| 1. |
- Eggeling, Jakob, et al.
(författare)
-
The usability of ClimApp : A personalized thermal stress warning tool
- 2022
-
Ingår i: Climate Services. - : Elsevier BV. - 2405-8807. ; 27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- ClimApp was developed to assist individuals in reducing the risk of exposure to thermal stress and to supply the user with individualized advice and recommendations. The tool integrates several human thermal models and heat indices with the local weather forecast and goes on to provide users with a prediction of their thermal stress based on their activity level, clothing level, and heat acclimatization input. Despite its innovative and interactive functionality, ClimApp's utility and ease of use should be considered to increase its usability. The usability of ClimApp was evaluated over two iterations: one usability lab test (n = 10) and one field test (n = 38) where first-time users completed tasks in ClimApp related to navigation, perceived ease of use, and perceived usefulness. Activity theory guided the analysis, and a directed qualitative content analysis was applied to evaluate the usability of ClimApp. The results suggest that there is room for improvement when assessing the universal design aspects, navigation, and information complexity, yet the participants perceived the tool as useful in the situated context.
|
|
| 2. |
- Eggeling, Jakob, et al.
(författare)
-
Validating an advanced smartphone application for thermal advising in cold environments
- 2023
-
Ingår i: International Journal of Biometeorology. - 1432-1254. ; 67:12, s. 1957-1964
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The ClimApp smartphone application was developed to merge meteorological forecast data with personal information for individualized and improved thermal warning during heat and cold stress and for indoor comfort in buildings. For cold environments, ClimApp predicts the personal thermal stress and strain by the use of the Insulation REQuired model that combines weather and personal physiological data with additional consideration of the Wind Chill index based on the local weather forecast. In this study, we validated the individualized ClimApp index relative to measurements and compared it with the Universal Temperature Climate Index (UTCI). To this aim, 55 participants (27 females) were exposed to at least 1 h in an outdoor environment of 10 °C or below (average 1.4 °C air temperature, 74.9% relative humidity, and 4.7 m/s air velocity) inputting their activity level and clothing insulation as instructed by ClimApp. The UTCI and ClimApp indices were calculated and compared to the participants' perceived thermal sensation. The ClimApp index root mean square deviation (RMSD) was below the standard deviation of the perceived thermal sensation which indicates a valid prediction and the UTCI RMSD was higher than the standard deviation which indicates an invalid prediction. The correlation of ClimApp and UTCI to the perceived thermal sensation was statistically significant for both models.
|
|
| 3. |
- Erlingsdottir, Gudbjörg, et al.
(författare)
-
Förbättrade arbets- och patientflöden i primärvården med digitalt Flow : slutrapport
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I projektet studeras det digitala verktyget Flow och dess inverkan på personalens arbetsmiljö samt på kostnadseffektiviteten i svensk primärvårdskontext. Flow ger patienten möjlighet till digital kontakt och kommunikation med vårdcentralen samt möjlighet till digital kommunikation mellan olika personalgrupper inom vårdcentralen. Implementeringen av Flow har studerats på tre vårdcentraler: A, B och C. På vårdcentral A har implementeringen gått smidigt och haft en positiv effekt medan den gått mindre bra och inte fått lika positiv effekt på vårdcentral B och C. Detta trots att alla verkar överens om att själva plattformen är lätt att arbete i så kan den således få olika effekt på arbetsbelastningen. För att få en positiv effekt behövs det en rad åtgärder vid införandet och vid själva användandet: en gemensam bild hos både ledning och personal om varför plattformen ska införas att involvera och förankra idén om plattformen hos vårdpersonal redan innan implementeringen; att utbilda all personal i plattformen men också utbilda superanvändare som är villiga att driva implementeringen och villiga att kontinuerligt stötta kollegor i förändringsarbetet; att avsätta tid i schemat för vårdpersonal att utforska, lära sig och använda plattformen; att marknadsföra plattformen gentemot patienterna; att ha regelbundna återkopplingsmöten, i vilka vårdpersonal kan diskutera och ventilera farhågor och förväntningar samt uppmuntra kontinuerlig användning. Vad gäller kostnadsanalysen så förefaller Flow leda till besparingar för vårdgivaren. Vi har också jämfört Flow med två andra digitala system inom vården som vi studerat tidigare. Jämförelserna visar bland annat att även om ett digitalt system upplevs som positivt så skapar det oftast något slags kringarbete för vårdpersonalen när systemet eller data det innehåller ska tas hand om. Vidare kan vi konstatera att digitaliseringen inte ersätter de befintliga arbetsrutinerna helt utan skapar ett parallellt arbetsflöde.
|
|
| 4. |
- Erlingsdottir, Gudbjörg, et al.
(författare)
-
Mellan Pod och Patient – hur förändras arbetet när vården blir digital, slutrapport
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Teknikutvecklingen inom e-hälsoområdet möjliggör ständigt nya och mer avancerade arbetssätt för att övervaka och vårda patienter digitalt. Vården sker då genom kontinuerlig övervakning av patientens hälsa via digitalt överförda data och kommunikation mellan vårdpersonal och patient där feedback och rekommendationer skräddarsys efter patientens behov och tillstånd. Denna typ av digital vård är ett växande område inom e-hälsan. Syftet med digital vård är att avståndet ska minska mellan vårdpersonal och patient i tid och rum, vården ska bli mer kontinuerlig och proaktiv samt att resurser allokeras till de delar av vården där de behövs bäst. Eftersom tekniken är relativt ny genomförs för tillfället olika studier för att undersöka effekterna på patienternas hälsa.För vårdpersonalen betyder tekniken dock ett förändrat arbetssätt som innebär: ett skifte från personliga möten med patienten till digital kommunikation; från att själv mäta olika parametrar till att ta emot värden som patienterna registrerat; från bokade patientmöten till en mer kontinuerlig övervakning av patientens värden samt att en algoritm i det digitala systemet föreslår vilken/vilka patient(er) som ska prioriteras. Hur personalen upplever denna övergång från traditionell vård till digital vård vet vi mycket lite om eftersom detta inte har studerats och fokus i de studier som genomförts hittills har varit på effekter på patientens hälsa. Det finns inte1heller studier av huruvida det digitala arbetssättet är mer kostnadseffektivt även om det finns ett sådant antagande.I det här projektet har vi studerat och jämfört hur vårdpersonalen arbetar digitalt respektive ”traditionellt” med digital övervakning av kroniskt sjuka. Syftet är att öka kunskapen om 1) hur digital vård påverkar vårdpersonalens arbetssätt och arbetsmiljö jämfört med ”traditionell” vård, 2) om och i så fall hur personalen integrerar de digitala systemen i sitt sätt att arbeta och att 3) jämföra kostnadseffektiviteten mellan de två arbetssätten.Projektet genererar kunskap om hur övergången till digital vård påverkar vårdpersonal i flera dimensioner som exempelvis förändrat arbetssätt, integration av den digitala vården i övrigt arbete, upplevelse av kontroll över det egna arbetet i förhållande till ställda krav, förändrade roller gentemot kollegor osv samt om kostnadseffektiviteten av digital vård jämfört med traditionell vård. Ett teoretiskt ramverk med bla Normaliseringsprocessteori (NPT) modellen har testas, modifierats och utvecklas utifrån de resultaten.
|
|
| 5. |
- Frennert, Susanne, et al.
(författare)
-
Digitalt stött patientflöde : hot och/eller möjlighet för att underlätta arbetet beror på ledarskapet och hur arbetet organiseras
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Digital teknik har blivit en stor del av de flestas vardag och arbete. Digitaliseringen sker även inom primärvården och tros kunna öka kvalitet och effektivitet i vården, samt minska kostnaderna(van Gemert-Pijnen, Kip, Kelders, & Sanderman, 2018), men hur påverkar den vårdpersonalens arbete? Primärvården är redan en utsatt sektor på grund av ökat patientflöde, personalflykt och hög sjukfrånvaro (Golay, 2019; Greenhalgh & Papoutsi, 2018). Det är därför av stor vikt att förstå hur olika digitala lösningar påverkar vårdpersonalen och deras arbete. I ett forskningsprojekt följer vi införandet av och arbetet med en digital plattform på vårdcentraler för att studera hur digitalt stött patient- och arbetsflöde påverkar personalens arbetssätt och arbetsbelastning. Genom plattformen kan patienter ta kontakt med vårdcentralen digitalt istället för via telefonsamtal. Kommunikation och patientmöten kan ske synkront eller asynkront i form av digitala (chatt eller video) eller fysiska möten med olika kategorier av vårdpersonal. Plattformen är tänkt att förbättra ledning och organisering av arbetet/patientflödet, minska arbetsbördan och kognitiv belastning, stärka patientens delaktighet samt öka kostnadseffektiviteten – men hur blir det i praktiken?
|
|
| 6. |
- Frennert, Susanne, et al.
(författare)
-
Embedding and Integrating a Digital Patient Management Platform Into Everyday Primary Care Routines : Qualitative Case Study
- 2022
-
Ingår i: JMIR Formative Research. - : JMIR Publications. - 2561-326X. ; 6:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Traditional primary care is characterized by patient consultations via phone and physical visits. However, the current development in Swedish primary care is to blend digital solutions with traditional solutions. This paper addresses this development by examining the normalization of embedding and integrating a digital health care platform into everyday care routines in a primary care clinic. The digital health care platform enables both synchronous (video calls) and asynchronous (chat) communication, as well as self-registration of patient data using automated questions and forms requiring the patient's input.Objective: This study aims to explore the work that health care professionals (HCPs) have to undertake to implement and sustain a digital health care platform as part of their everyday work practice. Methods: HCPs were observed and interviewed to assess their individual and collective engagement and the mechanisms involved in the implementation of the digital platform and its effects on everyday work routines. The normalization process theory (NPT) was used to frame the data analysis.Results: The analysis identified several themes related to the four NPT constructs: coherence, cognitive participation, collective action, and reflexive monitoring. The use of these constructs enabled the analysis to identify ways of supporting implementation. For example, it showed the benefits of having implementation champions and scheduling work hours for HCPs to use the platform. The analysis also revealed a theme of materiality that deviated from the NPT constructs, as NPT gives ontological priority to human actors and social structures.Conclusions: Digital health care platform implementation is a complex process. Our findings provide insights into how individual and collective actions can be supported to embed and integrate a digital platform into everyday care routines. Primary health care organizations need to involve HCPs throughout the implementation process by reorganizing work and providing frequent feedback loops. HCPs are more likely to engage with and commit to changing practices if they perceive the digital platform to be beneficial compared with the current practice. However, they also need resources (eg, time, training, and continuous support) to put the platform into practice. Patient engagement and appraisal are important elements in implementation. Unless patients are willing to use the platform, there is no motivation for HCPs to embed the digital platform into everyday care practice.
|
|
| 7. |
- Frennert, Susanne, et al.
(författare)
-
‘It increases my ability to influence my ways of working’ : A qualitative study on digitally mediated patient management in primary healthcare
- 2023
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - : John Wiley & Sons. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 37:1, s. 88-105
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Digitally mediated primary healthcare is increasingly influencing working conditions, raising questions about how digitally mediated patient management is experienced.Aim: The aim of this study was to generate insights, through the lens of postphenomenology, into how digitally mediated primary healthcare affects the work and working environment, by gathering perspectives from primary healthcare professionals who regularly manage patient errands through a digital platform.Methods: Two rounds of interviews were conducted with a diversified sample of primary healthcare professionals at a primary healthcare centre. The first round of interviews was conducted during the initial phase of the deployment of a digital platform for patient management, with the second round conducted a year later (n = 24). The interview transcripts were analysed using reflexive thematic analysis.Results: Four themes relating to digitally mediated care work were identified: ‘positive feelings towards digitally mediated primary healthcare’, ‘seeing a positive work atmosphere as a prerequisite for change’, ‘experiencing increased control over the pace of workflow’ and ‘reconfiguration of previous problems’.Conclusion and relevance to clinical practice: Building on postphenomenology, our study adds to the understanding of how material and symbolic aspects mutually affect the mediating role of a digital platform for patient management. Thus, the results indicate that the experience of using digitally mediated care processes is conditioned by the discourse towards digitalisation at the workplace and the management's approach to and inclusion of employees in the digital transition of primary healthcare, as well as the usefulness and usability of the digital platform. The findings can inform both practice and policy.
|
|
| 8. |
- Frennert, Susanne, et al.
(författare)
-
Lärdomar från en ”lyckad” implementering av en digital plattform i primärvården
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BakgrundAnvändandet av digitala plattformar ökar inom primärvården. Syftet med den här typen av digitala plattformar är att avståndet ska minska mellan vårdpersonal och patient i tid och rum, vården ska bli mer kontinuerlig och proaktiv samt att resurser allokeras till de delar av vården där de behövs bäst. För att syftet ska nås, behöver dessa plattformar inte bara vara funktionella och användbara, utan de behöver inlemmas i det dagliga arbetet. Tidigare forskning visar att många implementeringar inom primärvården fallerar (Granja, Janssen, & Johansen, 2018). Oftast förklaras den långsamma digitaliseringen inom vården som ett resultat av motstånd bland vårdpersonal och patienter på grund av avsaknad av digitala färdigheter och negativ attityd gentemot teknik (Ali, Zhou, Miller, & Ieromonachou, 2016). Förklaringen speglar ett reduktionistiskt synsätt som saknar förståelse för att implementering av digitala lösningar inom vården, inte är en linjär process utan en komplex process som påverkas av flera faktorer (tekniska, sociala, strukturella, historiska, ekonomiska och politiska), olika aktörer (vårdpersonal, patienter , anhöriga, ledning, politiker), utformningen av tekniska lösningar som ömsesidigt är relaterade och möjliggör viss typ av vård och arbetsförhållanden, samtidigt som de begränsar andra (Nilsen, 2020). SyfteSyftet med vår presentation är att beskriva de lärdomar vi dragit från vad som förefaller vara en framgångsrik implementering av en digital plattform på en vårdcentral. Via plattformen kan patienten digitalt ta kontakt med vårdcentralen och blir dirigerad till antingen fysiska eller digitala vårdmöten, beroende på patientens önskemål och medicinska behov. MetodMaterialet kommer från en pilotstudie och består av 12 semi-strukturerade intervjuer med vårdpersonal samt observationer under utbildningstillfällen av den digitala plattformen och på ett APT. Vårt teoretiska ramverk tar sin utgångspunkt i Normalisation Process Theory (NPT). NPT beskriver det arbete och samspel mellan olika aktörer som krävs, för att normalisera ett nytt arbetssätt och inbegriper fyra mekanismer: samstämmighet; kognitiv medverkan; kollektivt agerande och reflekterande monitorering (Carl May, 2013; C May & Finch, 2009).ResultatPilotstudien visar på en rad åtgärder som förefaller att ha säkerställt normalisering av den digital plattformen på den studerade vårdcentralen: att involvera och förankra idén om det nya arbetssättet/innovationen hos vårdpersonal redan innan implementeringen; att utbilda superanvändare som är villiga att driva implementeringen och villiga att kontinuerligt stötta kollegor i förändringsarbetet; att avsätta tid i schemat för vårdpersonal att utforska, lära sig och använda det nya arbetssättet; att ha regelbundna återkopplingsmöten, i vilka vårdpersonal kan diskutera och ventilera farhågor samt förväntningar.
|
|
| 9. |
- Frennert, Susanne, et al.
(författare)
-
Materiality and digitalisation : observations on eHealth solutions for care
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This presentation brings light on how the materiality of three eHealth solutions affects care and care work. We conducted 92 semi-structured interviews with healthcare workers from the south of Sweden. The analysis of the data was interpretive with focus on the participants’ experiences. By exploring the lived experiences of the participants, we found that all the three solutions (1) changed the boundaries between patients and colleagues; (2) enabled augmented information- and knowledge processes; and (3) reconfigured professional control.
|
|
| 10. |
- Frennert, Susanne, et al.
(författare)
-
Materiality and the mediating roles of eHealth : a qualitative study and comparison of three cases
- 2022
-
Ingår i: Digital Health. - London : Sage Publications. - 2055-2076. ; 8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Against the backdrop of eHealth solutions increasingly becoming a part of healthcare professionals’ ways of doing care work, this paper questions how the solutions mediate the experience of healthcare professionals when deployed. We undertook a qualitative study of three eHealth solutions, conducting qualitative interviews with a diverse sample of 102 healthcare professionals from different care settings across the south of Sweden. Materiality and postphenomenology serve as analytic tools for achieving an understanding of the mediating roles of eHealth solutions. The analysis emphasises the mediating roles consisting of interrelated paradoxes: (1) changing and perpetuating boundaries between patients and professional groups, (2) (dis)enabling augmented information and knowledge processes and (3) reconfiguring professional control over work. This contribution provides critical insights into materiality as a category of analysis in studies on the deployment of eHealth solutions, as these technologies have both intended and unintended consequences for care work. Our study identified general positive consequences of all three solutions, such as the increased feeling of closeness to patients and colleagues over time and space; increased ‘understanding’ of patients through patient-generated data; and increased autonomy, due to the fact that asynchronous communication makes it possible to decide when and which patient to attend to. We also identified general unintended consequences of the solutions, such as maintenance of power relations maintained due to organisational structures and professional relations, disabled information and knowledge processes due to the lack of non-verbal clues, reduced professional autonomy due to technical scripts determining what data is collected and how it is categorised, and uneven workload due to the dependency on patient input and compliance.
|
|
| 11. |
- Frennert, Susanne, et al.
(författare)
-
Successful Implementation and Integration of a Digital Healthcare Platform Supporting Patient- and Workflow in a Swedish Primary Healthcare Center
- 2021
-
Ingår i: ; , s. 33-34
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This abstract is based on a pilot study from an ongoing project focusing the implementation of a digital platform offering support for both the patient- and workflow at a primary healthcare center in Western Sweden. The overarching aim of the project is to follow the introduction and adaptation (normalization) of the platform in primary healthcare centers to study how digital support of the patient- and workflow affects the healthcare professionals (HCP) working routines and workload. Through the platform, patients can make contact with the primary healthcare center digitally instead of through phone calls. Communication can take place synchronously or asynchronously and patient meetings digitally (through chat or video) or physically. Through the platform patients are directed to different categories of HCPs, depending on symptoms. We will present the findings of how the organization and leadership was prepared for the introduction of the platform and how the HCPs are prepared, trained and affected by the implementation. The primary healthcare center’s motive for implementing the platform was to increase patient accessibility and experience, enhance resource utilization, and to decrease workload for HCPs (primarily the nurses).Past research shows that implementations of this type of digital platforms are a complex process, involving a wide range of actors who translate means, actions, and objectives into care practices in different ways (Damschroder et al., 2009) not always rendering the expected effects (Cajander, Larusdottir, & Hedström, 2020). Also, early research on digital implementations in healthcare has been accused of being rich in data but “information poor” (Nilsen, 2020). However, several theoretical tools to comprehend and illuminate implementation failures or successes have been developed (Damschroder et al., 2009; C May & Finch, 2009; C. R. May et al., 2011; Nilsen, 2020; Tabak, Khoong, Chambers, & Brownson, 2012). One such explanatory framework is the Normalization Process Theory (NPT) (C May & Finch, 2009). NPT identifies and explains important mechanisms that promote or inhibit an implementation process. It allows a systematic exploration of how and why (or not) a digital healthcare platform becomes normalized and sustained in healthcare practice. NPT “characterizes and explains implementation processes as interactions between ‘emergent expressions of agency (i.e., the things that people do to make something happen, and the ways that they work with different components of a complex intervention to do so); and as ‘dynamic elements of context’ (the social-structural and social-cognitive resources that people draw on to realize that agency)” (Carl May, 2013, p. 1). We use NPT and its constructs as an explanatory framework for analyzing the empirical findings from the pilot study. MethodMethods of inquiry included semi-structured interviews (N=12) and observations during training sessions with the HCPs (2), as well as at a formal workplace meeting (1). The interviews were conducted with four nurses, three doctors, two managers, one psychologist, and one rehabilitation coordinator from the same healthcare center. We also interviewed one of the main initiators and developers of the platform. NPT has inspired the framing of the interviews as well as the data analysis.FindingsThe findings suggest that the digital platform has been successfully implemented and integrated into the everyday care routines at the primary healthcare center. In specific, it has positively affected the patient- and workflow as well as the HCP’s working conditions. The findings also point at the importance of preparation on the organizational and leadership level before platform implementation. In the presentation, we will elaborate further on how the platform becomes successfully embedded and integrated by using the NPT constructs of coherence, cognitive participation, collective actions, and reflexive monitoring as an analytical lens.
|
|
| 12. |
- Heander, Lo, et al.
(författare)
-
Design of Flexible Code Block Comparisons to Improve Code Review of Refactored Code
- 2024
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Code review occupies a significant amount of developers’ work time and is an established practice in modern software development. Despite misaligments between users’ goals and the code review tools and processes pointed out by recent research, the code review tooling has largely stayed the same since the early 90s. Improving these tools, even slightly, has the potential for a large impact spread out over time and the large developer community. In this paper, we use the Double Diamond design process to work together with a team of industry practitioners to find, refine, prototype, and evaluate ways to make it easier to compare refactored code blocks and find previously hard-to-see changes in them.The results show that a flexible comparison modal integrated into Gerrit could reduce the mental load of code review on refactored code. Potentially, it could also have effects on how code is written by no longer discouraging refactoring due to it complicating the review. The user interface created in this collaborative manner was also intuitive enough for all of the participants to be able to use itwithout any hints or instructions.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Johansson, Gerd, et al.
(författare)
-
Hemtjänstpersonalens arbetsmiljö och hälsa i fyra skånska kommuner
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presentas resultaten från en arbetsmiljöenkät som genomförts ihemtjänsten i fyra skånska kommuner (2 landsortskommuner, 1 medelstor stad, 1 storstad). Enkäten syftade till att brett kartlägga hemtjänstpersonalens arbetsmiljö, hälsa och välmående och är en del av det fyraåriga forskningsprojektet ”Att skapa en bättre arbetsmiljö i hemtjänsten - participativt förändringsarbete i praktiken”. Projektet har finansierats av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).Totalt svarade 114 personer varav 99 var kvinnor, 14 män och en person som inte angivit kön på enkäten. Andelen av hemtjänstpersonalen som svarade på enkäten var 73%. Personerna svarade på frågor om övergripande arbetssituation inklusive ergonomiska förhållanden och psykosocial arbetsmiljö och om hälsa.De allra flesta (mer än 90%) uppgav att de trivs med sitt arbete och sin arbetsplats. De angav också att stämningen var god, att de kände en gemenskap på arbetsplatsen och upplevde ett stort stöd från sina arbetskamrater, vilket medför att de har möjlighet att få råd och att lära av andra. En majoritet uppgav att de också hade ett gott stöd från närmaste chef. Däremot upplevde de att de ganska sällan fick uppskattning eller belöning för sitt arbete. Det kan också noteras att två tredjedelar av deltagarna kände att de ville arbeta kvar på nuvarande arbetsplats om fem år.Hemtjänstpersonalen lyfter i sina enkätsvar främst fram tre problem i arbetet;bristen på vikarier, att tiden att ägna sig åt varje omsorgstagare är för kort samt att antalet omsorgstagare som varje person ska besöka under en vecka är för stort.Bristen på tid hos omsorgstagarna medför bl.a. att de inte hinner sköta andrakringuppgifter, att tiden att förflytta sig mellan olika omsorgstagare äts upp ochnågon tid för att kunna varva ner finns inte. Möjligen kan denna brist på mikropauser i vardagen bidra till både ökad stress och fysisk belastning.Av samtliga undersökningsdeltagare angav mer än hälften i sina enkätsvar attnuvarande arbete hade gjort deras hälsa något eller mycket sämre. Förekomsten av besvär från muskler och leder var anmärkningsvärt hög jämfört med andra yrkesgrupper och även jämfört med tidigare studier av personal inom hemtjänst. Det var särskilt vanligt med besvär från rygg och armbågar/händer.För bedömning av indikation för utmattning har tre olika instrument använts.Dessa visar att en fjärdedel till en tredjedel av de hemstjänstanställda rapporterarstress och/eller utmattningsreaktioner på en nivå som indikerar risk för utmattningssyndrom eller annan relaterad psykisk ohälsa om deras situation blir långvarig.Sammanfattningsvis anser vi att de positiva sociala aspekterna av arbetsmiljön iform av trivsel på arbetsplatsen, god gemenskap med stöd från både ledning ochkollegor betyder att bilden av hemtjänsten som en oattraktiv arbetsplats inte är entydig. Det finns resurser i organisationen och bland personalen som det går attbygga vidare på.Vad gäller individens fysiska och psykologiska arbetsmiljö ser vi dock ett antalutmaningar i form av hög fysisk belastning och risk för stress och utmattning. Allt detta måste åtgärdas för att öka attraktionen för yrket och minska riskerna för arbetsskador och sjukskrivning. Även om organisatoriska förändringar och användning av tekniska hjälpmedel i vissa fall kan minska problemen så måste det anställas fler personer för att personalen ska kunna ge omsorgstagarna den vård- och omsorg de behöver. För att fler personer ska välja att arbeta inom hemtjänst krävs också förbättrade anställningsförhållanden som tillsvidareanställning, förbättrade löneförmåner, möjlighet till fortbildning, en arbetsmiljö som inte påverkar hälsan negativt och möjlighet att påverka hur arbetet utförs.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Larsson, Roger, et al.
(författare)
-
Teamwork in home care nursing : A scoping literature review
- 2022
-
Ingår i: Health and Social Care in the Community. - : Hindawi Limited. - 0966-0410 .- 1365-2524. ; 30:6, s. 3309-3327
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Due to an increased number of complex multi- and long-term ill patients, healthcare and nursing provided in patients' homes are expected to grow. Teamwork is important in order to provide effective and safe care. As care becomes more complex, the need for teamwork in home care nursing increases. However, the literature on teamwork in the patients' home environment is limited. The aim of this study is to describe the scope of the current literature on teamwork in home care nursing and outline needs for future research. Seven electronic databases were systematically searched and 798 articles were identified and screened. Seventy articles remained and were assessed for eligibility by two of the authors. Eight themes were identified among the 32 articles that met the inclusion criteria. Studies concerned with teamwork regarding isolated tasks/problems and specific teamwork characteristics were most common. Methods were predominantly qualitative. Multiple method approaches and ethnographic field studies were rare. Descriptions of the context were often lacking. The terms ‘team’ and ‘teamwork’ were inconsistently used and not always defined. However, it is apparent that teamwork is important and home care nurses play a crucial role in the team, acting as the link between professionals, the patient and their families. Future studies need to pay more attention to the context and be more explicit about how the terms team and teamwork are defined and used. More research is also needed regarding necessary team skills, effects of teamwork on the work environment and technology-mediated teamwork.
|
|
| 19. |
- Persson, Johanna, et al.
(författare)
-
A framework for participatory work environment interventions in home care - success factors and some challenges
- 2022
-
Ingår i: BMC Health Services Research. - : Springer Nature. - 1472-6963. ; 22:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Home care is beset with work environment issues and high staff turnover, while research concerned with interventions to improve the work environment is sparse. Few of the existing interventions apply a participative approach, despite this being associated with more positive outcomes and sustainable change. This paper presents a framework, rooted in action research and action learning, for participatory work environment interventions in home care, and demonstrates how this framework has been implemented in four Swedish home care organizations. Methods The framework has three phases (pre-intervention, intervention planning and intervention implementation) and consists of cycles of action and reflection in three constellations: a group of researchers, a reference group with labour market organization representatives and home care managers, and intervention work groups in the home care organizations. The work was documented and analysed with focus on the realization of the framework and challenges that were met on the way. The interventions were evaluated using a pre-/post-test questionnaire design. Results Parts of the framework were successfully implemented. The pre-intervention phase and the intervention planning phase, with intervention work groups, worked well. All four groups identified one intervention relevant to their own context. However, only two of the proposed interventions were fully implemented and evaluated. The high staff and management turnover, and the high rate of organizational changes made it impossible to evaluate the interventions statistically. Yet, data from open-ended questions in the post questionnaire showed that the two implemented interventions were perceived as successful. Conclusions The participatory framework, presented in this paper, seems promising for work environment interventions in home care. The framework was designed to reduce the risk of known disturbances affecting the process in unstable organizations. Despite this, it proved challenging to execute the framework, and especially the interventions, due to changes happening at high speed. In the two cases where organizational changes were not dominating, the interventions were implemented successfully. While the prerequisites for participation and successful implementation could be improved somewhat, the main issue, the instability of the organizational context, is hard for researchers or the individual home care units to tackle alone.
|
|
| 20. |
- Persson, Johanna, et al.
(författare)
-
Can journey mapping be used to visualize information sharing in home care?
- 2022. - 2. ed
-
Ingår i: Conference Proceedings of the 51st NES Conference 23-25 October 2022 Uppsala Sweden. - 9789150629750 ; , s. 179-179
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study investigates the use of journey mapping as a tool for visualizing theflow of information in home care. Journey mapping is a design method with the purpose of visualizing the interaction of a user and a product or service. It tries to encompass the whole user experience including actions and touch points between user and product, feelings and other related information. Hence, the visualized journey in a journey map is originally from one persons’ perspective. Here we will instead emanate from the perspective of the information, and draw the journey map based on different pieces of information, using a set of concrete scenarios from home care. The aim is to get a better understanding of how information flows in the home care setting, and the journey map will be a useful tool in the process of developing home care further. This can for example be in the process of designing digital support systems, for designing the information itself, or for developing work routines around the information.
|
|
| 21. |
- Persson, Johanna, et al.
(författare)
-
Digitalization and mobile work in home care nursing – how does it work in everyday practice?
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this study we explore what digitally supported, mobile work in home care nursing may look like in practice. The results show that there is a large degree of self-determination among the nurses when it comes to organizing their work and that the digital systems can lead to an increased complexity. The diverse environment encountered in home care (as compared to the more standardized hospital environment) accentuates that digitalization has many sides to it and cannot be treated as a generic homogeneous entity regardless of context and task.
|
|
| 22. |
- Persson, Johanna, et al.
(författare)
-
How Digital Systems Are Used in Swedish Home Care Nursing Practice : a qualitative interview study to identify challenges and opportunities
- 2023
-
Ingår i: CIN: Computers, Informatics, Nursing. - 1538-2931. ; 41:8, s. 586-594
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigates how digital technology is used (or not used) in home care nursing, to identify challenges and opportunities that can move the digitalization of home care nursing forward. The use of digital technology in daily practices of home care nursing was analyzed based on semistructured interviews in four Swedish home care organizations. The results correspond to the two initial stages of a design thinking process: (1) knowledge about users and the use context, presented as an up-to-date description of how digital technology has affected home care nursing practice, and (2) definition of areas for improvement, presented as challenges and opportunities. We identified the following areas to proceed with in the subsequent stages of designing home care nursing digitalization: (1) nurses' ability to access information and conduct documentation in the field, particularly how new digital systems are integrated with existing routines and systems; (2) the multitude of communication processes that nurses must manage, including communication channels that are used and the level of synchronicity; (3) an increasingly complex digital working environment, where evaluating existing systems and routines is one way to learn where improvements can be most efficient.
|
|
| 23. |
- Persson, Johanna, et al.
(författare)
-
Why are digital health care systems still poorly designed, and why is health care practice not asking for more? Three paths toward a sustainable digital work environment
- 2021
-
Ingår i: Journal of Medical Internet Research. - : JMIR Publications Inc.. - 1438-8871. ; 23:6
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Knowledge of how to design digital systems that are ergonomically sound, high in usability, and optimized for the user, context, and task has existed for some time. Despite this, there are still too many examples of new digital health care systems that are poorly designed and that could negatively affect both the work environment of health care staff and patient safety. This could be because of a gap between the theoretical knowledge of design and ergonomics and the practical implementation of this knowledge in procuring and developing digital health care systems. Furthermore, discussions of digitalization are often at a general level and risk neglecting the nature of direct interaction with the digital system. This is problematic since it is at this detailed level that work environment and patient safety issues materialize in practice. In this paper, we illustrate such issues with two scenarios concerned with contemporary electronic health care records, based on field studies in two health care settings. We argue that current methods and tools for designing and evaluating digital systems in health care must cater both to the holistic level and to the details of interaction and ergonomics. It must also be acknowledged that health care professionals are neither designers nor engineers, so expectations of them during the development of digital systems must be realistic. We suggest three paths toward a more sustainable digital work environment in health care: (1) better tools for evaluating the digital work environment in the field; (2) generic formulations of qualitative requirements related to usability and for adaptation to the user, context, and task, to be used in procurement; and (3) the introduction of digital ergonomics as an embracing concept capturing several of the ergonomic challenges (including physical, cognitive, and organizational aspects) involved in implementing and using digital systems.
|
|
| 24. |
- Petersson, Lena, et al.
(författare)
-
Digitalisering av vårdprocesser och monitorering av patienter på distans – hur förändras vårdpersonalens arbete?
- 2021
-
Ingår i: Konferensbok FALF 14–16 juni 2021. ; , s. 110-111
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Bakgrund Teknikutvecklingen inom hälso- och sjukvårdsområdet möjliggör ständigt nya och mer avancerade sätt att distansmonitorera och vårda patienter digitalt. Digitaliseringen inom hälso- och sjukvårdsområdet i form av till exempel hälsoapplikationer gör det möjligt för patienter och personal att ha kontakt och kommunicera digitalt med varandra (WHO, 2011). itACiH är ett digitalt system där patienter med hemdialys distansmonitoreras och kommunicerar med vårdpersonalen via videosamtal, chatt-meddelanden och foton. Behandlingen i hemmet följs genom att behandlingsparametrar registreras och mätvärden, som till exempel vikt och blodtryck, förmedlas automatiskt från våg och blodtrycksmätare till vårdpersonalen. Genom processen där analog information transformeras till digital information sker en informationsdigitalisering, vilket innebär att informationen blir strukturerad, sökbar och tillgänglig via digitala kanaler. Digitalisering inom hälso- och sjukvårdsområdet erbjuder nya förutsättningarna för både patienter och vårdpersonal vilket kan ändra både arbete och kommunikation runt de gränser som finns kring etablerade vårdprocesser. Implementering av e-hälsolösningar som riktar sig till patienter kan förändra gränserna runt personalens arbete vilket kan skapa förutsättningar för ett samarbetsinriktat gränsarbete mellan personal och patienter (Petersson, 2020). Digitala system kan i dessa fall beskrivas som ett gränsobjekt som kan skapa förutsättningar för samarbete och lärande mellan olika grupper (Carlile, 2002, 2004).SyfteSyftet med presentationen är att beskriva preliminära resultat från ett pågående forskningsprojekt som visar hur digitalisering av information och implementering av ett digitalt system förändrar personalens arbete och på vilket sätt ett digitalt system kan skapa ett gränsobjekt mellan olika personalgrupper och patienter. MetodI studien genomför vi intervjuer med vårdpersonal på fem sjukvårdsmottagningar i Region Skåne där itACiH används i vården av patienter med hemdialys. Hittills har vi genomfört 18 semistrukturerade intervjuer och vi planerar att genomföra ytterligare ca 10 intervjuer under våren. Materialet analyseras med utgångspunkt i teorier om gränsobjekt (Carlile, 2002, 2004; Star & Griesemer, 1989).ResultatResultatet visar att hur personalens arbete förändras när vården för patienter med hemdialys digitaliseras genom att den rapportering som tidigare skedde med papper och penna istället sker via en digital hälsoapplikation. Det digitala systemet kan beskrivas som ett gränsobjekt som möjliggör för patienter och olika professioner att dela information och därmed arbeta tillsammans. De hälsoparametrar som finns tillgängliga i det digitala systemet är strukturerade och visualiseras genom olika kurvor som visar patientens hälsoutveckling över tid, vilket skapar förutsättningar för samverkan och lärande. Systemet gör det också möjligt för vårdpersonal från olika huvudmän att kommunicera med varandra beträffande de gemsamma patienternas hälsoutveckling. Kontaktinformation: Lena.Petersson@design.lth.seCarlile, P.R. (2002). 'A pragmatic view of knowledge and boundaries: Boundary objects in new product development', Organization Science, vol. 13, no. 4, pp. 442;455. Carlile, P.R. (2004). 'Transferring, translating, and transforming: An integrative framework for managing knowledge across boundaries', Organization Science, vol. 15, no. 5, pp. 555;568.Petersson, L. (2020). Paving the way for transparency: How eHealth technology can change boundaries in healthcare. (1 ed.). Department of Design Sciences, Faculty of Engineering, Lund University.Star SL, Griesemer JR. (1989). Institutional ecology, ‘translations’ and boundary objects: amateurs and professionals in Berkeley’s Museum of Vertebrate Zoology, 1907-39. Soc Stud Sci. 19: 387–420.WHO (2011). mHealth: New Horizons for Health through Mobile Technologies: Based on the Findings of the Second Global Survey on eHealth (Global Observatory for eHealth Series, Volume 3). http://whqlibdoc.who.int/publications/2011/9789241564250_eng.pdf
|
|
| 25. |
- Petersson, Lena, 1968-, et al.
(författare)
-
How e-health can change demand and control : Experiences from healthcare professionals’ monitoring patients through digital exchange of information and communication
- 2021
-
Ingår i: WORK2021. - 9789512986255 ; , s. 45-46
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- IntroductionThe technological developments in the e-health sector are enabling new and more advanced methods to monitor and care for patients digitally. The general purpose of digital care is to dismantle the constraints of time and space between the provider and the patient. This in turn leads to a possible reallocation of resources to those parts of care where they are needed the most. For the healthcare professionals this transition may imply a shift from personal meetings with the patient to digital communication; from measuring various parameters themselves to receiving health data reported by the patients; from booked patient meetings to a more continuous monitoring of the patient's data and that an algorithm in the digital system suggests which patient(s) should be prioritized. This type of healthcare is a growing area of e-health and patient studies are currently performed to measure the medical effects of digital care systems.One example of such a patient study is SMART HF II; a randomized controlled trial study that was conducted in Region Skåne, Sweden. The aim of the study was to investigate if the e-health solution LifePod® increases patients’ knowledge, compliance and quality of life, and thereby affects readmission and care visits. LifePod® is an e-health solution that enables the exchange of information and communication between healthcare professionals and patients. All patients have their unique care profile in the system where they report their health parameters. An algorithm creates visualizations of the patients' condition and makes an evaluation of which patients should be prioritized. However, the study does not include how healthcare professionals experience this transition from traditional care to digital care. As this is a new area within e-health there is limited knowledge about how systems such as LifePod® affect healthcare professionals’ work environment. In the research project “Between Pod and Patient – what happens when care becomes digital?” we aim to investigate how the healthcare professionals’ work changes when care becomes digitalized. The objective of this paper is to present data from a pilot study that explores how the healthcare professionals’ experience the implementation of LifePod® using the demand, control model as a theoretical lens (Karasek, 1979).MethodologyInterviews were conducted in three healthcare settings in Region Skåne. All three settings participated in the SMART HF II study. In total, we conducted 19 interviews, sixteen semi-structured in-depth interviews with practitioners and three additional interviews with other stakeholders, including the doctor that is responsible for the SMART HF II study, the nurse that operationalized the study and a representative from the company behind LifePod®The interview guide consisted of the following themes: an introduction about the role and duties of the healthcare professional and the organization of the work in the healthcare setting, the healthcare professionals work and communication with patients and colleagues, the use of LifePod® and finally some concluding questions. The interviews were recorded, transcribed and analysed with support of the demand and control model.Research outcomesThe results show that the professionals, generally, express themselves in positive terms about the shift towards digital care. This includes being able to provide care that is based on up-to-date information and the present needs of each patient. They also state that a major advantage of LifePod® is the feeling of control that the system offers by its overview of the patient data. The professionals also describe that they, by looking at the data, can evaluate the medical status of the patients providing an increased sense of security to them.The algorithm in LifePod® creates visualizations of the individual patient’s condition and the system ranks different patients’ need for care. When the nurses log into the system they thus see an overview of their patients’ data and their needs screen through a colouring scheme. The signals indicate whether actions, ranging between no action to immediate actions, are needed. As the patients’ entries of data into the system are voluntary and not scheduled, the nurses neither know the number of patients who have reported data nor how much of the reported data will demand actions on their behalf, when they log in to the system. This, in turn, can make it problematic for them to plan their time schedule visavi other work routines as, for instance, planned patient visits.Being responsible for the system and for responding to the patients’ data may, in turn, be interpreted as increased demands on the nurses. The results thus indicate that LifePod® may change the work conditions of the professionals, mostly in a positive way but also in a more complicated way regarding both control and demands, in some dimensions. In the presentation we will analyse and discuss this complexity in more depth.ReferencesKarasek, R. A. (1979). Job demands, job decision latitude, and mental strain: Implications for job redesign. Administrative Science Quarterly, 24, 285–308.
|
|
