| 1. |
|
|
| 2. |
- Erlingsdóttir, Gudbjörg, et al.
(författare)
-
Conceptual design of E-health services by, and for support of, home care staff
- 2018
-
Ingår i: Proceedings of the 20th Congress of the International Ergonomics Association (IEA 2018) - Volume VII : Ergonomics in Design, Design for All, Activity Theories for Work Analysis and Design, Affective Design - Ergonomics in Design, Design for All, Activity Theories for Work Analysis and Design, Affective Design. - Cham : Springer International Publishing. - 2194-5357. - 9783319960708 ; 824, s. 793-799
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Together with staff from home care from four municipalities we investigated how e-health services can improve the work environment. In a series of four workshops we coached the participants in (1) describing their work process and pinpointing the problematic situations in the process, (2) formulating their wishes for an ideal work process, (3) conceptualizing how e-health solutions can be used to obtain the ideal work process and describing scenarios (4) illustrating the scenarios and the design process on storyboards. The storyboards describe, amongst other, how support through e-health systems may be used to: gain access to adequate information; get in touch with other professionals as doctors or other colleagues; prevent medication errors, and to transfer images or physiological data to an expert who can directly provide personal support.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Erlingsdottir, Gudbjörg, et al.
(författare)
-
Driving for successful change processes in healthcare by putting staff at the wheel
- 2018
-
Ingår i: Journal of Health Organization and Management. - 1477-7266. ; 32:1, s. 69-84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – The purpose of this paper is to describe five salient factors that emerge in two successful change processes in healthcare. Organizational changes in healthcare are often characterized by problems and solutions that have been formulated by higher levels of management. This top-down management approach has not been well received by the professional community. As a result, improvement processes are frequently abandoned, resulting in disrupted and dysfunctional organizations. This paper presents two successful change processes where managerial leadership was used to coach the change processes by distributing mandates and resources. After being managerially initiated, both processes were driven by local agency, decisions, planning and engagement. Design/methodology/approach – The data in the paper derive from two qualitative case studies. Data were collected through in-depth interviews, observations and document studies. The cases are presented as process descriptions covering the different phases of the change processes. The focus in the studies is on the roles and interactions of the actors involved, the type of leadership and the distribution of agency. Findings – Five factors emerged as paramount to the successful change processes in the two cases: local ownership of problems; a coached process where management initiates the change process and the problem recognition, and then lets the staff define the problems, formulate solutions and drive necessary changes; distributed leadership directed at enabling and supporting the staff's intentions and long-term self-leadership; mutually formulated norms and values that serve as a unifying force for the staff; and generous time allocation and planning, which allows the process to take time, and creates room for reevaluation. The authors also noted that in both cases, reorganization into multi-professional teams lent stability and endurance to the completed changes. Originality/value – The research shows how management can initiate and support successful change processes that are staff driven and characterized by local agency, decisions, planning and engagement. Empirical descriptions of successful change processes are rare, which is why the description of such processes in this research increases the value of the paper.
|
|
| 5. |
- Erlingsdottir, Gudbjörg, et al.
(författare)
-
Hur tvärprofessionellt arbete kan leda till förflyttning av läkares lojalitet
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Data från en empirinära studie av tvärprofessionellt teamarbete på en intensivvårdsavdelning (IVA) visade att läkarnas huvudsakliga lojalitet flyttats från den egna professionen till teamen och avdelningen. Data insamlades med djupintervjuer, observationer och samtalsgrupper. I papret kommer vi att beskriva den bakomliggande förändringsprocess som genomförts på avdelningen. I förändringsprocessen arbetade man medvetet med att ta fram gemensamma värderingar för alla professioner på avdelningen, flyttade fokus från den enskilda individen och professionen till teamet, och införde en organisation där ledarskapet delades av alla professionskategorier. Traditionellt beskrivs basen för lojalitet och identitet som primärt tillhörande den egna professionen. Vi kommer således att diskutera den förflyttning av tillhörighet som verkar kunna uppstå när läkare ingår i engagerat flerprofessionellt teamarbete. Bland annat verkar ökad tillit till medarbetarna vara en av de avgörande faktorerna för denna förflyttning till teamidentitet och lojalitet.
|
|
| 6. |
- Erlingsdottir, Gudbjörg, et al.
(författare)
-
Lost in Translation? Care Coordination cross Contexts in Swedish Homecare Nursing
- 2019
-
Ingår i: Context Sensitive Health Informatics : Sustainability in Dynamic Ecosystems - Sustainability in Dynamic Ecosystems. - 0926-9630 .- 1879-8365. - 9781643680040 - 9781643680040 ; 265, s. 42-47
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The responsibilities for delivery of care in Sweden is divided between the regions and the municipalities. The regions run the hospitals and the primary care centres (PCCs) whereas the municipalities are responsible for homecare nursing and nursing homes. The homecare nurses and the doctors they need to seek advice from, thus belong to different organizations/contexts. As more patients with multi- and long-term illnesses are taken care of in their homes the workload of the homecare nurses has increased. A new healthcare agreement has thus been signed between a region in South Sweden and its municipalities. The healthcare agreement states that doctors from the PCCs are to form mobile teams together with the homecare nurses. This paper reports from a pre-study investigating how the agreement, in terms of translation sociology, is interpreted in four of the municipalities. The aim of the research project as a whole is to develop digital support systems for the mobile teams.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 11. |
- Rydenfält, Christofer, et al.
(författare)
-
An action-oriented method for interprofessional organization development at a hospital operating unit
- 2017
-
Ingår i: Action Research. - : SAGE Publications. - 1476-7503 .- 1741-2617. ; 15:2, s. 177-197
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The complexity of modern interdisciplinary health care practices, where different specialties work together to solve complex problems, challenges traditional approaches to organizational development and quality improvement. An example of this is surgery. This article describes and evaluates an action-oriented method to facilitate organizational development and innovation at an operating unit, centered on interprofessional aspects of health care, a method that shares some features with action learning. At its core the method had a group with members from all specialties in an operating team, who participated in regular meetings facilitated by a process leader, according to experiential learning principles. The group was evaluated using mixed methods (including interaction process analysis (IPA)), of which video recorded group meetings and interviews constituted the main sources of data. Results showed that the group achieved a successful organizational change. Indications of the success of the group process were the low level of conflicts and the high level of task focus. Interprofessional boundaries appeared to be bridged as all members participated in formulation of both problems and solutions while not being afraid to voice different opinions. Problems could be attributed to lack of awareness of the group at the operating unit at which the intervention took place.
|
|
| 12. |
- Rydenfält, Christofer, et al.
(författare)
-
Att skapa en bättre arbetsmiljö i hemtjänsten: Hur arbeta med participativt förändringsarbete i praktiken?
- 2017
-
Ingår i: ; , s. 50-50
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I dag arbetar cirka 22 procent av de arbetande kvinnorna i Sverige i vård och omsorgssektorn. Vård och omsorg är en kvinnodominerad sektor som karaktäriseras av höga sjuktal, hög personalomsättning och rekryteringsproblem. Sveriges befolkning blir allt äldre samtidigt som vården av svårt sjuka patienter i allt högre grad flyttas ut från sjukhusen till hemmet. Detta utgör stora utmaningar för hemtjänsten och de personer som arbetar där. Allt pekar på att det kommer behövas mer personal inom hemtjänsten på sikt, vilket ställer de arbetsmiljöproblem och rekryteringsproblem som redan finns på sin spets. I ett försök att minska arbetsmiljöproblemen i hemtjänsten så arbetar vi med dessa frågor i Forte-projektet ”Att skapa en bättre arbetsmiljö i hemtjänsten: participativt förändringsarbete i praktiken”. Detta görs dels genom att sammanställa tidigare forskning samt inventera erfarenheter bland praktiker. Dessutom, kommer vi ta fram och utvärdera organisatoriska interventioner avsedda att tackla verkliga arbetsmiljöproblem i samverkan med 4 kommuner och en privat aktör. Upplägget i projektet är metodologiskt intressant av flera skäl: 1) Utöver genomförandet av en vanlig systematisk litteraturstudie, avser vi komplettera denna med en så kallad realist review. Realist review är en speciell metodik som är avsedd för studier av komplexa interventioner och syftar till att ta fram kunskap om de mekanismer som faktiskt får interventionerna att fungera. 2) Vi vet att det finns många lovande initiativ ute i kommunerna där resultaten dessvärre inte sprids och inga ordentliga utvärderingar görs. Därför avser vi identifiera sådana initiativ via olika kanaler, både formella och informella, och utvärdera dessa enligt realist review-metodiken. Vi kommer också att studera några utvalda initiativ närmare. 3) De interventioner som tas fram i projektet kommer att både utformas och implementeras i samverkan med praktiker med fokus på de problem som de deltagande organisationerna själva identifierar. Som forskare bidrar vi med input till denna process, men praktikerna äger frågan. Under hela processen kommer vi att använda den breda kompetens som finns i projektgruppen om t.ex. belastningsergonomi, genus, psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöteknik och organisationsteori. Inte minst för att säkerställa att det genomförs grundliga och vetenskapligt sunda utvärderingar av de framtagna interventionerna. Förutom ett antal relevanta och grundligt utvärderade interventioner och en översikt över det vetenskapliga kunskapsläget, kommer projektet att resultera i en databas över svenska organisatoriska förändringar med effekt på arbetsmiljön genomförda av praktiker. Det senare inkluderar svar på frågorna ”hur?”, ”varför” och ”i vilka sammanhang?” olika interventioner fungerar. Svar som är avgörande för den som själv avser testa att implementera interventioner som tagits fram i ett annat sammanhang.Projektet är angeläget av många skäl. För det första är hemtjänstens arbetsmiljö underbeforskad, inte minst vad gäller interventionsprojekt. För det andra är hemtjänsten en bransch där väldigt många arbetar. För det tredje är det dokumenterat att branschen har stora arbetsmiljöproblem, främst belastningsskador och stressrelaterad psykisk ohälsa. Således förväntas den kunskap som skapas i projektet ha potential till att skapa en bättre arbetsmiljö och ett större välbefinnande för en stor grupp människor.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Rydenfält, Christofer, et al.
(författare)
-
eHealth Services in the Near and Distant Future in Swedish Home Care Nursing
- 2019
-
Ingår i: CIN: Computers, Informatics, Nursing. - 1538-2931. ; 37:7, s. 366-372
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden and other developed countries are putting deliberate efforts into eHealth and digitalization of home care nursing. eHealth services have big potential in this area because they can provide mobile access to healthcare information. This study explores the eHealth services that home care nursing providers in Sweden currently use, plan to use, and have discarded. It also investigates their eHealth visions for the future. We sent a survey to the 264 Swedish municipalities responsible for home care nursing and received 144 responses (55%). The results show a large diversity of eHealth services in use. A few can be considered core services since they are broadly implemented or will be in the near future. Trials are also being carried out with more specialized services. The respondents envision more automation and remote monitoring services, while technical and usability issues are the main obstacles to implementation today. Much knowledge can be gained from proper evaluation of the ongoing work. More research is needed regarding (1) what eHealth can offer home care nursing, (2) the effects of using eHealth in home care nursing, and (3) if and how home care nursing organizations need to adapt to best make use of eHealth.
|
|
| 15. |
- Rydenfält, Christofer, et al.
(författare)
-
How do physicians understand teamwork? : Possible organizational implications
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- IntroductionInterprofessional teamwork is associated with improved patient safety and job satisfaction. Previous research indicates that issues often appear when different professions’ perspectives don’t match up and it also shows that the use of the concept of teamwork within the healthcare literature is not as clear as could be expected. Therefore it is of interest to study how healthcare professionals understand the concept of teamwork as it could be considered the foundation for their expectations on teamwork and their own behavior as part of a team. In this study we investigate how physicians 1) understand the concept of teamwork and 2) think that teamwork could be improved. MethodSemi-structured interviews regarding teamwork and the work environment were conducted with 20 physicians, from two hospital units, one intensive care and one emergency unit. The interviews were transcribed and coded in an explorative manner. Themes concerned with the physicians understanding of teamwork and how teamwork could be improved were selected for further analysis. ResultsThe main organizational traits considered to be required for something to be teamwork were: specific roles, a common goal, a group of people and a team leader. However, it was only on specific roles that the physicians appeared to agree, with the other traits mentioned much less. Regarding how teamwork could be improved, the physicians had more diverse views. Communication skills, team training, to make roles explicit, an open climate and team stability were factors associated with improved teamwork. ConclusionsPhysicians appear to have a rather simple understanding of what teamwork is compared to contemporary team theory, and the results show that physicians see many and quite different paths to improved teamwork. However, there were differences between how physicians conceptualized teamwork in the two studied units. As the understanding of the concept of teamwork could affect the physicians’ behavior in relation to teamwork, this indicates that some of the issues associated with the implementation of teamwork could be due to how the concept is understood by different team members. Further research is needed to investigate how teamwork is understood by different professions and what the implications are.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Rydenfält, Christofer, et al.
(författare)
-
Organizing for teamwork in healthcare : an alternative to team training?
- 2017
-
Ingår i: Journal of Health Organization and Management. - 1477-7266. ; 31:3, s. 347-362
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: The purpose of this paper is to explore how organizational design could support teamwork and to identify organizational design principles that promote successful teamwork. Design/methodology/approach: Since traditional team training sessions take resources away from production, the alternative approach pursued here explores the promotion of teamwork by means of organizational design. A wide and pragmatic definition of teamwork is applied: a team is considered to be a group of people that are set to work together on a task, and teamwork is then what they do in relation to their task. The input – process – output model of teamwork provides structure to the investigation. Findings: Six teamwork enablers from the healthcare team literature – cohesion, collaboration, communication, conflict resolution, coordination, and leadership – are discussed, and the organizational design measures required to implement them are identified. Three organizational principles are argued to facilitate the teamwork enablers: team stability, occasions for communication, and a participative and adaptive approach to leadership. Research limitations/implications: The findings could be used as a foundation for intervention studies to improve team performance or as a framework for evaluation of existing organizations. Practical implications: By implementing these organizational principles, it is possible to achieve many of the organizational traits associated with good teamwork. Thus, thoughtful organization for teamwork can be used as an alternative or complement to the traditional team training approach. Originality/value: With regards to the vast literature on team training, this paper offers an alternative perspective on how to improve team performance in healthcare.
|
|
| 18. |
- Rydenfält, Christofer, et al.
(författare)
-
To learn to design is to learn to learn about possible futures: A learning perspective on design and its implications
- 2019
-
Ingår i: Proceedings of the 21st International Conference on Engineering and Product Design Education (E&PDE 2019), University of Strathclyde, Glasgow. 12th-13th September 2019. - : The Design Society. - 9781912254057
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Design requires thoughtful application of methods to broaden ones understanding of the task and to generate alternative solutions in the form of possible futures in relation to the task. These kind of activities implies learning. In an interaction design course for undergraduate engineering students, we noticed that students gave little effort to the usage of the design methodologies taught, and neither did the choice of methods always appear thoughtful.To tackle these issues, we redesigned the course applying a strategy based on the sociocultural and experiential theories of learning and Martons variation theory. A guiding hypothesis was that engineering students are essentially rational. To become an engineer is to become a rational problem solver. However, the problems engineering undergraduate students are facing are for the most part well-structured and they have little resemble with the ill-structured problems they face when forced to design for real users in real contexts. Thus, engineering students, at least early in their education are facing problems where optimization is not only a working problem solving strategy, but also the best strategy. When facing real problems in a design context, they must instead 1) apply a satisficing approach to problem solving, and 2) learn how to question the boundaries of their own rationality in relation to the task. Thus, we aimed, not to steer the students away from rationality, but rather to give them means to develop the foundation for their rationality in such way that a design thinking approach appeared rational.As all the students were assigned the same course project, the first step in the redesign was to supervise several groups in parallel during longer sessions instead of shorter sessions of single group supervision. This gave the students opportunity to share the other groups’ perspectives on their projects including their problem interpretations and their methodology for user studies and idea generation. Secondly, we introduced peer review of other students work. This meant that the students experienced more ways of seeing and approaching the task, which should give them a more complete picture of the problem and thus challenge the boundaries of their rationality. Third, we increased the number of design methodology workshops, and fourth, we added workshop-like exercises to the supervision sessions. The latter implied that the students not only got more opportunities for experiential learning before they applied their knowledge to their own course projects, but also that their teachers got more opportunities to observe their learning and support them on their own individual level.This highlights a crucial issue when teaching design to engineers, to make design thinking appear rational to the students. In essence, this implies to teach them how to learn about ill-defined problems and possible futures in relation to those problems, rather than to learn specific methodologies. However, in order to learn how to learn, the knowledge of different design methodologies can play an important part as they provide examples that could help the students to challenge their own rationality, i.e. break their own preconceptions regarding the design task.
|
|
| 19. |
- Rydenfält, Christofer, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Creating Competitive Jobs
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är en oberoende utvärdering av projektet Creating Competitive Jobs (CCJobs). Rapporten summerar resultat och lärdomar från projektet samt lyfter fram om aspekter av CCJobs som bör vidareutvecklas. Projektets övergripande syfte var att skapa nya arbetstillfällen genom att möjliggöra ett ömsesidigt utbyte mellan företag och lärosäten inom högre utbildning. En grundläggande princip i CCJobskonceptet är att utvalda företagsrepresentanter får handledning av forskare vid lämpliga institutioner på de deltagande lärosätena. Dessutom placeras företagsrepresentanterna på handledarnas institutioner under projekttiden och får därför möjlighet att ta del av den akademiska vardagen. Detta skapar i sin tur förutsättningar för samverkan och gemensamt lärande som går bortom traditionell kunskapsöverföring. CCJobs finansierades av InterReg och syftade därför också till att främja regional samverkan i Öresundsregionen. Totalt deltog 15 företag och 5 lärosäten ifrån både Danmark och Sverige.CCJobs har utvärderats som en fallstudie. Data för fallstudien utgjordes av 16 intervjuer och två enkäter. Där en enkät skickades ut till företagsrepresentanterna i början av projektet och en till både handledare och företagsrepresentanter i slutet av projektet. Dessutom användes informella observationer vid ett par projektaktiviteter samt samtal med projektledningen som underlag. Intervjuerna transkriberades, enkäterna sammanställdes och en sammanvägd analys gjordes av all data.Generellt visar resultaten på att CCJobs varit ett framgångsrikt projekt som skapat tillväxt för deltagande företag och fördjupat samarbetet med lärosäten i Öresundsregionen. Projektet har hittills genererat; (1) fem nya arbetstillfällen i fyra olika företag, (2) nya ansökningar för forskning och utveckling varav två beviljade om ca 3 200 000€, (3) två nystartade företag, (4) utvecklade affärsmodeller i befintlig verksamhet och planerad expansion, (5) företag med mer samarbetsinriktad verksamhet, (6) pågående arbete med ett tiotal vetenskapliga publikationer.Framgången för CCJobs kan förklaras med att projektet tillhandahållit goda förutsättningar för samverkan och lärande med ett aktivt urval av utmanande delprojekt och ett ekonomiskt tillskott som frigjort idétid och tillåtit ett risktagande. Vid en spridning eller utveckling av konceptet konstaterar vi utifrån utvärderingen att följande områden bör beaktas och om möjligt vidareutvecklas: Tidpunkt (timing, semester utanför terminstid). Starta projektet efter semestertid.Gemensam frågeställning av ömsesidigt intresse. Säkerställ ett tillitsbaserat samarbete som gagnar både praktikerna på företaget och handledarna på lärosätet. Fastställ också den gemensamma arbetsprocessen för att säkerställa att förväntningarna på de olika parternas arbetsinsatser är realistiska. Omständlig administration. Förenkla rutiner och anpassa organisationen för samverkan. Detta gäller främst på universitets, statlig och federal (EU) nivå. Där de senare kan vara svåra att påverka. Låg prioritet hos handledare till följd av ersättningsmodellen. Integrera projektet i handledarnas övriga verksamhet t.ex. i undervisning, forskningsprojekt och internseminarier för att öka incitamentet.Mikrokultur hos lärosäten med svag social dimension (attityd och naturliga mötesplatser). Uppmärksamma inte bara akademisk kompetens utan även samverkanskompetens vid val av deltagande institutioner på lärosätena.Hantering av fallerad samverkan. Se över möjligheterna med att avsluta projektet i förtid ifall samarbetet havererar. Detta skulle kunna utformas som en villkorad uppstartsfas där projektdeltagarna har en eller två månader på sig att komma igång och utforma sitt samarbete.
|
|
| 20. |
- Rydenfält, Christofer, et al.
(författare)
-
What do doctors mean when they talk about teamwork? : Possible implications for interprofessional care
- 2019
-
Ingår i: Journal of Interprofessional Care. - : Informa UK Limited. - 1356-1820 .- 1469-9567. ; 33:6, s. 714-723
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The concept of teamwork has been associated with improved patient safety, more effective care and a better work environment. However, the academic literature on teamwork is pluralistic, and there are reports on discrepancies between theory and practice. Furthermore, healthcare professionals’ direct conceptualizations of teamwork are sometimes missing in the research.In this study, we examine doctors’ conceptualizations of teamwork. We also investigate what doctors think is important in order to achieve good teamwork, and how the empirical findings relate to theory. Finally, we discuss the methodological implications for future studies.The research design was explorative. The main data consisted of semi-structured interviews with twenty clinically active doctors, analyzed with conventional content analysis. Additional data sources included field observations and interviews with management staff.There was large variation in the doctors’ conceptualizations of teamwork. The only characteristic they shared in common was that team members should have specific roles. This could have consequences for practice, because the rationale behind different behaviors depends on how teamwork is conceptualized. Several of the teamwork-enabling factors identified concerned non-technical skills.Future studies should put more emphasis on the practitioners’ perspective in the research design, to create a more grounded foundation for both research and practice.
|
|
| 21. |
- Östlund, Britt, 1956-, et al.
(författare)
-
Interventions for improving working environment in home care work in Sweden – Preliminary findings from the first year : A gender perspective
- 2019
-
Ingår i: 20th Congress of the International Ergonomics Association, IEA 2018. - Cham : Springer. - 2194-5365 .- 2194-5357. - 9783319960647 ; , s. 269-277
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Home care services are an important part of the Swedish social welfare system. Considering the size of the sector and the increasing future needs for home care, due to growing elderly populations, it is worrisome that problems in terms of injuries, sick leave and staff turnover appear common in this occupation. A problem for managing the situation is, however, that the current knowledgebase is fragmented and not much developed being characterized by a homogenous workforce in terms of gender, dominated by women. A common perception is that this work is low skilled and something that can be done part time in parallel with household work. To improve the working environment in home care work, we initiated a project in which one of the goals was to create a better overview of published results of interventions and examples from community practice. Accordingly, we undertook a systematic review of the scientific literature with the purpose to find and map practical examples of interventions. The preliminary result suggests that there is a considerable lack of knowledge and often lacking, or poor, analyses of the consequences of the unequal gender balance in home care work. Interventions could be grouped into four types of interventions: scheduling, education and training, organizational change and digitization. Interestingly, it seems as if single problems at the workplace level to a larger extent are covered in the scientific literature while problems on the system level are more seldom addressed.
|
|
