| 1. |
- Andersson, Louise, et al.
(författare)
-
Med värme ihågkommen
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta projekt har varit att med hjälp av en intervjustudie och kunskapsgenomgång redovisahur utomhusmiljö, gemensamhetslokaler och bostäder kan utformas för att minska risken för att äldreoch personer med nedsatt funktionsförmåga blir medtagna eller dör i förtid under värmeböljor. Måletär att öka medvetenheten och intresset för anpassning av miljö och byggnader hos personer ansvarigaför samhällsplanering, bostadsbestånd, trygghets-, vård- och omsorgsboenden.Städer är normalt varmare och mindre blåsiga än det omgivande landskapet. Städernas ”varmareklimat” beror främst på den större värmelagring som kan ske i byggnader, gator, trottoarer mm,begränsat med vegetation som kan skugga och avge fukt samt aktiviteter som trafik och eldning vilketgenererar värme. Under värmeböljor ökar dödligheten mer i städer. Att leva ensam, vara sängbundenoch bo på översta våningen har visats vara riskfaktorer.Åtgärderna för att minska stadens värmeö och värmeböljornas effekter på människor brukar iblanddelas in i ”mjuka åtgärder” (information, varningssystem för värmeböljor, insatser för känsligagrupper), ”gröna åtgärder” (göra staden till en grönare miljö) och ”tekniska åtgärder” (skuggandekonstruktioner, modifiering av väggar, kylning/luftkonditionering inomhus etc.), vilka kompletterarvarandra. I vissa länder, bl. a. England, ska äldreboenden ha ett samlingsrum som kan hållas svaltäven under värmeböljor, men det är oklart vilken juridisk status som bestämmelserna har.Intervjustudien syftade till att belysa hur problemen uppfattas av personal inom äldreomsorgen iSverige. Som datainsamlingsmetod genomfördes 20 semistrukturerade intervjuer medomvårdnadspersonal i Botkyrka kommun under oktober 2011. Urvalet baserades påtillgänglighetsprincipen. Innehållsanalyser gjordes på transkriberad intervjudata och kategorier ochunderkategorier skapades utifrån återkommande teman som återfanns i texten. Slutsatserna frånstudien pekar på att de utbildnings- och informationsinsatser angående värmeböljors effekter påkänsliga grupper som riktas till personal inom äldreomsorgen borde intensifieras, samt attpersonalens kunskap om verksamheten och vårdtagarnas behov borde tas tillvara redan iplaneringsstadiet för äldreboenden.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Meister, Kadri, et al.
(författare)
-
Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2008
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och alla sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med akutbesök för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till tidigare studier där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av direkta samband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen.Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2008 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (9 sjukhus), Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden.Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltning respektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Vi har för första gången studerat effekterna för olika åldergrupper: barn (tom 18 år), vuxna (19-64 år) och äldre (from 65 år).Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag,helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har simultant beaktats i de slutliga analyserna.Sambanden skiljer sig i några fall signifikant mellan studieområdena. För akutbesök för andningsorganen totalt och för astma alla åldrar fann vi kraftigare effekter av PM10 i Malmö. För kväveoxider (NOx) och akutbesök för andningsorganen totalt liksom för astma alla åldrar var den skattade effekten högre i Stockholm. Effekten av ozon på astma alla åldrar var lägre i Malmö.När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen totalt ökar med 1.4% (95% KI =0.0-2.9%) per 10 g/m3 PM10, akutbesök för astma med 2.1% (95% KI= -0.1-4.3%) per 10 g/m3, medan akutbesök för astma bland barn med 2.9% (95% KI=0.9- 4.8%) per 10 g/m3.Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0.7% (95% KI=-0.1-1.5 %) per 10 g/m3, akutbesök för astma med 1.6% (95% KI=0.5-2.7%) samt akutbesök för astma bland barn med 1.7%(95% KI=0.4-3.1%) per 10 g/m3.För ozon visar de sammanvägda resultat en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 1.3% (95% KI=0.5-2.1%) per 10 g/m3, akutbesök för astma med 1.7% (95% KI=0.0-3.4% ) samt akutbesök för astma bland barn med 1.8%(95% KI=0.2- 3.3%) per 10 g/m3.Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, bör analyserna upprepas med viss periodicitet. Vi ser för Malmö att vissa effekter är säkerställt högre under den senare delen av studien. I framtiden kommer trendanalyser att kunna genomföras lämpligtvis genom att resultat för 3-5-årsintervall jämförs.
|
|
| 6. |
- Meister, Kadri, et al.
(författare)
-
Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2008 : projektrapport till Naturvårdsverket, hälsorelaterad miljöövervakning avtal 2150901
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och alla sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med akutbesök för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till tidigare studier där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av direkta samband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen.Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2008 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (9 sjukhus), Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden.Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltning respektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Vi har för första gången studerat effekterna för olika åldergrupper: barn (tom 18 år), vuxna (19-64 år) och äldre (from 65 år).Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har simultant beaktats i de slutliga analyserna.Sambanden skiljer sig i några fall signifikant mellan studieområdena. För akutbesök för andningsorganen totalt och för astma alla åldrar fann vi kraftigare effekter av PM10 i Malmö. För kväveoxider (NOx) och akutbesök för andningsorganen totalt liksom för astma alla åldrar var den skattade effekten högre i Stockholm. Effekten av ozon på astma alla åldrar var lägre i Malmö.När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen totalt ökar med 1.4% (95% KI =0.0-2.9%) per 10 μg/m3 PM10, akutbesök för astma med 2.1% (95% KI= -0.1-4.3%) per 10 μg/m3, medan akutbesök för astma bland barn med 2.9% (95% KI=0.9- 4.8%) per 10 μg/m3.Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0.7% (95% KI=-0.1-1.5 %) per 10 μg/m3, akutbesök för astma med 1.6% (95% KI=0.5-2.7%) samt akutbesök för astma bland barn med 1.7% (95% KI=0.4-3.1%) per 10 μg/m3. 2För ozon visar de sammanvägda resultat en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 1.3% (95% KI=0.5-2.1%) per 10 μg/m3, akutbesök för astma med 1.7% (95% KI=0.0-3.4% ) samt akutbesök för astma bland barn med 1.8% (95% KI=0.2- 3.3%) per 10 μg/m3.Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, bör analyserna upprepas med viss periodicitet. Vi ser för Malmö att vissa effekter är säkerställt högre under den senare delen av studien. I framtiden kommer trendanalyser att kunna genomföras lämpligtvis genom att resultat för 3-5-årsintervall jämförs.
|
|
| 7. |
- Modig, Lars, et al.
(författare)
-
Modell för beräkning av bensen- och 1,3-butadienhalter i omgivningsluft utifrån geografisk information om bland annat biobränsleeldning och trafik
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Luftföroreningar är ett känt folkhälsoproblem i tätorter där trafiken oftast är den största enskilda emissionskällan. Det finns dock andra källor som lokalt kan ge upphov till höga luftföroreningshalter och en sådan är småskalig biobränsleeldning. För att begränsa hälsoeffekterna av luftföroreningar finns normvärden reglerade i lagstiftning, och övervakningen av dessa kan ske via mätningar eller olika typer av beräkningar.Syftet med projekt har varit att tillämpa en typ av statistisk beräkningsmodell, ”Land Use Regression (LUR)”, för att predicera halterna av luftföroreningarna bensen och 1,3-butadien i ett antal tätorter med hög andel småskalig biobränsleeldning i och omkring Umeå.Principen för en LUR-modell är att först förklara variationen i luftföroreningshalter mellan ett begränsat antal mätpunkter med skillnader i geografiska variabler, som t.ex. populationsdensitet och trafikflöde inom olika radier runt respektive mätplats. Sedan kan modellen användas för att beräkna halten i många fler punkter. I denna studie har bensen och 1,3-butadien mätts vid tre tillfällen på 39 olika mätpunkter. Geografisk information har samlats in för respektive mätpunkt, och innefattar bland annat trafikvariabler men även uppgifter om biobränsleeldning baserat på uppgifter från sotarregister. LUR-modellen har byggts upp i enlighet med den procedur som finns beskrivet inom ett stort europeiskt forskningsprojekt, ESCAPE.Rapporten visar att det är möjligt utifrån geografiska variabler att predicera halten bensen och 1,3-butadien i en given punkt med acceptabel precision. Resultaten visar också att befolkningstäthet tillsammans med småskalig biobränsleeldning och trafik är de variabler som gemensamt är viktigast för årsmedelhalten bensen och 1,3-butadien.Denna typ av modell är således tillämpbar för att kartlägga och predicera halter av bensen och 1,3-butadien i områden med småskalig biobränsleeldning. Modellen kan även användas för att studera betydelsen av nyetablering av småskalig biobränsleeldning för halten bensen och 1,3-butadien inom t.ex. ett bostadsområde.
|
|
