| 1. |
- Adlercreutz, Patrick, et al.
(författare)
-
Enzymatic conversions of polar lipids. Principles, problems and solutions
- 2001
-
Ingår i: Journal of Molecular Catalysis - B Enzymatic. - 1381-1177. ; 11:4-6, s. 173-178
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- This text provides a brief overview of the principles of enzymatic lipid conversion and some recent advances in the enzymatic conversion of glycerophospholipids and galactolipids. Lipases and phospholipases are used to exchange fatty acids or the polar group in the lipids. The reactions can be carried out either as hydrolysis-esterification sequences or as one-step transferase reactions. The scope and limitations of the different methods are discussed.
|
|
| 2. |
- Belting, Mattias, et al.
(författare)
-
Tumor attenuation by combined heparan sulfate and polyamine depletion.
- 2002
-
Ingår i: Proceedings of the National Academy of Sciences. - 1091-6490. ; 99:1, s. 371-376
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cells depend on polyamines for growth and their depletion represents a strategy for the treatment of cancer. Polyamines assemble de novo through a pathway sensitive to the inhibitor, alpha-difluoromethylornithine (DFMO). However, the presence of cell-surface heparan sulfate proteoglycans may provide a salvage pathway for uptake of circulating polyamines, thereby sparing cells from the cytostatic effect of DFMO. Here we show that genetic or pharmacologic manipulation of proteoglycan synthesis in the presence of DFMO inhibits cell proliferation in vitro and in vivo. In cell culture, mutant cells lacking heparan sulfate were more sensitive to the growth inhibitory effects of DFMO than wild-type cells or mutant cells transfected with the cDNA for the missing biosynthetic enzyme. Moreover, extracellular polyamines did not restore growth of mutant cells, but completely reversed the inhibitory effect of DFMO in wild-type cells. In a mouse model of experimental metastasis, DFMO provided in the water supply also dramatically diminished seeding and growth of tumor foci in the lungs by heparan sulfate-deficient mutant cells compared with the controls. Wild-type cells also formed tumors less efficiently in mice fed both DFMO and a xylose-based inhibitor of heparan sulfate proteoglycan assembly. The effect seemed to be specific for heparan sulfate, because a different xyloside known to affect only chondroitin sulfate did not inhibit tumor growth. Hence, combined inhibition of heparan sulfate assembly and polyamine synthesis may represent an additional strategy for cancer therapy.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Brocca, Stefania, et al.
(författare)
-
Mutants provide evidence of the importance of glycosydic chains in the activation of lipase 1 from Candida rugosa
- 2000
-
Ingår i: Protein Science. - : Wiley. - 0961-8368 .- 1469-896X. ; 9:5, s. 985-990
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sequence analysis of Candida rugosa lipase 1 (LIP1) predicts the presence of three N-linked glycosylation sites at asparagine 291, 314, 351. To investigate the relevance of sugar chains in the activation and stabilization of LIP1, we directed site mutagenesis to replace the above mentioned asparagine with glutamine residues. Comparison of the activity of mutants with that of the wild-type (wt) lipase indicates that both 314 and 351 Asn to Gln substitutions influence, although at a different extent, the enzyme activity both in hydrolysis and esterification reactions, but they do not alter the enzyme water activity profiles in organic solvents or temperature stability. Introduction of Gln to replace Asn35 is likely to disrupt a stabilizing interaction between the sugar chain and residues of the inner side of the lid in the enzyme active conformation. The effect of deglycosylation at position 314 is more difficult to explain and might suggest a more general role of the sugar moiety for the structural stability of lipase 1. Conversely, Asn291Gln substitution does not affect' the lipolytic or the esterase activity of the mutant that behaves essentially as the wt enzyme. This observation supports the hypothesis that changes in activity of Asn314Gln and Asn351Gln mutants are specifically due to deglycosylation.
|
|
| 5. |
- Hansson, Björn, et al.
(författare)
-
Time diversification and Estimation Risk
- 2000
-
Ingår i: Financial Analysts Journal. - 0015-198X. ; 56:September/October, s. 55-62
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Hildingsson, Leif, et al.
(författare)
-
Optical Diagnostics of Hcci and Low-Temperature Diesel Using Simultaneous 2-D Plif of Oh and Formaldehyde
- 2004
-
Ingår i: SAE Technical Papers. - 400 Commonwealth Drive, Warrendale, PA, United States : SAE International. - 0148-7191. ; :2004-01-2949
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Simultaneous OH- and formaldehyde planar-LIF measurements have been performed in an optical engine using two laser sources working on 283 and 355 nm, respectively. The engine used for the measurements was a car diesel engine converted to single-cylinder operation and modified for optical access. The fuel, n-heptane, was injected by a direct injection common-rail system and the engine was also fitted with an EGR system. The engine was operated in both HCCI mode and diesel mode. Due to the low load, the diesel mode resulted in low-temperature diesel combustion and because of limitations in maximum pressure and maximum rate of pressure increase of the optical engine, the diesel mode was run at a higher EGR percentage than the HCCI mode to slow down the combustion. A third mode, pilot combustion, was also investigated. This pilot combustion is created by an injection at 30 CAD before TDC followed by a second injection just before TDC. The OH and formaldehyde LIF images were compared with the heat-release calculated from the pressure traces. Analyses of the emissions, of for example NOx and HC, were also performed for the different operating modes.
|
|
| 7. |
- Kärrholm, Mattias, et al.
(författare)
-
Stadens stråk och territorier
- 2002
-
Ingår i: Nordisk arkitekturforskning. - 1102-5824. ; 15:2, s. 78-83
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Lövgren, Mattias, et al.
(författare)
-
The PRC-barrel domain of the ribosome maturation protein RimM mediates binding to ribosomal protein S19 in the 30S ribosomal subunits
- 2004
-
Ingår i: RNA. - : Cold Spring Harbor Laboratory Press (CSHL). - 1355-8382 .- 1469-9001. ; 10:11, s. 1798-1812
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The RimM protein in Escherichia coli is associated with free 30S ribosomal subunits but not with 70S ribosomes. A DeltarimM mutant is defective in 30S maturation and accumulates 17S rRNA. To study the interaction of RimM with the 30S and its involvement in 30S maturation, RimM amino acid substitution mutants were constructed. A mutant RimM (RimM-YY-->AA), containing alanine substitutions for two adjacent tyrosines within the PRC beta-barrel domain, showed a reduced binding to 30S and an accumulation of 17S rRNA compared to wild-type RimM. The (RimM-YY-->AA) and DeltarimM mutants had significantly lower amounts of polysomes and also reduced levels of 30S relative to 50S compared to a wild-type strain. A mutation in rpsS, which encodes r-protein S19, suppressed the polysome- and 16S rRNA processing deficiencies of the RimM-YY-->AA but not that of the DeltarimM mutant. A mutation in rpsM, which encodes r-protein S13, suppressed the polysome deficiency of both rimM mutants. Suppressor mutations, found in either helices 31 or 33b of 16S rRNA, improved growth of both the RimM-YY-->AA and DeltarimM mutants. However, they suppressed the 16S rRNA processing deficiency of the RimM-YY-->AA mutant more efficiently than that of the DeltarimM mutant. Helices 31 and 33b are known to interact with S13 and S19, respectively, and S13 is known to interact with S19. A GST-RimM but not a GST-RimM(YY-->AA) protein bound strongly to S19 in 30S. Thus, RimM likely facilitates maturation of the region of the head of 30S that contains S13 and S19 as well as helices 31 and 33b.
|
|
| 9. |
- Ma, L, et al.
(författare)
-
Water activity dependence of lipase catalysis in organic media explains successful transesterification reactions
- 2002
-
Ingår i: Enzyme and Microbial Technology. - 0141-0229. ; 31:7, s. 1024-1029
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The water activity dependence of lipase kinetics in organic media was evaluated using lipases from Rhizopus oryzae and Candida rugosa immobilised on polypropene EP-100. The conversion studied was the transesterification of ethyl decanoate to hexyl decanoate with hydrolysis to decanoic acid as competing reaction. The reactions were carried out at controlled water activity in diisopropyl ether. Substrate inhibition was observed at hexanol concentrations of 100 mM or higher. The Rhizopus lipase expressed the highest activity and the best selectivity for transesterification at the lowest water activity (a(w) = 0.06). The Candida lipase expressed the highest transesterification/hydrolysis ratio at a(w) = 0.11 and the highest total activity at a(w) = 0.53. Several glycosidases previously tested under conditions similar to those used here expressed both maximal total activity and the best selectivity at water activities close to 1.0. The water activity dependence of the lipases is thus fundamentally different from that of glycosidases and it is a major part of the reason why lipases are more suited for transferase-type reactions than the glycosidases. (C) 2002 Elsevier Science Inc. All rights reserved.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Persson, Daniel, 1972, et al.
(författare)
-
Vesicle size-dependent translocation of penetratin analogs across lipid membranes
- 2004
-
Ingår i: Biochimica et Biophysica Acta - Biomembranes. - : Elsevier BV. - 1879-2642 .- 0005-2736. ; 1665:1-2, s. 142-155
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The recent discoveries of serious artifacts associated with the use of cell fixation in studies of the cellular uptake of cell-penetrating peptides (CPPs) have prompted a reevaluation of the current understanding of peptide-mediated cellular delivery. Following a report on the differential cellular uptake of a number of penetratin analogs in unfixed cells, we here investigate their membrane translocation abilities in large and giant unilamellar vesicles (LUVs and GUVs, respectively). Surprisingly, in contrast to the behavior in living cells, all peptides readily entered the giant vesicles ( > 1 μm) as proved by confocal microscopy, while none of them could cross the membranes of LUVs (100 nm). For determination of the location of the peptides in the LUVs, a new concept was introduced, based on sensitive resonance energy transfer (RET) measurements of the enhanced fluorescence of acceptor fluorophores present solely in the inner leaflet. An easily adopted method to prepare such asymmetrically labeled liposomes is described. The membrane insertion depths of the tryptophan moieties of the peptides were determined by use of brominated lipids and found to be very similar for all of the peptides studied. We also demonstrate that infrared spectroscopy on the lipid carbonyl stretch vibration peak is a convenient technique to determine phospholipid concentration. © 2004 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 12. |
- Persson, Mattias
(författare)
-
Biotopkartering Alsterån 2000
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att förbättra kunskapsläget avseende naturvärden i och kring Kalmar läns vattendrag har Länsstyrelsen under sommaren 2000 inventerat ett stort antal vattendrag inom projektet Mellanbygdsvatten. Materialet från denna kartering kan användas som underlag för en ekonomisk och ekologisk utveckling i och kring vattendragen i översiktsplanering och annan planläggning. De areella näringarna kan läsa ut vilka naturvärden som de bör ta hänsyn till när det gäller vattendrag. Resultaten kan användas av mark- och vattenägare för att utveckla den resurs som vattendragen i området utgör, i form av en varsamt genomförd fiske- och ekoturism. Målet med Projekt Mellanbygdsvatten är att ta fram information som beskriver vattendragens naturvärde i östra Smålands skogs- och mellanbygder samt att informera jord- och skogsbrukare, fiskevattenägare och andra berörda om hur värdena skyddas, återskapas och nyttjas. Med biotopkarteringar tas information fram som beskriver naturvärden i vattendrag och dess omgivningar. Metodiken har utarbetats av Länsstyrelsen i Jönköping (2000). Vattendragen som skall karteras flygbildstolkas, varefter de i sin helhet fotvandras. Erhållen information läggs i en databas, vattendragen digitaliseras och GIS-skiktet kopplas ihop med databasen. Biotopkarteringen utgör en dokumentation av naturvärdena, samtidigt som den ger en god uppfattning om den mänskliga påverkan på vattendragen. Resultatet kan bl. a. ligga till grund för åtgärdsplaner inom vatten- och fiskevård för att på sikt erhålla en långsiktigt hållbar utveckling av näringsliv, turism och fiske. I biotopkarteringen ingår bl.a. att: • beskriva och kvantifiera strandzonens och vattendragets biotoper • beskriva och kvantifiera påverkan och naturlighet • lokalisera och beskriva vandringshinder för fisk • ge underlag för att kunna lokalisera värdefulla vattendragsbiotoper, potentiella nyckelbiotoper • lokalisera och beskriva samtliga vägpassager Biotopkarteringen i Projekt Mellanbygdsvatten omfattar 45 mil vattendrag i mål 5 b kommunerna Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Västervik. Projektet finansieras av Europeiska Unionens strukturfond Mål 5b Sydöstra Sverige, Naturvårdsverket, ovan nämnda kommuner och Vägverket Region Sydöst. Vattensystemen som helt eller delvis biotopkarterats är Loftaån, Marströmmen, Botorpsströmmen, Stångån, Virån, Emån och Alsterån. I Botorpsströmmen har endast vattendrag kring sjön Yxem biotopkarterats. Stångån har karterats från Storebro till länsgränsen mot Östergötland (inklusive de flesta biflöden). De övre delarna av Viråns vattensystem har karterats (de flesta vattendragen uppströms Näjern). Emån har i detta projekt biotopkarterats kring Stora Hammarsjö. Alsterån har karterats i Högsby kommun - Badebodaån har biotop karterats från Allgunnen till länsgränsen mot Kronoberg. Resultatet av biotopkarteringen presenteras på flera olika sätt, i rapporter (en rapport för varje undersökt vattensystem), en Access-databas och ett informativt GIS-skikt. All information finns tillgänglig på en CD-skiva. Informationen har även spridits till markägare och framtida användare på ett seminarium. Där deltog bl.a. representanter från SÖDRA, AssiDomän, Skogsvårdsstyrelsen Östra Götaland och berörda kommuner. Resultaten av biotopkarteringar är användbara vid exempelvis: • utformande av naturvärdesbedömningar och olika typer av områdesskydd t.e.x. naturreservat, naturvårdsområde och biotopskydd. • riskbedömning och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) av vägar och vägbyggen. Resultatet ger underlag för all form av vattendragsanknuten planering. • planering av miljöorienterade turistsatsningar t.e.x. fiske och kanoting. • utformande av åtgärdsplaner inom fiskets område. • åtgärdande av närsaltsläckage till vatten från jord- och skogsbruket. • arbeten som berör vattenhushållning b1.a. genom att samtliga dammar dokumenteras. • optimering av kalkningsverksamheten främst för biologisk återställning. • effektuppföljning av genomförda åtgärder. • urval av lokaler till miljöövervakning.
|
|
| 13. |
- Persson, Mattias
(författare)
-
Biotopkartering av Alsterån i Kalmar län
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att förbättra kunskapsläget avseende naturvärden i och kring Kalmar läns vattendrag har Länsstyrelsen under år 2000 och 2001 inventerat ett stort antal vattendrag inom projekten Mellanbygdsvatten och Biotopkartering 2001. Materialet från dessa karteringar kan användas som underlag för en ekonomisk och ekologisk utveckling i och kring vattendragen i översiktsplanering och annan planläggning. De areella näringarna kan läsa ut vilka naturvärden som de bör ta hänsyn till när det gäller vattendrag. Resultaten kan användas av mark- och vattenägare för att utveckla den resurs som vattendragen i området utgör, i form av en varsamt genomförd fiske- och ekoturism. Med biotopkarteringar tas information fram som beskriver naturvärden i vattendrag och dess omgivningar. Metodiken har utarbetats av Länsstyrelsen i Jönköping (2000). Vattendragen som skall karteras flygbildstolkas, varefter de i sin helhet fotvandras. Erhållen information läggs i en databas; vattendragen digitaliseras och GIS-skiktet kopplas ihop med databasen. Biotopkarteringen utgör en dokumentation av naturvärdena, samtidigt som den ger en god uppfattning om den mänskliga påverkan på vattendragen. Resultatet kan bl.a. ligga till grund för åtgärdsplaner inom vatten- och fiskevård för att på sikt erhålla en långsiktigt hållbar utveckling av näringsliv, turism och fiske. I biotopkarteringen ingår bl.a. att: • beskriva och kvantifiera strandzonens och vattendragets biotoper • beskriva och kvantifiera påverkan och naturlighet • lokalisera och beskriva vandringshinder för fisk • ge underlag för att kunna lokalisera värdefulla vattendragsbiotoper, potentiella nyckelbiotoper • lokalisera och beskriva samtliga vägpassager Biotopkarteringen i Projekt Mellanbygdsvatten omfattade 45 mil vattendrag i mål 5 b kommunerna Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Västervik. Projektet finansierades av Europeiska Unionens strukturfond Mål 5b Sydöstra Sverige, Naturvårdsverket, ovan nämnda kommuner och Vägverket Region Sydöst. Vattensystemen som helt eller delvis biotopkarterades var Loftaån, Marströmmen, Botorpsströmmen, Stångån, Virån, Emån och Alsterån. I Botorpsströmmen karterades vattendrag kring sjön Yxern. Stångån karterades från Storebro till länsgränsen mot Östergötland (inklusive de flesta biflöden). De övre delarna av Viråns vattensystem karterades (de flesta vattendragen uppströms Näjern). Emån biotopkarterades kring Stora Hanunarsjö. Alsterån karterades i Högsby kommun, Badebodaån biotopkarterades från Allgunnen till länsgränsen mot Kronoberg. Fältarbetet år 2000 utfördes av Therese Asp, Johan Carlsson, Björn Holm, David Liderfelt, Hanna Nicklasson och Mattias Persson. Biotopkarteringen år 2001 omfattade 28 mil vattendrag i Nybro, Torsås, Oskarshamn och Mönsterås kommuner, vilka har finansierat undersökningen tillsammans med Vägverket Region Sydöst. Vattensystem som karterats är Alsterån, Snärjebäcken, Ljungbyån, Hagbyån, Bruatorpsån, Grisbäcken och Virån. Alsterån och Virån är fullständigt karterade. Fältarbetet år 2001 utfördes av Maria Andersson, Roger Jansson, Hanna Nicklasson och Mattias Persson. Resultatet av biotopkarteringarna presenteras på flera olika sätt, i rapporter (en rapport för varje undersökt vattensystem), en Access-databas och ett informativt GIS-skikt. All information finns tillgänglig på en CD-skiva. Resultaten av biotopkarteringar är användbara vid exempelvis: • utformande av naturvärdesbedömningar och olika typer av områdesskydd t.ex. naturreservat, naturvårdsområde och biotopskydd. • riskbedömning och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) av vägar och vägbyggen. Resultatet ger underlag för all form av vattendragsanknuten planering. • planering av miljöorienterade turistsatsningar t.ex. fiske och kanoting. • utformande av åtgärdsplaner inom fiskets område. • åtgärdande av närsaltsläckage till vatten från jord- och skogsbruket. • arbeten som berör vattenhushållning bl.a. genom att samtliga dammar dokumenteras. • optimering av kalkningsverksamheten främst får biologisk återställning. • effektuppfåljning av genomfårda åtgärder. • urval av lokaler till miljöövervakning
|
|
| 14. |
- Persson, Mattias
(författare)
-
Biotopkartering av Bruatorpsån
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biotopkarteringen av Bruatorpsån utfördes av Länsstyrelsen Kalmar län under år 2001 och 2003, med Torsås kommun och till viss del Vägverket region sydöst som finansiärer. Med biotopkarteringar tas information fram som beskriver naturvärden i vattendrag och dess omgivningar. Med hjälp av underlaget från karteringen kan åtgärder föreslås för att förbättra de vattenanknutna naturvärdena. Exempel på åtgärder kan vara anläggning av vandringsvägar för fisk, biotoprestaurering av rensade vattendragssträckor, anläggande av skyddszoner och återskapande av våtmarker. Följande kännetecknade Bruatorpsån vid jämförelse med medelvärden för samtliga biotopkarterade vattensystem i Kalmar län: Påverkan i form av rensning och rätning var stor. Andelen dammar i Bruatorpsån var något mindre än genomsnittet för samtliga karterade vattendrag och fallhöjden vid artificiella vandringshinder för fisk utgjorde en liten andel av den totala fallhöjden inom vattensystemet. Täckningsgraden av vattenvegetation var måttlig. Beskuggningen av vattenytan i Bruatorpsån var mycket stor, men andelen död ved var liten. Andelen strömmande vatten var stor relativt genomsnittet för samtliga karterade vattendrag. Klassningen av uppväxtområdena och lekområdena för öring var låga. I Bruatorpsån var antalet vattenuttag och korsande vägar per kilometer vattendrag mycket stort. Gammelskog förekom ej. Andelen kalhyggen var relativt stor. Stor andel av närmiljön utgjordes av åker. Bruatorpsåns vattensystem hade en mycket stor andel artificiell mark i närmiljön. Andelen våtmarker var mycket liten. Den vattennära zonen var mycket liten och skuggningen av strandlinjen var måttlig. Andelen hävdad eller igenväxande öppen mark var tämligen liten. Skyddszonen mot onaturlig mark och den potentiella skyddszonen mot produktionsskog var något mindre än genomsnittet för samtliga karterade vattendrag.
|
|
| 15. |
- Persson, Mattias
(författare)
-
Biotopkartering av Hagbyån, Ljungbyån och Snärjebäcken i Nybro kommun
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att förbättra kunskapsläget avseende naturvärden i och kring Kalmar läns vattendrag har Länsstyrelsen under år 2000 och 2001 inventerat ett stort antal vattendrag inom projekten Mellanbygdsvatten och Biotopkartering 2001. Materialet från dessa karteringar kan användas som underlag för en ekonomisk och ekologisk utveckling i och kring vattendragen i översiktsplanering och annan planläggning. De areella näringarna kan läsa ut vilka naturvärden som de bör ta hänsyn till när det gäller vattendrag. Resultaten kan användas av mark-och vattenägare för att utveckla den resurs som vattendragen i området utgör, i form av en varsamt genomförd fiske- och ekoturism. Med biotopkarteringar tas information fram som beskriver naturvärden i vattendrag och dess omgivningar. Metodiken har utarbetats av Länsstyrelsen i Jönköping (2000). Vattendragen som skall karteras flygbildstolkas, varefter de i sin helhet fotvandras. Erhållen information läggs i en databas; vattendragen digitaliseras och GIS-skiktet kopplas ihop med databasen. Biotopkarteringen utgör en dokumentation av naturvärdena, samtidigt som den ger en god uppfattning om den mänskliga påverkan på vattendragen. Resultatet kan bl.a. ligga till grund för åtgärdsplaner inom vatten- och fiskevård för att på sikt erhålla en långsiktigt hållbar utveckling av näringsliv, turism och fiske. I biotopkarteringen ingår bl.a. att: • beskriva och kvantifiera strandzonens och vattendragets biotoper • beskriva och kvantifiera påverkan och naturlighet • lokalisera och beskriva vandringshinder för fisk • ge underlag för att kunna lokalisera värdefulla vattendragsbiotoper, potentiella nyckelbiotoper • lokalisera och beskriva samtliga vägpassager Biotopkarteringen i Projekt Mellanbygdsvatten omfattade 45 mil vattendrag i mål 5 b kommunerna Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Västervik. Projektet finansierades av Europeiska Unionens strukturfond Mål 5b Sydöstra Sverige, Naturvårdsverket, ovan nämnda kommuner och Vägverket Region Sydöst. Vattensystemen som helt eller delvis biotopkarterades var Loftaån, Marströmmen, Botorpsströmmen, Stångån, Virån, Emån och Alsterån. I Botorpsströmmen karterades vattendrag kring sjön Yxern. Stångån karterades från Storebro till länsgränsen mot Östergötland (inklusive de flesta biflöden). De övre delarna av Viråns vattensystem karterades (de flesta vattendragen uppströms Näjern). Emån biotopkarterades kring Stora Hanunarsjö. Alsterån karterades i Högsby kommun, Badebodaån biotopkarterades från Allgunnen till länsgränsen mot Kronoberg. Fältarbetet år 2000 utfördes av Therese Asp, Johan Carlsson, Björn Holm, David Liderfelt, Hanna Nicklasson och Mattias Persson. Biotopkarteringen år 2001 omfattade 28 mil vattendrag i Nybro, Torsås, Oskarshamn och Mönsterås kommuner, vilka har finansierat undersökningen tillsammans med Vägverket Region Sydöst. Vattensystem som karterats är Alsterån, Snärjebäcken, Ljungbyån, Hagbyån, Bruatorpsån, Grisbäcken och Virån. Alsterån och Virån är fullständigt karterade. Fältarbetet år 2001 utfördes av Maria Andersson, Roger Jansson, Hanna Nicklasson och Mattias Persson. Resultatet av biotopkarteringarna presenteras på flera olika sätt, i rapporter (en rapport för varje undersökt vattensystem), en Access-databas och ett informativt GIS-skikt. All information finns tillgänglig på en CD-skiva. Resultaten av biotopkarteringar är användbara vid exempelvis: • utformande av naturvärdesbedömningar och olika typer av områdesskydd t.ex. naturreservat, naturvårdsområde och biotopskydd. • riskbedömning och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) av vägar och vägbyggen. Resultatet ger underlag för all form av vattendragsanknuten planering. • planering av miljöorienterade turistsatsningar t.ex. fiske och kanoting. • utformande av åtgärdsplaner inom fiskets område. • åtgärdande av närsaltsläckage till vatten från jord- och skogsbruket. • arbeten som berör vattenhushållning bl.a. genom att samtliga dammar dokumenteras. • optimering av kalkningsverksamheten främst får biologisk återställning. • effektuppfåljning av genomförda åtgärder. • urval av lokaler till miljöövervakning
|
|
| 16. |
- Persson, Mattias
(författare)
-
Biotopkartering av Vindån
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biotopkarteringen av Vindån utfördes av Länsstyrelsen Kalmar län under år 2003, med Länsstyrelsen i Östergötland och Vägverket region Sydöst som medfinansiärer. Med biotopkarteringar tas information fram som beskriver naturvärden i vattendrag och dess omgivningar. Med hjälp av underlaget från karteringen har åtgärder föreslagits för att förbättra de vattenanknutna naturvärdena. Föreslagna åtgärder är exempelvis anläggning av vandringsvägar för fisk, biotoprestaurering, anläggande av skyddszoner och återskapande av våtmarker. De föreslagna åtgärderna kan genomföras ganska enkelt, förutsatt att markägarna ger sitt godkännande, och kommer att ge en stor förhöjning av de vattenanknutna naturvärdena. Följande kännetecknade Vindån vid jämförelse med medelvärden för samtliga biotopkarterade vattensystem i Kalmar län: En stor del av fallhöjden i vattendraget var indämd vid artificiella dammar. Den fysiska påverkan i form av rensning och rätning var mycket stor. Antal öppna diken per kilometer vattendrag var mycket stort. Täckningsgraden av vattenvegetation var stor i vattendraget. Andelen död ved i Vindån var mycket liten. Tillgången på lek- och uppväxtområden för öring var extremt liten. Tillgången på ståndplatser var dock något större än medelvärdet för samtliga vattensystem. Andelen åker var mycket stor. Vindån hade en relativt stor andel artificiell mark i närmiljön. Andelen våtmarker var mycket liten. Andelen hävdad eller igenväxande öppen mark var liten. Längs med Vindån fanns en mycket stor andel onaturliga markslag. Skyddszonerna mot onaturlig mark och produktionsskog var tämligen små. Den vattennära zonen var mycket liten. Skuggningen av strandlinjen var mycket liten, men till stor del möjlig att förbättra.
|
|
| 17. |
- Persson, Mattias, et al.
(författare)
-
Biotopkartering av Virån
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att förbättra kunskapsläget avseende naturvärden i och kring Kalmar läns vattendrag har Länsstyrelsen under år 2000 och 2001 inventerat ett stort antal vattendrag inom projekten Mellanbygdsvatten och Biotopkartering 2001. Materialet från dessa karteringar kan användas som underlag för en ekonomisk och ekologisk utveckling i och kring vattendragen i översiktsplanering och annan planläggning. De areella näringarna kan läsa ut vilka naturvärden som de bör ta hänsyn till när det gäller vattendrag. Resultaten kan användas av mark-och vattenägare för att utveckla den resurs som vattendragen i området utgör, i form av en varsamt genomförd fiske- och ekoturism. Med biotopkarteringar tas information fram som beskriver naturvärden i vattendrag och dess omgivningar. Metodiken har utarbetats av Länsstyrelsen i Jönköping (2000). Vattendragen som skall karteras flygbildstolkas, varefter de i sin helhet fotvandras. Erhållen information läggs i en databas; vattendragen digitaliseras och GIS-skiktet kopplas ihop med databasen. Biotopkarteringen utgör en dokumentation av naturvärdena, samtidigt som den ger en god uppfattning om den mänskliga påverkan på vattendragen. Resultatet kan bl.a. ligga till grund för åtgärdsplaner inom vatten- och fiskevård för att på sikt erhålla en långsiktigt hållbar utveckling av näringsliv, turism och fiske. I biotopkarteringen ingår bl.a. att: • beskriva och kvantifiera strandzonens och vattendragets biotoper • beskriva och kvantifiera påverkan och naturlighet • lokalisera och beskriva vandringshinder för fisk • ge underlag för att kunna lokalisera värdefulla vattendragsbiotoper, potentiella nyckelbiotoper • lokalisera och beskriva samtliga vägpassager Biotopkarteringen i Projekt Mellanbygdsvatten omfattade 45 mil vattendrag i mål 5 b kommunerna Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Västervik. Projektet finansierades av Europeiska Unionens strukturfond Mål 5b Sydöstra Sverige, Naturvårdsverket, ovan nämnda kommuner och Vägverket Region Sydöst. Vattensystemen som helt eller delvis biotopkarterades var Loftaån, Marströmmen, Botorpsströmmen, Stångån, Virån, Emån och Alsterån. I Botorpsströmmen karterades vattendrag kring sjön Yxern. Stångån karterades från Storebro till länsgränsen mot Östergötland (inklusive de flesta biflöden). De övre delarna av Viråns vattensystem karterades (de flesta vattendragen uppströms Näjern). Emån biotopkarterades kring Stora Hanunarsjö. Alsterån karterades i Högsby kommun, Badebodaån biotopkarterades från Allgunnen till länsgränsen mot Kronoberg. Fältarbetet år 2000 utfördes av Therese Asp, Johan Carlsson, Björn Holm, David Liderfelt, Hanna Nicklasson och Mattias Persson. Biotopkarteringen år 2001 omfattade 28 mil vattendrag i Nybro, Torsås, Oskarshamn och Mönsterås kommuner, vilka har finansierat undersökningen tillsammans med Vägverket Region Sydöst. Vattensystem som karterats är Alsterån, Snärjebäcken, Ljungbyån, Hagbyån, Bruatorpsån, Grisbäcken och Virån. Alsterån och Virån är fullständigt karterade. Fältarbetet år 2001 utfördes av Maria Andersson, Roger Jansson, Hanna Nicklasson och Mattias Persson. Resultatet av biotopkarteringarna presenteras på flera olika sätt, i rapporter (en rapport för varje undersökt vattensystem), en Access-databas och ett informativt GIS-skikt. All information finns tillgänglig på en CD-skiva. Resultaten av biotopkarteringar är användbara vid exempelvis: • utformande av naturvärdesbedömningar och olika typer av områdesskydd t.ex. naturreservat, naturvårdsområde och biotopskydd. • riskbedömning och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) av vägar och vägbyggen. Resultatet ger underlag för all form av vattendragsanknuten planering. • planering av miljöorienterade turistsatsningar t.ex. fiske och kanoting. • utformande av åtgärdsplaner inom fiskets område. • åtgärdande av närsaltsläckage till vatten från jord- och skogsbruket. • arbeten som berör vattenhushållning bl.a. genom att samtliga dammar dokumenteras. • optimering av kalkningsverksamheten främst får biologisk återställning. • effektuppfåljning av genomförda åtgärder. • urval av lokaler till miljöövervakning
|
|
| 18. |
- Persson, Mattias
(författare)
-
Biotopkartering av öländska bäckar
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Strandängar och våtmarker i det öländska odlingslandskapet är ett projekt som drivs av Länsstyrelsen i Kalmar län under år 2000-2005. Projektets mål är att arealen välhävdade, fuktiga och våta miljöer i det öländska odlingslandskapet ska öka inom 21 utvalda Natura 2000 områden. Natura 2000 är ett europeiskt nätverk för bevarande av biologisk mångfald. Syftet med biotopkarteringen av vattendragen, som utförts inom projektet, var att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhängande flöde, utan vandringshinder, från källområdena på Stora alvaret till Östersjön. Vattenflödet skulle under året stabiliseras och kunskapen om vattendragen på Öland skulle öka. Följande kännetecknade de sju undersökta öländska vattendragen vid jämförelse med medelvärden för samtliga biotopkarterade vattensystem i Kalmar län: Vattendragen var mycket grunda. Den fysiska påverkan i form av rensningar och rätningar, samt täckningsgraden av vattenvegetation var mycket stor. Beskuggningen av vattenytan och andelen död ved i vattendragen var mycket liten. Vattendragen kantades av mycket åkermark och öppen hävdad betesmark. Den vattennära zonen var mycket stor. Det var stor skillnad mellan de olika vattendragen på Öland vad gäller ovan nämnda karaktärer. Åtgärder har föreslagits för alla karterade bäckar, exempelvis borttagande av vandringshinder för fisk och bottenfauna, biotoprestaurering, anläggande av skyddszoner och återskapande av våtmarker. Högprioriterade åtgärder är åtgärdande av två vandringshinder i Penåsabäcken och två i Bäck från Djurstadträsk, samt biotoprestaurering i Åbybäcken. De föreslagna åtgärderna kan genomföras ganska enkelt och kommer att ge en stor förhöjning av de vattenanknutna naturvärdena.
|
|
| 19. |
- Persson, Mattias, et al.
(författare)
-
Biotopkartering Loftaån 2000
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att förbättra kunskapsläget avseende naturvärden i och kring Kalmar läns vattendrag har Länsstyrelsen under sommaren 2000 inventerat ett stort antal vattendrag inom projektet Mellanbygdsvatten. Materialet från denna kartering kan användas som underlag för en ekonomisk och ekologisk utveckling i och kring vattendragen i översiktsplanering och annan planläggning. De areella näringarna kan läsa ut vilka naturvärden som de bör ta hänsyn till när det gäller vattendrag. Resultaten kan användas av mark- och vattenägare för att utveckla den resurs som vattendragen i området utgör, i form av en varsamt genomförd fiske- och ekoturism. Målet med Projekt Mellanbygdsvatten är att ta fram information som beskriver vattendragens naturvärde i östra Smålands skogs- och mellanbygder samt att informera jord- och skogsbrukare, fiskevattenägare och andra berörda om hur värdena skyddas, återskapas och nyttjas. Med biotopkarteringar tas information fram som beskriver naturvärden i vattendrag och dess omgivningar. Metodiken har utarbetats av Länsstyrelsen i Jönköping (2000). Vattendragen som skall karteras flygbildstolkas, varefter de i sin helhet fotvandras. Erhållen information läggs i en databas, vattendragen digitaliseras och GIS-skiktet kopplas ihop med databasen. Biotopkarteringen utgör en dokumentation av naturvärdena, samtidigt som den ger en god uppfattning om den mänskliga påverkan på vattendragen. Resultatet kan bl. a. ligga till grund för åtgärdsplaner inom vatten- och fiskevård för att på sikt erhålla en långsiktigt hållbar utveckling av näringsliv, turism och fiske. I biotopkarteringen ingår bl.a. att: • beskriva och kvantifiera strandzonens och vattendragets biotoper • beskriva och kvantifiera påverkan och naturlighet • lokalisera och beskriva vandringshinder för fisk • ge underlag för att kunna lokalisera värdefulla vattendragsbiotoper, potentiella nyckelbiotoper • lokalisera och beskriva samtliga vägpassager Biotopkarteringen i Projekt Mellanbygdsvatten omfattar 45 mil vattendrag i mål 5 b kommunerna Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Västervik. Projektet finansieras av Europeiska Unionens strukturfond Mål 5b Sydöstra Sverige, Naturvårdsverket, ovan nämnda kommuner och Vägverket Region Sydöst. Vattensystemen som helt eller delvis biotopkarterats är Loftaån, Marströmmen, Botorpsströmmen, Stångån, Virån, Emån och Alsterån. I Botorpsströmmen har endast vattendrag kring sjön Yxem biotopkarterats. Stångån har karterats från Storebro till länsgränsen mot Östergötland (inklusive de flesta biflöden). De övre delarna av Viråns vattensystem har karterats (de flesta vattendragen uppströms Näjern). Emån har i detta projekt biotopkarterats kring Stora Hammarsjö. Alsterån har karterats i Högsby kommun - Badebodaån har biotop karterats från Allgunnen till länsgränsen mot Kronoberg. Resultatet av biotopkarteringen presenteras på flera olika sätt, i rapporter (en rapport för varje undersökt vattensystem), en Access-databas och ett informativt GIS-skikt. All information finns tillgänglig på en CD-skiva. Informationen har även spridits till markägare och framtida användare på ett seminarium. Där deltog bl.a. representanter från SÖDRA, AssiDomän, Skogsvårdsstyrelsen Östra Götaland och berörda kommuner. Resultaten av biotopkarteringar är användbara vid exempelvis: • utformande av naturvärdesbedömningar och olika typer av områdesskydd t.e.x. naturreservat, naturvårdsområde och biotopskydd. • riskbedömning och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) av vägar och vägbyggen. Resultatet ger underlag för all form av vattendragsanknuten planering. • planering av miljöorienterade turistsatsningar t.e.x. fiske och kanoting. • utformande av åtgärdsplaner inom fiskets område. • åtgärdande av närsaltsläckage till vatten från jord- och skogsbruket. • arbeten som berör vattenhushållning b1.a. genom att samtliga dammar dokumenteras. • optimering av kalkningsverksamheten främst för biologisk återställning. • effektuppföljning av genomförda åtgärder. • urval av lokaler till miljöövervakning.
|
|
| 20. |
- Persson, Mattias, et al.
(författare)
-
Biotopkartering Marströmmen 2000
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att förbättra kunskapsläget avseende naturvärden i och kring Kalmar läns vattendrag har Länsstyrelsen under sommaren 2000 inventerat ett stort antal vattendrag inom projektet Mellanbygdsvatten. Materialet från denna kartering kan användas som underlag för en ekonomisk och ekologisk utveckling i och kring vattendragen i översiktsplanering och annan planläggning. De areella näringarna kan läsa ut vilka naturvärden som de bör ta hänsyn till när det gäller vattendrag. Resultaten kan användas av mark- och vattenägare för att utveckla den resurs som vattendragen i området utgör, i form av en varsamt genomförd fiske- och ekoturism. Målet med Projekt Mellanbygdsvatten är att ta fram information som beskriver vattendragens naturvärde i östra Smålands skogs- och mellanbygder samt att informera jord- och skogsbrukare, fiskevattenägare och andra berörda om hur värdena skyddas, återskapas och nyttjas. Med biotopkarteringar tas information fram som beskriver naturvärden i vattendrag och dess omgivningar. Metodiken har utarbetats av Länsstyrelsen i Jönköping (2000). Vattendragen som skall karteras flygbildstolkas, varefter de i sin helhet fotvandras. Erhållen information läggs i en databas, vattendragen digitaliseras och GIS-skiktet kopplas ihop med databasen. Biotopkarteringen utgör en dokumentation av naturvärdena, samtidigt som den ger en god uppfattning om den mänskliga påverkan på vattendragen. Resultatet kan bl. a. ligga till grund för åtgärdsplaner inom vatten- och fiskevård för att på sikt erhålla en långsiktigt hållbar utveckling av näringsliv, turism och fiske. I biotopkarteringen ingår bl.a. att: • beskriva och kvantifiera strandzonens och vattendragets biotoper • beskriva och kvantifiera påverkan och naturlighet • lokalisera och beskriva vandringshinder för fisk • ge underlag för att kunna lokalisera värdefulla vattendragsbiotoper, potentiella nyckelbiotoper • lokalisera och beskriva samtliga vägpassager Biotopkarteringen i Projekt Mellanbygdsvatten omfattar 45 mil vattendrag i mål 5 b kommunerna Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Västervik. Projektet finansieras av Europeiska Unionens strukturfond Mål 5b Sydöstra Sverige, Naturvårdsverket, ovan nämnda kommuner och Vägverket Region Sydöst. Vattensystemen som helt eller delvis biotopkarterats är Loftaån, Marströmmen, Botorpsströmmen, Stångån, Virån, Emån och Alsterån. I Botorpsströmmen har endast vattendrag kring sjön Yxem biotopkarterats. Stångån har karterats från Storebro till länsgränsen mot Östergötland (inklusive de flesta biflöden). De övre delarna av Viråns vattensystem har karterats (de flesta vattendragen uppströms Näjern). Emån har i detta projekt biotopkarterats kring Stora Hammarsjö. Alsterån har karterats i Högsby kommun - Badebodaån har biotop karterats från Allgunnen till länsgränsen mot Kronoberg. Resultatet av biotopkarteringen presenteras på flera olika sätt, i rapporter (en rapport för varje undersökt vattensystem), en Access-databas och ett informativt GIS-skikt. All information finns tillgänglig på en CD-skiva. Informationen har även spridits till markägare och framtida användare på ett seminarium. Där deltog bl.a. representanter från SÖDRA, AssiDomän, Skogsvårdsstyrelsen Östra Götaland och berörda kommuner. Resultaten av biotopkarteringar är användbara vid exempelvis: • utformande av naturvärdesbedömningar och olika typer av områdesskydd t.e.x. naturreservat, naturvårdsområde och biotopskydd. • riskbedömning och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) av vägar och vägbyggen. Resultatet ger underlag för all form av vattendragsanknuten planering. • planering av miljöorienterade turistsatsningar t.e.x. fiske och kanoting. • utformande av åtgärdsplaner inom fiskets område. • åtgärdande av närsaltsläckage till vatten från jord- och skogsbruket. • arbeten som berör vattenhushållning b1.a. genom att samtliga dammar dokumenteras. • optimering av kalkningsverksamheten främst för biologisk återställning. • effektuppföljning av genomförda åtgärder. • urval av lokaler till miljöövervakning.
|
|
| 21. |
- Persson, Mattias, et al.
(författare)
-
Biotopkartering Stora Hammarsjöområdet
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att förbättra kunskapsläget avseende naturvärden i och kring Kalmar läns vattendrag har Länsstyrelsen under sommaren 2000 inventerat ett stort antal vattendrag inom projektet Mellanbygdsvatten. Materialet från denna kartering kan användas som underlag för en ekonomisk och ekologisk utveckling i och kring vattendragen i översiktsplanering och annan planläggning. De areella näringarna kan läsa ut vilka naturvärden som de bör ta hänsyn till när det gäller vattendrag. Resultaten kan användas av mark- och vattenägare för att utveckla den resurs som vattendragen i området utgör, i form av en varsamt genomförd fiske- och ekoturism. Målet med Projekt Mellanbygdsvatten är att ta fram information som beskriver vattendragens naturvärde i östra Smålands skogs- och mellanbygder samt att informera jord- och skogsbrukare, fiskevattenägare och andra berörda om hur värdena skyddas, återskapas och nyttjas. Med biotopkarteringar tas information fram som beskriver naturvärden i vattendrag och dess omgivningar. Metodiken har utarbetats av Länsstyrelsen i Jönköping (2000). Vattendragen som skall karteras flygbildstolkas, varefter de i sin helhet fotvandras. Erhållen information läggs i en databas, vattendragen digitaliseras och GIS-skiktet kopplas ihop med databasen. Biotopkarteringen utgör en dokumentation av naturvärdena, samtidigt som den ger en god uppfattning om den mänskliga påverkan på vattendragen. Resultatet kan bl. a. ligga till grund för åtgärdsplaner inom vatten- och fiskevård för att på sikt erhålla en långsiktigt hållbar utveckling av näringsliv, turism och fiske. I biotopkarteringen ingår bl.a. att: • beskriva och kvantifiera strandzonens och vattendragets biotoper • beskriva och kvantifiera påverkan och naturlighet • lokalisera och beskriva vandringshinder för fisk • ge underlag för att kunna lokalisera värdefulla vattendragsbiotoper, potentiella nyckelbiotoper • lokalisera och beskriva samtliga vägpassager Biotopkarteringen i Projekt Mellanbygdsvatten omfattar 45 mil vattendrag i mål 5 b kommunerna Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Västervik. Projektet finansieras av Europeiska Unionens strukturfond Mål 5b Sydöstra Sverige, Naturvårdsverket, ovan nämnda kommuner och Vägverket Region Sydöst. Vattensystemen som helt eller delvis biotopkarterats är Loftaån, Marströmmen, Botorpsströmmen, Stångån, Virån, Emån och Alsterån. I Botorpsströmmen har endast vattendrag kring sjön Yxem biotopkarterats. Stångån har karterats från Storebro till länsgränsen mot Östergötland (inklusive de flesta biflöden). De övre delarna av Viråns vattensystem har karterats (de flesta vattendragen uppströms Näjern). Emån har i detta projekt biotopkarterats kring Stora Hammarsjö. Alsterån har karterats i Högsby kommun - Badebodaån har biotop karterats från Allgunnen till länsgränsen mot Kronoberg. Resultatet av biotopkarteringen presenteras på flera olika sätt, i rapporter (en rapport för varje undersökt vattensystem), en Access-databas och ett informativt GIS-skikt. All information finns tillgänglig på en CD-skiva. Informationen har även spridits till markägare och framtida användare på ett seminarium. Där deltog bl.a. representanter från SÖDRA, AssiDomän, Skogsvårdsstyrelsen Östra Götaland och berörda kommuner. Resultaten av biotopkarteringar är användbara vid exempelvis: • utformande av naturvärdesbedömningar och olika typer av områdesskydd t.e.x. naturreservat, naturvårdsområde och biotopskydd. • riskbedömning och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) av vägar och vägbyggen. Resultatet ger underlag för all form av vattendragsanknuten planering. • planering av miljöorienterade turistsatsningar t.e.x. fiske och kanoting. • utformande av åtgärdsplaner inom fiskets område. • åtgärdande av närsaltsläckage till vatten från jord- och skogsbruket. • arbeten som berör vattenhushållning b1.a. genom att samtliga dammar dokumenteras. • optimering av kalkningsverksamheten främst för biologisk återställning. • effektuppföljning av genomförda åtgärder. • urval av lokaler till miljöövervakning.
|
|
| 22. |
- Persson, Mattias, et al.
(författare)
-
Biotopkartering Stångån 2000
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att förbättra kunskapsläget avseende naturvärden i och kring Kalmar läns vattendrag har Länsstyrelsen under sommaren 2000 inventerat ett stort antal vattendrag inom projektet Mellanbygdsvatten. Materialet från denna kartering kan användas som underlag för en ekonomisk och ekologisk utveckling i och kring vattendragen i översiktsplanering och annan planläggning. De areella näringarna kan läsa ut vilka naturvärden som de bör ta hänsyn till när det gäller vattendrag. Resultaten kan användas av mark- och vattenägare för att utveckla den resurs som vattendragen i området utgör, i form av en varsamt genomförd fiske- och ekoturism. Målet med Projekt Mellanbygdsvatten är att ta fram information som beskriver vattendragens naturvärde i östra Smålands skogs- och mellanbygder samt att informera jord- och skogsbrukare, fiskevattenägare och andra berörda om hur värdena skyddas, återskapas och nyttjas. Med biotopkarteringar tas information fram som beskriver naturvärden i vattendrag och dess omgivningar. Metodiken har utarbetats av Länsstyrelsen i Jönköping (2000). Vattendragen som skall karteras flygbildstolkas, varefter de i sin helhet fotvandras. Erhållen information läggs i en databas, vattendragen digitaliseras och GIS-skiktet kopplas ihop med databasen. Biotopkarteringen utgör en dokumentation av naturvärdena, samtidigt som den ger en god uppfattning om den mänskliga påverkan på vattendragen. Resultatet kan bl. a. ligga till grund för åtgärdsplaner inom vatten- och fiskevård för att på sikt erhålla en långsiktigt hållbar utveckling av näringsliv, turism och fiske. I biotopkarteringen ingår bl.a. att: • beskriva och kvantifiera strandzonens och vattendragets biotoper • beskriva och kvantifiera påverkan och naturlighet • lokalisera och beskriva vandringshinder för fisk • ge underlag för att kunna lokalisera värdefulla vattendragsbiotoper, potentiella nyckelbiotoper • lokalisera och beskriva samtliga vägpassager Biotopkarteringen i Projekt Mellanbygdsvatten omfattar 45 mil vattendrag i mål 5 b kommunerna Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Västervik. Projektet finansieras av Europeiska Unionens strukturfond Mål 5b Sydöstra Sverige, Naturvårdsverket, ovan nämnda kommuner och Vägverket Region Sydöst. Vattensystemen som helt eller delvis biotopkarterats är Loftaån, Marströmmen, Botorpsströmmen, Stångån, Virån, Emån och Alsterån. I Botorpsströmmen har endast vattendrag kring sjön Yxem biotopkarterats. Stångån har karterats från Storebro till länsgränsen mot Östergötland (inklusive de flesta biflöden). De övre delarna av Viråns vattensystem har karterats (de flesta vattendragen uppströms Näjern). Emån har i detta projekt biotopkarterats kring Stora Hammarsjö. Alsterån har karterats i Högsby kommun - Badebodaån har biotop karterats från Allgunnen till länsgränsen mot Kronoberg. Resultatet av biotopkarteringen presenteras på flera olika sätt, i rapporter (en rapport för varje undersökt vattensystem), en Access-databas och ett informativt GIS-skikt. All information finns tillgänglig på en CD-skiva. Informationen har även spridits till markägare och framtida användare på ett seminarium. Där deltog bl.a. representanter från SÖDRA, AssiDomän, Skogsvårdsstyrelsen Östra Götaland och berörda kommuner. Resultaten av biotopkarteringar är användbara vid exempelvis: • utformande av naturvärdesbedömningar och olika typer av områdesskydd t.e.x. naturreservat, naturvårdsområde och biotopskydd. • riskbedömning och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) av vägar och vägbyggen. Resultatet ger underlag för all form av vattendragsanknuten planering. • planering av miljöorienterade turistsatsningar t.e.x. fiske och kanoting. • utformande av åtgärdsplaner inom fiskets område. • åtgärdande av närsaltsläckage till vatten från jord- och skogsbruket. • arbeten som berör vattenhushållning b1.a. genom att samtliga dammar dokumenteras. • optimering av kalkningsverksamheten främst för biologisk återställning. • effektuppföljning av genomförda åtgärder. • urval av lokaler till miljöövervakning.
|
|
| 23. |
- Persson, Mattias, et al.
(författare)
-
Effects of solvent, water activity and temperature on lipase and hydroxynitrile lyase enantioselectivity
- 2002
-
Ingår i: Enzyme and Microbial Technology. - 0141-0229. ; 30:7, s. 916-923
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The influence of the reaction conditions on the enantioselectivity of reactions catalysed by lipases or hydroxynitrile leases (HNLs) in organic solvents was investigated. The lipases catalysed kinetic resolution of chiral secondary alcohol, or chiral carboxylic acids and the HNLs catalysed asymmetric addition of hydrogen cyanide to aldehydes. The temperature effects on enantioselectivity, were studied in detail. From measurements of the enantiomeric ratio (C) at different temperatures the activation parameters DeltaDeltaH(#) and DeltaDeltaS(#) were determined. In the lipase-catalysed reactions the enthalpic and entropic effects on E always counteracted, while in a few of the HNL-catalysed reactions, DeltaDeltaH(#) and DeltaDeltaS(#) had opposite sign, and therefore the effects cooperated to give high E values (-RTInE = DeltaDeltaG(#) = DeltaDeltaH(#) - TDeltaDeltaS(#)). In all the HNL-catalysed reactions and most of the lipase-catalysed ones, the enantioselectivity increased with decreasing reaction temperature. However, in one of the lipase-catalysed reactions, the enantioselectivity decreased with decreasing temperature. The theoretical background of these observations wars discussed. In the HNL-catalysed reactions, the enantioselectivity increased with increasing water content up to water saturation, while in the lipase-catalysed reactions the opposite trend was found in one case and in the others no significant effect was observed. Solvent mixtures of diisopropylether and hexane were used to obtain solvents with different log P values. The log P value of the solvent did not influence the enantioselectivity in the HNL-catalysed reactions. while the enantioselectivity increased with increasing log P value in two of the lipase-catalysed reactions. The reaction temperature was shown to be a very useful way to influence enzyme selectivity and the effects obtained could be rationalised. The influence of the reaction medium (solvent and water activity) is much more difficult to rationalise and predict. (C) 2002 Elsevier Science Inc. All rights reserved.
|
|
| 24. |
- Persson, Mattias, et al.
(författare)
-
Enzymatic fatty acid exchange in digalactosyldiacylglycerol
- 2000
-
Ingår i: Chemistry and Physics of Lipids. - 0009-3084. ; 104:1, s. 13-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Six different lipases were screened for their ability of acidolysis between digalactosyldiacylglycerol (DGDG) and heptadecanoic acid in toluene. Lipases from Geotrichum candidum, Alcaligenes sp. and Penicillium camembertii did not catalyse the acidolysis reaction. Rhizopus arrhizus and Rhizomucor miehei (Lipozyme) catalysed the acidolysis but produced a mixture of DGMG, DGDG, acyl-DGMG and acyl-DGDG. The extra acyl group is bound to the primary hydroxyl of the digalactosyl moiety. Candida antarctica also catalysed the acidolysis but the TLC analysis showed bands with higher R(f) values than acyl-DGDG, these probably being different tetra and higher esters. R. arrhizus lipase was the most promising enzyme under the conditions used, with no tetra esters being formed and giving the highest reaction rate of the enzymes investigated. Low water activity (0.06 or 0.11) and high fatty acid concentration (400 mM) increased the formation of acyl-DGDG whilst higher water activities (0.33 and 0.54) increased the amount of DGMG when R. arrhizus lipase was used as catalyst. At a water activity of 0.11 and a fatty acid concentration of 400 mM a yield of 24% modified DGDG was obtained. In this product the fatty acid originally present in the sn-1 position had been exchanged by heptadecanoic acid. Copyright (C) 2000 Elsevier Science Ireland Ltd.
|
|
| 25. |
- Persson, Mattias, et al.
(författare)
-
Factors governing the activity of lyophilised and immobilised lipase preparations in organic solvents
- 2002
-
Ingår i: ChemBioChem. - 1439-4227. ; 3:6, s. 566-571
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Active site titration and activity measurements were performed in hexane on lyophilised lipase preparations containing different amounts of phosphate buffer and lipase immobilised on porous polypropylene. Lyophilisation of Thermomyces lanuginosus lipase with large quantities of phosphate salts (200 mm) increased the specific activity fourfold, and the number of rapidly titratable active sites increased to 50% from the 73% observed when smaller amounts of phosphate buffer were used (20 mm) during lyophilisation. The phosphate buffer worked as an immobilisation matrix for the lipase, and the increase in specific activity was at least portly due to decreased mass transfer limitations. When lipase was immobilised on porous polypropylene, the specific activity was 770 times higher than that of the best freeze-dried preparation. At optimal enzyme loading, 93% of the enzyme molecules were titrated at a high rate; this indicates that this adsorption on a hydrophobic surface was a very efficient means of reducing moss transfer limitations and of immobilising the enzyme in its active conformation for use in organic solvents. The variation in specific activity with water activity was found to correlate very well with the variation in titratable active sites when lipases from Burkholderia cepacia and Thermomyces lanuginosus were immobilised on porous polypropylene. The catalytic activity per competent active site was thus constant over the whole range of water activities.
|
|
