnämns i föreliggande rapport, har visat påsamband mellan korttidshalter av SO2 och andra luftföroreningar och sjukhusinläggningar.Den genomförda litteraturgenomgången visar att ett avsevärt antal studier finns publiceradeunder de senaste åren angående luftföroreningar, särskilt SO2 och astma. Det framgår i mångaav dessa studier att en ökning av astmasymtom har relaterats till ökande halter avluftföroreningar i städer. Vilken roll olika luftföroreningskomponenter spelar för uppkomstenav symtom framgår dock inte klart i de publicerade studierna.WHO 2006 rekommenderade en riktlinje på 20 μg/m3 som dygnsmedelvärde för SO2 och destudier som publicerats 2006-2009 ger ytterligare stöd för denna uppfattning.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Sandström, Monica, et al.
(författare)
-
Arbetare med medicinska implantat : vägledning vid återgång i arbete i miljöer som innebär exponering för elektromagnetiska fält
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt fler personer bär idag någon form av medicinska implantat. Det kan varaaktiva implantat som pacemakers eller passiva som exempelvis knä eller höftprotes.Återgång till arbetsliv är normalt inget problem, men i vissa yrken kandet kompliceras av den miljö som arbetaren vistas i. Exponering för elektromagnetiskafält, från statiska fält upp till och med mikrovågsområdet, kan påverkasåväl aktiva som passiva implantat. Felfunktion hos implantatet, elektrostimuleringav närliggande nerver och muskler och upphettning av närliggande vävnadär exempel på sådan oönskad påverkan.Det ställs idag höga krav på störtålighet hos implanterbar medicinteknisk utrustning.Trots detta finns det en rad situationer där oönskad påverkan kan ske.Individfaktorer, arbetssätt och inte minst att varje utrustning kan sägas varaunik, bidrar till svårigheten att ge generella råd.I den riskbedömning som arbetsgivaren är ålagd att utföra enligt arbetsmiljölagenska hänsyn tas till personer med speciella behov, exempelvis personermed olika typer av implantat.Vilka som är involverade i riskbedömningen och hur omfattande den bör varaberor på vilken typ av implantat och vilken typ av arbete det gäller. Väsentligtär att såväl medicinsk som teknisk kompetens bör delta i riskbedömningen. Vadgäller störtåligheten för ett specifikt implantat så är tillverkarna av implantatende som bäst kan bistå med information. Riskbedömningen bör inkludera följandemoment:Typ av implantat och dess känslighet för yttre påverkan samt medicinskakonsekvenser av felfunktion;Identifiera möjliga källor för påverkan på arbetsplatsen;Sammanställning och analys av insamlad data;Slutsatser och råd om hur arbetet lämpligast ska utformas och utföras;Uppföljande kontroll, speciellt viktigt vid ändrade arbetsuppgifter ellerinförande av nya moment.
|
|
