| 1. |
|
|
| 2. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Eldningsvanor inom några studieområden i Västerbotten
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I syfte att få bättre underlag om vedeldningens omfattning och emissioner har en eldningsvaneundersökning genomförts i fyra områden inom Västerbotten. Undersökningen baseras på en besöksintervju genomförd av två personer vilka följt ett formulär med frågor och standardiserat sina klassificeringar av de intervjuades svar av mer öppen karaktär. Intervjuerna har genomförts i fyra områden med bebyggelse av olika ålder: Vännäs (kommuncentra), Vännäsby, Sävar och Tavleliden/Tomtebo (villaförort i Umeå). På dessa platser har partikelmätningar i en punkt genomförts inom ramen för ett annat projekt, och kortvariga sotmätningar genomförts på fler platser. Hushåll till intervjuerna utvaldes utifrån att de enligt sotarregistret har någon form av ved- , flis- eller pelletseldning. Totalt intervjuades 176 hushåll, endast ett två ytterligare var tillfrågade och avböjde. Studien visar anläggningarnas användningsgrad, bl.a. bränsleförbrukning per år, vilket kan användas för att beräkna utsläppsmängder. För pannor fanns dock inget samband mellan hög sotnings-frekvens enligt sotarregistren och hög vedförbrukning per år enligt intervjuerna. De som har fjärrvärme som huvudsakligt uppvärmningssätt använder sin kamin/lokaleldstad mindre än den som i huvudsak värmer bostaden med el. Utsläpps- och haltberäkningar kan ta hänsyn till denna kunskap.
|
|
| 3. |
- Forsberg, Bertil
(författare)
-
Slutrapport från pilotstudie Uppskattning av exponering för ozon
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna pilotstudie var att genomföra en undersökning angående ozonexponering under ”ozonsäsongen” (dvs maj-september) 2013 inne i skolor och utanför på skolgården samt i sovrummet hos skolbarn och i utomhus bostadens närhet. Pilotstudien ska ge vägledning angående kriterier och uppläggning vid mätning av ozon, samt leda till ett förslag till mätprogram för ozonexponering med fokus på ozonsäsongen och barns miljöer.För skolmätningen valdes 10 representativa skolor ut. Ozonprovtagare placerades öppet i två klassrum per skola, oftast på ca 2 m höjd, t ex ovanför en hylla. En provtagare placerades på en öppen plats på skolgården. Mätningarna pågick under samma veckolånga period inomhus och utomhus, alla skolmätningarna startades 13-14 maj. Vi en sköterska inbjöds skolbarn med astma att ingå i bostadsmätningarna”, och 25 tackade efter att ha fått skriftlig information ja till att medverka i studien. Skolornas och bostädernas avgasbelastning har indikerats med en modellberäkning av lokalt trafikgenererad halt av NOx/NO2. På skolgårdarna var veckomedelhalten i genomsnitt 67,4 μg/m3. Det var stora skillnader i utomhushalten av ozon mellan mitten på maj då mätningarna på de 10 skolgårdarna utfördes, och i slutet av september då bostadsområdena studerades. I klassrummen varierade ozonhalten från 12,3 till 48,1 μg/m3, med ett medelvärde på 23.3 μg/m3. I barnens sovrum fanns nästan inget ozon alls. Medelvärdet var 2,1 μg/m3 och spridningen från 0,4 till 5,8 μg/m3. Det observerades inget samband mellan ozonhalten inomhus och utomhus, vilket torde bero på liten ventilation och att ozon är så reaktivt. Utifrån denna pilotstudie kan kostateras att mätningarna för att spegla den mest intressanta exponeringen för ozon bör ske under sommaren, vilket om skolbarn ska inkluderas förmodligen innebär att det vore lättast att göra studien under slutet av vårterminen.
|
|
| 4. |
- Forsberg, Bertil
(författare)
-
Uppskattning av exponering för ozon. : Slutrapport från pilotstudie
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna pilotstudie var att genomföra en undersökning angående ozonexponering under "ozonsäsongen" (dvs maj-september) 2013 inne i skolor och utanför på skolgården samt i sovrummet hos skolbarn och i utomhus bostadens närhet. Pilotstudien ska ge vägledning angående kriterier och uppläggning vid mätning av ozon, samt leda till ett förslag till mätprogram för ozonexponering med fokus på ozonsäsongen och barns miljöer.För skolmätningen valdes 10 representativa skolor ut. Ozonprovtagare placerades öppet i två klassrum per skola, oftast på ca 2 m höjd, t ex ovanför en hylla. En provtagare placerades på en öppen plats på skolgården. Mätningarna pågick under samma veckolånga period inomhus och utomhus, alla skolmätningarna startades 13-14 maj. Vi en sköterska inbjöds skolbarn med astma att ingå i bostadsmätningarna", och 25 tackade efter att ha fått skriftlig information ja till att medverka i studien. Skolornas och bostädernas avgasbelastning har indikerats med en modellberäkning av lokalt trafikgenererad halt av NOx/NO2. På skolgårdarna var veckomedelhalten i genomsnitt 67,4 μg/m3. Det var stora skillnader i utomhushalten av ozon mellan mitten på maj då mätningarna på de 10 skolgårdarna utfördes, och i slutet av september då bostadsområdena studerades. I klassrummen varierade ozonhalten från 12,3 till 48,1 μg/m3, med ett medelvärde på 23.3 μg/m3. I barnens sovrum fanns nästan inget ozon alls. Medelvärdet var 2,1 μg/m3 och spridningen från 0,4 till 5,8 μg/m3. Det observerades inget samband mellan ozonhalten inomhus och utomhus, vilket torde bero på liten ventilation och att ozon är så reaktivt. Utifrån denna pilotstudie kan kostateras att mätningarna för att spegla den mest intressanta exponeringen för ozon bör ske under sommaren, vilket om skolbarn ska inkluderas förmodligen innebär att det vore lättast att göra studien under slutet av vårterminen.
|
|
| 5. |
- Hagenbjörk-Gustavsson, Annika, et al.
(författare)
-
Hälsorelaterad miljöövervakning. Cancerframkallande ämnen i tätortsluft : personlig exponering och bakgrundsmätningar i Umeå 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningen kartlägger allmänbefolkningens exponering via luften för vissa cancerframkallande ämnen (bensen, 1,3-butadien, formaldehyd) och kvävedioxid. Undersökningen genomfördes i centrala Umeå under hösten 2013, och inkluderade totalt 40 slumpvis utvalda personer i åldrarna 20-50 år.Mätningarna upprepades på 20 personer. Utöver de personburna mätningarna genomfördes även stationära mätningar på två platser utomhus, samt för partiklar även inomhus hos 20 deltagare. Deltagarfrekvensen var 66% och medelåldern var 35 år. Den personliga medianhalten för bensen och 1,3-butadien var 1,4 μg/m3 respektive 0,2 μg/m3 vilket är något lägre än halterna år 2001. Bensenhalten överskrider lågrisknivån (1,3 μg/m3), medan halten 1,3-butadien ligger i nedre kanten av lågriskintervallet. Det fanns en signifikant korrelation mellan den personliga exponeringen för bensen och 1,3-butadien (rs=0.50, p=<0.01). Medianhalten för formaldehyd var 12 μg/m3, och halterna var högre bland de som bodde i villa jämfört med lägenhet. Medianhalten kvävedioxid var 12 μg/m3. PM2.5 mättes utomhus i urban bakgrund samt hemma hos deltagare under två dygn. Medianvärdet för inomhusmätningarna av PM2.5 var högre än motsvarande halt vid mätningarna 2007 (1,9 μg/m3). PM2,5 filtren analyserades även på sitt innehåll av polycykliska kolväten och halterna inomhus var lägre jämfört med halterna utomhus, och var klart lägre än den fastställda lågrisknivån.
|
|
| 6. |
|
|
