| 1. |
- Hansen, Joakim, 1978-, et al.
(författare)
-
Effects of plant morphology on small-scale distribution of invertebrates
- 2010
-
Ingår i: Marine Biology. - : Springer. - 0025-3162 .- 1432-1793. ; 157:10, s. 2143-2155
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Habitat structure influences organism communities by mediating interactions between individuals and species, affecting abundance and species richness. We examined whether variations in the morphology of soft-bottom plants affect their function as habitat and whether complex structured plants support higher macroinvertebrate abundance and species richness. Three Baltic Sea plant species were studied, together with artificial plants resembling each species. In a field collection, we found higher invertebrate abundance on the morphologically more complex plants Myriophyllum spicatum and Chara baltica than on the structurally simpler plant Potamogeton perfoliatus. In a colonization experiment, we found the highest invertebrate abundance on artificial M. spicatum but found no difference between natural plants. Invertebrate taxon richness displayed no consistent relationship with plant structural complexity. The results imply that plant morphology influences small-scale invertebrate distribution, partly supporting the hypothesis that structurally complex plants harbour higher invertebrate abundance.
|
|
| 3. |
- Kautsky, Hans, et al.
(författare)
-
Vegetationsklädda bottnar i Kanholmsfjärden, Stockholms län
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna undersökning var att finna lämpliga lokaler och attpåbörja regional miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna iKanholmsfjärden och angränsande fjärdar, Stockholms Län.Sista veckan i augusti månad år 2008 besöktes 24 lokaler i Kanholmsfjärdenmed syfte att finna cirka 8 lämpliga lokaler och påbörja regional miljöövervakningi området. Efter att ha valt fyra lokaler som besöktes år 1994(alla med beteckning HK.) valdes ytterligare 6 lokaler ut från de resterande20 lokalerna (numrerade av Länsstyrelsen från 1 till 20). Urvalet av dyklokalerskedde efter att ha videofilmat bottnarna på samtliga 20 nya lokalersom hade lagts ut av Länsstyrelsen. Syftet med videoinventeringen var att seom lämpligt substrat fanns på tillräckligt djup så att bedömningsgrundernaskriterier kunde tillämpas. På de tio slutgiltigt valda lokalerna, som befannsvara lämpliga för ett framtida regionalt miljöövervakningsprogram av devegetationsklädda bottnarna i området, genomfördes dykinventeringar enligtstandardmetod för nationell miljöövervakning.En jämförelse med år 1994 visar på en svagt positiv utveckling av devegetationsklädda bottnarna i Kanholmsfjärden och angränsande fjärdar. Påsamtliga återbesökta lokaler går blåstång djupare ner och har i allmänhetäven högre täckningsgrad än tidigare. Även röd- och brunalgerna visarsamma trend.Förekomsten och artsammansättningen på de enskilda lokalerna tyder på attområdet hyser en rik förekomst av vegetation och djur. Sammansättningenär typisk för hårda bottnar i väl ventilerade (god vattenomsättning) mellanskärgårdsområden,jämförbart med vad som finns i referensområden för dennationella miljöövervakningen i norra egentliga Östersjön (Asköområdet).Enligt bedömningsrunderna erhöll Kanholmsfjärden statusen hög. Dettaberäknades från två olika protokoll i och med att de båda dykare skattadevarje lokal oberoende av varandra.De enskilda dyklokalerna är beskrivna i detalj. Information om positioner,kompassriktning, avstånd och djup för varje lokal samt och fotografier somdokumenterar lokalens läge har bifogats och gör framtida återbesök tillexakt samma utgångsläge möjliga på decimetern när, och då utgår man frånfotografierna.Det förekommer inga större, lokala störningar i området, förutom dendagliga, tunga fartygstrafken i lederna förbi Stavsnäs – Dalarö ochSandhamn. Effekter av fartygstrafiken sågs framför allt på några nordligalokaler (kraftig stranderosion på lokal HK13, Sollenkroka, samt på lokal 10,Ängsholmen där små blåstångruskor växer på de dagligt vågspoladeklipporna cirka 0.5 m ovanför vattenlinjen).
|
|
