| 1. |
- Wall, Helena, et al.
(författare)
-
Kläckning i kycklingstallet
- 2015
-
Ingår i: Fjäderfä. - 0015-3338. ; , s. 16-18
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Digital tillsynsteknik i djurhållning utomhus
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I enlighet med Jordbruksverkets förfrågan behandlar denna rapport tre områden för digital teknik vid övervakning och kontroll av djur som vistas utomhus på stora ytor: (1) kamerateknologi, t.ex. användning av drönare, (2) positioneringsteknologi som GPS och (3) teknologi för att styra djurens rörelser, som drivning med drönare och användning av s.k. virtuella stängsel. De tre teknikområdena överlappar delvis varandra. Digital tillsyn av utegående djur är beroende av att sensorer mäter det man tror att de mäter med tillräcklig noggrannhet och att data kan överföras och bearbetas till information som lagras och analyseras på ett säkert och korrekt sätt. Sådana teknologier benämns med samlingsnamnet ’Precision Livestock Farming’ (PLF). Användningen av informationen är avgörande för teknikens användbarhet i tillsyns- och djurskyddsarbete. Tillämpningarna är till viss del reglerade av gällande lagstiftning, exempelvis genom krav på tillsyn, begränsad användning av elektricitet för att styra djurs beteende, användning av obemannade luftfarkoster, d.v.s. drönare, samt åtgärder för att förhindra att utrustning skadar djuren eller påverkar deras hälsa och beteende. Inom PLF används en rad olika sensorer som direkt eller indirekt kan mäta djurens miljö och djurens beteende och fysiologiska tillstånd. Den teknologiska utvecklingen har främst varit inriktad på mjölkkor, fjäderfän och grisar och endast i liten utsträckning berört häst, får och get. För djur på bete är överföringen av data från en enhet på eller vid djuret till en mottagare särskilt problematisk p.g.a. stora avstånd, men det sker en snabb teknisk utveckling mot effektivare överföring. PLF-teknologin innebär i de flesta fall att djuren övervakas kontinuerligt och att avvikelser i t.ex. deras hälsotillstånd och välfärd i princip kan upptäckas i realtid, vilket ska ställas mot nuvarande lagkrav på tillsyn minst en eller två gånger dagligen. Sensorer kan ge information om ett stort antal fysiologiska tillstånd och beteenden. En av de vanligaste teknikerna är sensorer för aktivitet. Indirekt kan de också ge information om idissling, liggtid, stegantal och ättid och utlösa larm om exempelvis brunst, hälsoproblem, hälta och kalvning. Sensorer kan även placeras i förmagen hos idisslare (s.k. våmbolus) där de mäter våm-pH och kan larma om störningar i magfunktionen, eller utformas som termometrar som kan larma om hälsostörningar, kalvning och vattenintag eller mikrofoner som kan mäta idissling och larma om brunst, kalvning och onormalt idisslingsmönster. Med kamerateknik kan man mäta aktivitet, kroppsform och hudtemperatur, vilket kan ge information om ketosstatus, hull, hälta och juverhälsa. Kameror monterade på drönare kan användas för att lokalisera och räkna djur, bestämma deras position, habitatval och till viss del deras beteende, särskilt när djuren rör sig över stora arealer. Det finns flera elektroniska positioneringsteknologier varav passiv ’Radio Frequency Identification RFID’ är den vanligaste. Räckvidden är kort med denna teknik men den kan vara användbar om man t.ex. vill mäta hur ofta djuren besöker en vattenpost. Andra teknologier kan med hjälp av antenner följa djurens positioner i realtid. GPS-enheter monterade i halsband kan regelbundet registrera djurens geografiska position. Användningen av GPS har blivit relativt vanlig i renskötseln vilket tycks ha lett till en förbättrad arbetssituation för renskötarna. Positionering med GPS ger inte alltid exakta uppgifter men tekniken har visat sig användbar för studier av habitatval, sociala interaktioner och gruppdynamik. Med positionerna från GPS har man också kunnat styra djur till områden med bättre betestillgång. Med en tillräckligt frekvent bestämning av position med hjälp av GPS (ca en gång per minut) är det möjligt att bestämma betestiden för nötkreatur på ett tillförlitligt sätt. En användning av drönare i djurskötsel och djurtillsyn kan vara att med hjälp av kamera lokalisera djuren över stora ytor. Denna användning begränsas dock av nuvarande bestämmelser om att föraren måste ha ögontakt med drönaren. I renskötseln har drönare börjat användas för att förflytta djur men denna tillämpning är ännu inte juridiskt reglerad. Virtuella stängsel är strukturer som bestäms med kartkoordinater eller elektronisk sändare på marken. Stängslen fungerar som inhägnader, hinder eller gränser. Djuren mottar signaler (vanligen ljud) och stimuli (vanligen elstötar från ett halsband) som gör det möjligt för dem att lära sig var stängslet finns. I vetenskapliga studier har man med varierande framgång lyckats lära djuren att associera ljudsignaler och elstötar med en gräns som inte får passeras. Förmågan att lära sig skiljer mellan olika djurslag, liksom mellan individer. Det finns fortfarande många obesvarade frågeställningar om hur djur kan anpassa sig till virtuella stängselsystemet, liksom hur de påverkas, både under inlärningsfas och bruksfas.
|
|
| 6. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Djurskydd inom grisuppfödning
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige tillåts idag generellt avvänjning av smågrisar i praktiken vid en individuell ålder om tidigast 28 dagar. Detta skiljer från EUs grisdirektiv där avvänjning tillåts från 21 dagars ålder. En digivningsperiod på 21 dagar ger en högre produktion eftersom medeltalet kullar per sugga och år teoretiskt då kan öka med 4,5 % (från 2,2 till 2,3 kullar per år). Det har även föreslagits att en kortare digivningsperiod skulle innebära mindre påfrestningar på suggorna, och därigenom medföra förbättrad välfärd för dessa. Rådet finner att det finns mycket få studier som jämför avvänjning vid just 21 och 28 dagar. De vetenskapliga studier som studerar detta mer i detalj är i de flesta fall genomförda i alternativa system, så som grupphållnings-system eller så kallade ”getaway pens” där suggan kan gå ifrån sina smågrisar. Resultat från dessa studier går därmed inte att generalisera till konventionella system där suggor med smågrisar hålls individuellt med små möjligheter för suggan att reglera t.ex. digivning eller födosöksbeteende. Trots bristen på vetenskapligt granskade rapporter konstaterades att en avvänjning vid 28 dagars ålder var att föredra sett ur smågrisens perspektiv, eftersom matsmältningsapparat och immunsystem är mer utvecklade den fjärde levnadsveckan. Det förefaller dock finnas en ganska tydlig skillnad i fysiologisk mognad mellan grisar som är yngre (<19-21 dagar) respektive äldre (28 dagar), men där grisar som är 25 dagar och äldre skiljer sig mindre från grisar som är 28 dagar gamla än grisar som är 23 dagar och yngre. Diperiodens belastning på den domesticerade suggan i modern grisproduktion överstiger den hos frilevande suggor eftersom antalet överlevande kultingar är högre, samt att suggan inte heller genom att styra digivningen kan skydda sig från kullens ökande krav på att dia. De ökande kullstorlekarna kan teoretiskt innebära påfrestningar på suggan, och tidig avvänjning skulle därmed kunna bidra till att minska påfrestningarna på suggan. Det finns dock inga vetenskapliga studier som stödjer en sådan slutsats. Det kan dock konstateras att en svensk sugga under slutet av diperioden i medeltal ger di till 13 kultingar som vardera väger cirka 10 kg, vilka tillsammans dagligen kräver 108 MJ omsättbar energi (25 800 kcal) varav huvuddelen kommer från suggans mjölk. I dagens svenska grisproduktion med omgångsuppfödning kan det skilja 4-7 dagar mellan de först födda och de sist födda i gruppen. För att samla sugg-gruppen inför nästa grisning avvänjs alla suggor samma dag och vid en lägsta individuell avvänjningsålder av 28 dagar blir medelåldern vid avvänjning därför i praktiken cirka 32 dagar. Om lantbruken fortsätter att fokusera på avvänjning så nära 28 dagars ålder som möjligt kommer ”manöverutrymmet” för att synkronisera suggorna vid avvänjning att försvinna. Suggor med fysiologiskt längre dräktighet än genomsnittet riskerar då att förskjutas i grisningstid jämfört med medelsuggorna. Vid en förlängning med tre dagar mellan två grisningstillfällen kan en sugga redan som tredjegrisare vara så pass avvikande vad gäller grisningsdag att hon kommer att slås ut (slaktas) i förtid om det inte ges möjlighet att synkronisera gruppen vid avvänjning. Vid en bedömning av lämpligaste dagen för avvänjning bör såväl smågrisens som suggans situation beaktas. Det vetenskapliga underlaget för detta är mycket begränsat, men det ska beaktas att inhysning och skötsel har större betydelse för såväl smågrisars som suggors hälsa och välfärd än den exakta avvänjningsåldern. Vid en samlad bedömning ansågs därför att en avvänjning vid 28 dagar i genomsnitt förefaller acceptabel, under förutsättning att avvänjningsåldern i inget enskilt fall understiger 25 dagar.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Minkhållning i Sverige
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten är framtagen av SLUs vetenskapliga råd för djurskydd i syfte att utvärdera djurvälfärden hos minkar inom svensk pälsdjursproduktion och bedöma om den vetenskapliga litteraturen ger stöd för att produktionen, så som den bedrivs i dag, ger djuren möjlighet att bete sig naturligt. Minkar som föds upp för pälsproduktion i Sverige måste hållas och skötas enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:14) om uppfödning och hållande av pälsdjur. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Jordbruksverket som en del i ett regeringsuppdrag om minkhållning. Den beskriver minkens ursprung och domesticering, naturligt beteende hos vild mink, inhysning och skötsel vid pälsuppfödning, onormalt beteende, miljöberikningar, smittskydd, förekommande sjukdomar och avlivningsmetoder. I rapporten ges rekommendationer baserat på tillgänglig vetenskaplig litteratur, och behov av framtida forskning identifieras.Minken är en opportunistisk köttätare som behöver äta relativt ofta. I pälsdjursproduktionen tillämpas i princip fri tillgång på foder till digivande honor och växande valpar men inför parningssäsongen innebär den fria tillgången ökad risk för komplikationer vid valpningen på grund av övervikt hos honan. Fodringen behöver därför anpassas under vintern för att minska risken för feta honor och därmed ökad dödlighet vid valpningen. Neddragen fodertillgång kan orsaka frustration som då visar sig i beteendestörningar. Olika aspekter på utfodring bör därför beaktas i framtida forskning. Den vilda minken lever solitärt under stora delar av året, dock kan en till flera honor leva inom en hanes revir. I pälsdjursproduktionen bör därför vuxna minkar hållas individuellt, undantaget är växande ungminkar som med fördel kan hållas tillsammans. Att hålla två minkar tillsammans är det vanligaste, dock fungerar det att hålla tre ungminkar i etagebur om de ges extra foder och god tillsyn. Grupper med fler än tre djur bör undvikas då riskerna för aggression ökar. En lya fastsatt utanpå buren är viktigt för alla minkar året runt då de naturligt vilar mycket i sina bohål, samt även för att minkhonan ska kunna ta hand om de outvecklade ungarna första tiden efter födelsen. I fångenskap används halm för att skapa ett varmt bo under den kalla årstiden samt för att bygga ett bo för ungarna under uppfödningsperioden.Systematisk genetisk selektion för önskat beteende (temperament) förbättrar välfärden hos minken. Systemet tillämpas på svenska gårdar genom att minkar som uppvisar rädsla eller stress selekteras bort vid avelsurvalet. Urvalet av avelsdjur görs kontinuerligt från det att valparna föds, då reproduktion, valpöverlevnad och temperament registreras tidigt och är viktiga parametrar att ta hänsyn till i urvalet. Det slutliga urvalen sker på hösten då längd, vikt och pälsegenskaper graderas. Ju tidigare dessa urval görs desto tidigare kan utfodringen anpassas för att undvika att avelsdjuren blir överviktiga under hösten. Det är viktigt att aveln inte resulterar i för stora djur, då detta kan leda till välfärdsproblem i framtiden.Mink i vilt tillstånd använder vatten i sin jakt på bytesdjur, men är inget vattenlevande djur, per se. Badvatten till mink bedöms däremot vara en positiv berikning, dock inte vetenskapligt belagt, som ett grundläggande beteendebehov. Forskning visar att beteendestörningar kan förebyggas genom att minkarna ges fri tillgång på foder, hålls i etageburar med bolåda, hyllor, strömedel och berikningar som byts ut regelbundet. I svenska djurskyddsföreskrifter ingår dessa som krav för hållande av mink för pälsdjursproduktion. Mer kunskap behövs för hur ofta berikningar bör skiftas.Djurvälfärd i samband med livdjurstransport och avlivning av mink lyfts fram som angelägna forskningsområden. En snabb avlivning vid hemmaburen bedöms vara det bästa ur djurvälfärdssynpunkt. För att minska risken för spridning av sjukdomar bör importerade minkar hållas i karantän och hög biosäkerhet tillämpas på gården.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Yttrande från SLUs vetenskapliga råd för djurskydd om djurskydd inom grisuppfödning
- 2019
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta yttrande svarar på följande fråga av Djurskyddet Sverige, Svenska Djurskyddsföreningen, Djurens Rätt, World Animal Protection Sverige, Compassion in World Farming Sverige och Vi Konsumenter, som vänt sig till det vetenskapliga rådet med anledning av Jordbruksverkets ändring av djurskyddsbestämmelserna för gris, Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd m ( SJVFS 2017:25) om grishållning inom lantbruket m.m., saknr. L 106: Är det förenat med bättre, likvärdig eller sämre djurvälfärd, vid en sammantagen bedömning av såväl smågrisens välfärd som suggans, om smågrisar avvänjs från suggan vid 21 dagars ålder i stället för vid 28 dagars ålder? Rådet ombads att belysa frågan utifrån ett brett perspektiv innefattande såväl psykisk som fysisk hälsa och välbefinnande.
|
|
| 11. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Yttrande från SLUs vetenskapliga råd för djurskydd om hållande av hund och katt
- 2018
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta yttrande är skrivet på uppdrag av Jordbruksverket i samband med verkets översyn av föreskrifterna för hund och katt. För att Jordbruksverkets föreskrifter ska vara väl förankrade i den senaste forskningen önskar verket inhämta underlag från det vetenskapliga rådet för djurskydd vid Sveriges lantbruksuniversitet, specifikt gällande områdena rörelsebehov, social kontakt och avvänjning.
|
|
| 12. |
- Hagberg, Cecilia, et al.
(författare)
-
Biokol i ströbädd för frigående värphöns för förbättrad arbets- och djurmiljö
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biochar in bedding for loose housed laying hens - for the improvement of work and animal environment The aim of this project was to study how the ambient air environment in barns for loose housed laying hens is affected by mixing biochar into the bedding. The objectives were to investigate the bedding’s effect on the ammonia and the dust/particulate matter (PM) concentrations. Studies were performed by laboratory studies and by field trials in aviaries with loose housed laying hens. In the lab study, dust formation was tested by tumbling (stirring) three different types of biochar and one product of wood shavings. Wood shavings were used as a control/comparative bedding material, as it is the most common source of litter in Swedish laying hen flocks. The dust formation was higher for biochar compared to the wood shavings. Additionally, a higher dry matter content in the biochar resulted in higher dust concentrations. Presumably, this is because biochar is a porous material, which easily falls apart during mechanical processing. In practice, the mechanical processing will supposedly not be so forcefully because of e.g., the hens pecking in the bedding. However, it might be an aspect to consider during some work tasks, e.g., removal of the bedding. During the field trials, data of ammonia concentrations and PM were collected in four aviaries with 100 loose housed laying hens per aviary. Each aviary was provided with different mixtures of bedding material. The mixtures were 1) wood shavings and a bacteria/fungi additive, 2) only wood shavings, 3) wood shavings and biochar, and 4) peat or peat mixture (80% peat and 20% wood shavings). The measurements of ammonia were collected with a hand-held aspirator pump, one sample above the slatted flooring and two samples above the bedded flooring. No differences of the ammonia concentrations were obtained in the different aviaries, bedding materials and flooring. Differences in ammonia concentrations were not assumed above the slatted flooring, but above the bedded flooring. In future studies, continuous measurements and more data sampling would be relevant to analyze, to compare differences in the ammonia concentrations, depending on the bedding material, and correlate it to the time of day, the behavior/activity level of the laying hens, etc. The fractions of PM measured during the field trials were PM1, PM2.5, PM4, PM10 and total-PM. In each of the four aviaries, approximately 500 samples were taken with a laser photometer. The results were slightly different compared to the laboratory study. For all the PM fractions, the PM concentrations were highest in the bedding with only wood shavings. An influencing factor may be the dry matter content of the bedding materials, 90% for wood shavings and 70% for biochar. Another aspect is the laying hens’ activation and encouragement to process the bed by pecking, dust bathing etc. Both the laying hens and the eggs, in the aviary with biochar, appeared to have a greyish color at times. This study shows that the dry matter content of bedding materials is important for the dust/PM concentrations in the ambient air in animal production facilities. How different biochar with different properties, e.g. dry matter content and size fractions, affect the behavior of the laying hens (encouragement to process the bedding) is a topic for future research. One conclusion is that different biochar may have very different properties and that these varying properties can have quite different effects on the behavior of the laying hens, animal environment and work environment.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Alm, Malin, et al.
(författare)
-
Corticosterone metabolites in laying hen droppings-Effects of fiber enrichment, genotype, and daily variations
- 2014
-
Ingår i: Poultry Science. - : Elsevier BV. - 0032-5791 .- 1525-3171. ; 93, s. 2615-2621
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is growing interest and concern for animal welfare in commercial poultry production. To evaluate stress and welfare in an objective and noninvasive way, fecal corticosterone metabolites (FCM) in droppings can be analyzed. However, the influence of diet, genotype, and daily variations in FCM and production of droppings in laying hens has been poorly investigated. This study examined the effect of insoluble fiber by adding 3% ground straw pellets to the feed to Lohmann Selected Leghorn (LSL) and Lohmann Brown (LB) hens housed in furnished cages between 20 and 40 wk of age. In total, 960 hens were included in the study. Droppings were collected 4 times per day for 3 consecutive days and analyzed by corticosterone immunoassay. Biological validation confirmed the ability of the assay to detect changes in FCM levels. Inclusion of straw pellets in the feed increased FCM concentration in both hen genotypes and increased excretion rate of FCM in LB hens. The LB hens also produced greater amounts of droppings than LSL hens. Both FCM levels and production of droppings varied during the day, although no distinct diurnal rhythm was found. These findings demonstrate that when using FCM to evaluate stress and welfare in laying hens, many factors (e.g., diet, genotype used, and so on) need to be taken into account to allow accurate interpretation of the results. In addition, under certain conditions, excretion rate of FCM might be more appropriate to use compared with FCM concentration.
|
|
| 15. |
- Alm, Malin, et al.
(författare)
-
Mussel shells as an environment enrichment and calcium source for floor-housed laying hens
- 2017
-
Ingår i: Journal of Applied Poultry Research. - : Elsevier BV. - 1056-6171 .- 1537-0437. ; 26, s. 159-167
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Feather pecking is still a behavioral problem in laying hen flocks, resulting in impaired welfare and economic losses. Environment enrichment, e.g., providing access to litter, to increase foraging behavior in laying hens has been shown to decrease feather pecking. This study investigated the effect of spreading crushed mussel shells (particle size 10 to 20 mm) in the litter area as an environment enrichment and source of calcium for layers receiving a commercial feed and for layers given a feed with 40% less calcium. These treatments were compared with a control involving hens given the commercial feed, but no mussel shells in the litter. The study included 900 Dekalb White layers housed in a single-tier floor system during a production cycle (20 to 72 wk of age). The mussel shells were consumed to a lower extent than predicted, resulting in calcium deficiency in hens fed the low-calcium diet. This in turn was evident as increased degree of keel bone deviations and lower eggshell breaking strength. Daily addition of crushed mussel shells to the litter for laying hens on a balanced or calcium-deficient diets did not generate any positive effects on bird feather cover, eggshell quality, production performance, or fearfulness. Hence, with the particle size of mussel shells used in this study, there was no indication of improved welfare due to environment enrichment.
|
|
| 16. |
- Alm, Malin, et al.
(författare)
-
Short term deprivation of the litter area after transfer to the layer facility - effects on welfare and production in pullets
- 2013
-
Ingår i: World's Poultry Science Journal. - 0043-9339. ; , s. 38-38
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In order to enable hens to find feed and water and to reduce the number of floor-laid eggs in floor systems, producers sometimes exclude pullets from the litter area for some time when they are moved into the production system. This could have negative consequences since litter is an important resource for layers and the procedure is not allowed in Sweden. The aim of the present study was to investigate how bird welfare and production are affected by deprivation of access to litter and space at introduction of pullets to the laying facility. The study comprised 600 floor reared Bovans Robust layers obtained at 16 weeks of age (wks) and housed in 6 groups of 100 in a single-tier floor laying system. Three groups had full access to the litter area during the whole study (OPEN) and three groups were excluded from the litter during the first two weeks (CLOSED) and then received full access throughout the rest of the study. The experiment will run a full production cycle (75 wks) and figures presented below show the results obtained until 51 wks as it is still in progress. Feather cover (6-24 points), pecking wounds, cleanliness, foot condition and keel bone deviations (all 1-4 points) were assessed by integument scoring at 40 wks. Fearfulness was assessed by testing novel object (NO) and tonic immobility (TI). Based on group means, the data were analyzed by analysis of variance (ANOVA) using the MIXED procedure of the statistical system (SAS 9.2). The feather cover score was higher in treatment CLOSED (17.9 points) compared to OPEN (12.3 points) (P=0.019). No difference was found between treatments in any of the other integument score parameters. Fearfulness was higher in groups in the OPEN treatment as compared to CLOSED, indicated by less approaches in the NO test (21.5 vs 48.0) (P<0.001) and longer duration of TI (11.3 min vs 6.4 min) (P=0.018). Rate of lay, number of mislaid eggs, proportion of cracked or dirty eggs and mortality were recorded regularly but no significant differences between treatments were shown. Thus, excluding hens from the litter area during the first two weeks in this type of production system did not decrease the number of floor laid eggs, but had a positive impact on feather cover and resulted in less fearful birds. Additional welfare parameters will be analyzed later on which may explain these results further.
|
|
| 17. |
- Alm, Malin, et al.
(författare)
-
Welfare and performance in layers following temporary exclusion from the litter area on introduction to the layer facility
- 2015
-
Ingår i: Poultry Science. - : Elsevier BV. - 0032-5791 .- 1525-3171. ; 94, s. 565-573
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- When introduced to the laying facility, pullets are sometimes temporarily excluded from the litter area in order to help them locate food and water, and to prevent floor-laid eggs. This procedure is not permitted in Sweden, because it involves denying access to both litter and space, which may have a negative effect on bird welfare. The present study investigated how the welfare and performance of layers were affected by this temporary exclusion on introduction of hens to the laying facility. The study included 600 floor-reared Dekalb White layers obtained at 16wk age and housed in 6 groups of 100 in a conventional single-tier floor-laying system. Birds were either given full access to the litter area during the whole study or were excluded from the litter area during the first 2 wk after transfer to the laying facility. From 18 to 72 wk age, birds in both treatments had full access to the litter area. Excluding birds from the litter area for 2wk resulted in better feather cover and reduced fearfulness, according to novel object and tonic immobility tests. Furthermore, birds initially excluded from the litter area produced eggs with a lower proportion of shell irregularities than birds with full access to the litter area throughout. No difference was found in corticosterone metabolites in droppings rate of lay, mortality, or proportion of floor-laid eggs. In conclusion, none of the parameters studied indicated that the welfare of laying hens was compromised by temporary exclusion from the litter area on introduction to the laying facility. In fact, some of the data suggested that bird welfare had improved.
|
|
| 18. |
- Alm, Malin, et al.
(författare)
-
Welfare indicators in laying hens in relation to nest exclusion
- 2016
-
Ingår i: Poultry Science. - : Elsevier BV. - 0032-5791 .- 1525-3171. ; 95, s. 1238-1247
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Consumer concerns about the welfare of laying hens are increasing, leading to increased interest in identifying reliable ways to assess welfare. The present study evaluated invasive and non-invasive welfare indicators in relation to a stressful challenge. The study included 126 Lohmann Selected Leghorn hens housed in furnished cages. Welfare indicators were measured between 61 and 70 wk of age in birds excluded from their nests for 5 consecutive d and control birds that had continuous access to nests. Baseline recordings were carried out in both groups prior to and post exclusion period. The assessed indicators were: corticosterone metabolites in droppings (FCM), corticosterone concentration in yolk, corticosterone concentration in plasma, irregularities of eggshells, heterophil to lymphocyte (H:L) ratio, tonic immobility duration, and feather cover. Behavioral observations showed that the birds had a clear preference for using the secluded nest sites, confirming that they were likely to perceive nest exclusion as an undesirable experience. Further, elevated levels of FCM in droppings, yolk corticosterone concentrations, H:L ratios and irregular eggshells were detected in both nest deprived and control birds during the exclusion. This suggests that these indicators were able to detect an increased stress response arising from nest deprivation, and it is hypothesized that the stress spread to birds in adjacent cages with access to nests. There was a positive and consistent correlation between FCM in droppings and eggshell irregularities, also supporting the use of eggshell irregularities as a potential non-invasive welfare indicator. However, the pattern of the stress response varied between indicators and correlations were generally few and inconsistent, highlighting the complexity of the relationship among welfare indicators.
|
|
| 19. |
- Andersson, Annica, et al.
(författare)
-
Paths to a sustainable food sector guided by LCA – exemplified by pork production
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- To describe a more sustainable food sector, a supply chain approach is needed. Changing supply chains inevitably means that a range of attributes of the product and its system will change. This project will take on this challenge and deliver detailed descriptions of supply chains of six commodities from a Swedish region in 2012; Milk, cheese, beef, pork, chicken and bread. The set-up of the project was that experts on production along the supply chain design environmentally improved systems. The next step was to challenge the improvements considering their possible consequences on products and systems from different perspectives: food safety, sensory qualities, animal welfare, and consumer appreciation and (only for primary production) costs. The final supply chains were quantified by life cycle assessment (LCA), and they were again assessed from the perspectives mentioned above. Results will be generated during August 2014 and comprise both single-product LCA and region-wide impacts of the future scenarios.
|
|
| 20. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Bedövning vid slakt av fisk
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige produceras cirka 11 100 ton matfisk per år, varav ungefär 89 % regnbåge, 11 % fjällröding och en mycket liten andel övrig fisk. Huvuddelen av den svenska matfiskproduktionen sker i s.k. kassodling d.v.s. flytande nätkassar. Bedövning, strupskärning och avblodning sker som regel på den plats där fisken hållits. Majoriteten av all matfisk från svenska producenter bedövas med koldioxid medan en dryg tredjedel bedövas med elektricitet, räknat per vikt. Endast en mindre del bedövas mekaniskt, även om manuell klubbning är en vanlig metod i småskalig produktion. Bedövning med kemiska metoder, eller med nedkylning, förekommer sannolikt inte. Bedövningsmetoden sammanhänger i viss mån med andra steg i slaktprocessen som då också behöver beaktas vid jämförelse av olika bedövningsmetoder. Samhällets ökande krav på god djurvälfärd gäller även fiskproduktion och näringen försöker möta dessa krav. Fiskar är en heterogen grupp och det går inte att definiera välfärdskriterier generellt utan dessa måste vara artspecifika. Ny teknik gör det dock möjligt att studera välfärdsfaktorer även hos fisk och under alla delar av uppfödningen, inklusive slaktprocessen. Detta kan leda fram till artspecifika rekommendationer och på sikt öka välfärden för odlad fisk. Synliga indikatorer på medvetande, såsom beteendemässiga reaktioner, kan användas för att under praktiska förhållanden avgöra om en bedövning har misslyckats, men avsaknaden av sådana reaktioner är inte bevis på att fisken är medvetslös. I brist på vetenskapligt utvärderade och praktiskt tillämpbara indikatorer för att med säkerhet avgöra att en bedövning har lyckats, att fisken är medvetslös, krävs i dagsläget mätningar av hjärnaktivitet, vilket hittills endast har kunnat utföras under försöksmässiga betingelser. Det saknas studier som visar att gas är lämplig för bedövning av laxfiskar och sådan bedövning bör därför tills vidare undvikas. Induktionstiden är alltid flera minuter lång. Koldioxidexponering orsakar kramper, flyktbeteende och fysiologisk stress hos laxfiskar, oavsett koncentration och kombination med andra gaser. Placering i kar med vattenlösning av koldioxid är därför inte en etiskt acceptabel metod för bedövning eller avlivning. Trots detta bedövas majoriteten av all svenskproducerad matfisk med koldioxid. Information om hur exponering för kvävgas och kolmonoxid påverkar fiskarna är knapphändig och motstridande. Dessutom är det oklart hur gasbedövning med kvävgas och kolmonoxid påverkar medvetandet hos fisk, varför det inte går att avgöra om gaserna har potential att ge en effektiv bedövning eller ej. Fler studier av hur kvävgas och kolmonoxid påverkar fiskarnas välfärd fordras innan lämpligheten hos någon av dessa gaser kan bedömas. Kolmonoxid är också farlig för de personer som hanterar gasen och är därför olämplig ur ett arbetsmiljöperspektiv.Baserat på de få mätningar av medvetande som gjorts i samband elektrisk bedövning av fisk kan den inte rekommenderas som ensam bedövnings- eller avlivningsmetod om man samtidigt vill bibehålla en hög köttkvalitet, vilket är relevant om produkten ska säljas. Trots detta bedövas drygt en tredjedel av all svenskproducerad matfisk med enbart elektricitet. Däremot kan elektricitet eventuellt användas för att kortvarigt förbedöva fisken så att den blir mer hanterbar under efterföljande bedövning och avlivning. Det förutsätter dock att elbehandlingen sker på ett sätt så att inte köttkvaliteten försämras. Mekanisk bedövning är en av de få nu använda bedövningsmetoderna för fisk (dock ej i bruk vid storskalig kommersiell slakt av laxfisk i Sverige) som genererar omedelbar och irreversibel medvetslöshet. För att lyckas med bedövningen behövs kunskap om fiskens anatomi och att kraften i slaget är tillräckligt stor. Eventuellt kan större precision erhållas genom att använda en handhållen tryckluftspistol eller automatiserad slagmaskin, jämfört med en manuell klubba. För att underlätta hanteringen, maximera slagprecisionen och minimera fiskarnas stress inför bedövning skulle dessutom möjligen förbehandling med ett lugnande kemiskt bedövningsmedel kunna användas. Nejlikolja och dess aktiva komponenter euginol och isoeuginol tycks kunna sänka fiskens stressnivå. Informationen om hur dessa substanser kan användas i fiskuppfödning är knapphändig och ibland motsägelsefull. Det saknas kunskap om huruvida de faktiskt inducerar medvetslöshet, liksom hur de skulle kunna användas för att reducera fiskens stress. Det saknas också information om hur vattentemperaturen påverkar substansens effektivitet. Den vetenskapliga litteraturen är mycket sparsam när det gäller bedövningsmetodernas påverkan ur ett hållbarhets- och konkurrensperspektiv. Den samlade kunskapen är för liten för att tydliga slutsatser ska kunna dras. Möjligen skulle de lokala förutsättningarna för en relativt småskalig svensk fiskproduktion kunna skapa konkurrensfördelar på den internationella marknaden, om en djurvälfärdsmässigt acceptabel bedövning i samband med slakt kan uppnås utan alltför stora investeringar i utrustning och kompetens, samt om mervärdena från en sådan produktion kan realiseras genom påverkan på efterfrågan eller betalningsviljan. Dessa effekter har dock inte studerats vetenskapligt. Utveckling av bedövningsmetoder som kan bidra till en hållbar och konkurrenskraftig svensk matfiskproduktion kräver sannolikt samarbete mellan forskare och fiskproducenter.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Botvinik-Nezer, Rotem, et al.
(författare)
-
Variability in the analysis of a single neuroimaging dataset by many teams
- 2020
-
Ingår i: Nature. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; 582, s. 84-88
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Data analysis workflows in many scientific domains have become increasingly complex and flexible. Here we assess the effect of this flexibility on the results of functional magnetic resonance imaging by asking 70 independent teams to analyse the same dataset, testing the same 9 ex-ante hypotheses(1). The flexibility of analytical approaches is exemplified by the fact that no two teams chose identical workflows to analyse the data. This flexibility resulted in sizeable variation in the results of hypothesis tests, even for teams whose statistical maps were highly correlated at intermediate stages of the analysis pipeline. Variation in reported results was related to several aspects of analysis methodology. Notably, a meta-analytical approach that aggregated information across teams yielded a significant consensus in activated regions. Furthermore, prediction markets of researchers in the field revealed an overestimation of the likelihood of significant findings, even by researchers with direct knowledge of the dataset(2-5). Our findings show that analytical flexibility can have substantial effects on scientific conclusions, and identify factors that may be related to variability in the analysis of functional magnetic resonance imaging. The results emphasize the importance of validating and sharing complex analysis workflows, and demonstrate the need for performing and reporting multiple analyses of the same data. Potential approaches that could be used to mitigate issues related to analytical variability are discussed. The results obtained by seventy different teams analysing the same functional magnetic resonance imaging dataset show substantial variation, highlighting the influence of analytical choices and the importance of sharing workflows publicly and performing multiple analyses.
|
|
| 23. |
- Boyner, Malin, et al.
(författare)
-
Effect of hatching time on time to first feed intake, organ development, enzymatic activity and growth in broiler chicks hatched on-farm
- 2021
-
Ingår i: Animal. - : Elsevier BV. - 1751-7311 .- 1751-732X. ; 15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The conventional commercial hatcheries used today do not allow the newly hatched chicks to consume feed or water. Combined with natural variation in hatching time, this can lead to early hatched chicks being feed-deprived for up to 72 h before being unloaded at the rearing site. This study investigated the effects of hatching time on time to first feed intake and development of organs, digestive enzymes and productivity in terms of growth and feed conversion ratio in chicks hatched on-farm. Chicks were divided into three hatching groups (early, mid-term and late), and assessed over a full production cyde of 34 days. The results revealed that chicks remain inactive for a considerable amount of time before engaging in eating-related activities. Eating activity of 5% ( i.e. when 5% of birds in each hatching group were eating or standing dose to the feeder) was recorded at an average biological age (BA) of 25.4 h and a proportion of 50% birds with full crop was reached at an average BA of 30.6 h. Considering that the hatching window was 35 h in this study, the average chick probably did not benefit from access to feed and water immediately post-hatch in this case. At hatch, mid-term hatchlings had a heavier small intestine (30.1 g/kg bw) than both early (26.4 g/kg bw) and late (26.0 g/kg bw) hatchlings. Relative length of the small intestine was shorter in late hatchlings (735 cm/kg bw) than in mid-term (849 cm/kg bw) and early (831 cm/kg bw) hatchlings. However, the relative weight of the bursa fabridi was greater in mid-term (130 g/kg bw) than in early hatchlings (1.01 g/kg bw). At hatch, late hatchlings were heavier than early and mid-term hatchlings (P < 0.05), but by 3 days of age early hatchlings were heavier than mid-term and late hatchlings (P < 0.01). The only effect persisting throughout the study was a difference in the relative weight of the small intestine, where late hatchlings had heavier intestines than early hatchlings (P < 0.05). Thus, while there were differences between hatching groups, this study showed that the hatchlings seemed capable of compensating for these as they grew. (C) 2020 The Authors. Published by Elsevier Inc. on behalf of The Animal Consortium.
|
|
| 24. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Hemp seed cake in organic broiler diets
- 2012
-
Ingår i: Animal Feed Science and Technology. - : Elsevier BV. - 0377-8401 .- 1873-2216. ; 171, s. 205-213
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to examine production and health of fast-growing broilers fed diets with and without hemp seed cake (HSC) in organic broiler production. Two diets, a control diet (C) and a diet including HSC (H), were fed to 1200 Ross 308 chickens which were divided over 8 pens. Birds were housed indoors until 21 d, and thereafter kept in the same groups in two chicken houses with access to outdoor pasture up to slaughter at 70 d. Production performance was registered weekly. The number of Clostridium perfringens (C. perfringens) in caeca, as well as leg and foot health and carcass quality was registered during the study period or at slaughter. Total mortality was high regardless of diet due to a short heat wave extreme for Swedish conditions which predominantly affected the heavy male broilers. The inclusion of HSC did not affect total production performance or mortality. Furthermore, no effect of HSC inclusion in the feed was seen on the number of C. perfringens in the caeca. There were differences in litter condition and foot health of birds, which may have been related to the high crude fibre (CF) content of the H diet. (C) 2011 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 25. |
- Forslind, Sara, et al.
(författare)
-
Resting behavior of broilers reared with or without artificial brooders
- 2022
-
Ingår i: Frontiers in Veterinary Science. - : Frontiers Media SA. - 2297-1769. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Rest and sleep are important for the welfare of mammals and birds. A large part of the daily time budget of broiler chickens is taken up by resting behavior and the quality of resting is important. However, in intensive broiler production systems, disruptions of resting behaviors are common. These disruptions of resting behavior could be negative for the health and growth of the birds. This study investigated if artificial brooders that provide a delimited and darker resting place, away from active birds, reduce disruptions of resting behavior compared to a control situation without artificial brooders. Six pens of each treatment were used in the same building, keeping 60 chickens (Ross 308) per pen. The artificial brooders were removed at 21 days of age. Data on disturbances and duration of resting bouts and activity between resting bouts were collected on 20 and 34 days of age. Also, as an indicator of the quality of rest, the animals' cognitive performance was evaluated in a spatial learning test that was performed at 11 days of age. The results showed that birds housed in pens with access to brooders have longer resting bouts (260.7 +/- 5.2 vs. 132.8 +/- 5.3s, p < 0.001) and are less likely to be disturbed during resting by other individuals (0.15 vs. 0.48, p < 0.001). The effect of the artificial brooders on both the duration of resting bouts and the proportion of disturbances remained after the removal of the brooders at 21 days of age. The duration of activity between resting bouts was shorter if the resting bout was ended by a disturbance (9.98 +/- 1.0 vs. 61.0 +/- 2.4s, p < 0.001). Birds reared with brooders were more likely to solve the spatial learning task (0.5 vs. 0.27, p < 0.01), but those succeeding were not faster at solving it. Broilers may be exposed to disrupted rest due to the lack of a dedicated resting place separated from areas with high activity. Using artificial brooders reduces disturbances but does not eliminate them. Therefore, additional changes to the housing conditions or management will be needed to prevent disturbances.
|
|
