| 1. |
- Ahrland, Åsa, 1961-
(författare)
-
Under arbetsledighetens stunder
- 2000
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :2, s. 36-40
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Industrialismens genombrott innebar en av de största förändringarna i samhället någonsin. Människors liv förändrades i grunden och deras tid kom att indelas i arbete, fritid och vila. De offentliga parkernas betydelse för stadsborna betonades ofta under 1800-talet. Frågan är vilken roll parker och trädgårdar fick vid fabrikerna.
|
|
| 2. |
- Flinck, Maria, 1957-
(författare)
-
Historiska trädgårdar i Stockholm : beskrivning av en inventering
- 2000
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :2, s. 48-59
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Stockholm pågår för tredje säsongen en inventering av trädgårdar och gårdar bland den äldsta kvarvarande folkliga bebyggelsen. I inventeringen ingår både historisk dokumentation och fältundersökning av varje trädgård. Syftet är dels att kunna peka ut vad som är historiskt värdefullt i varje trädgård dels att göra skötselinstruktioner för trädgårdarna. Målet är att trädgårdarnas och gårdarnas kulturhistoriska värden ska bevaras.
|
|
| 3. |
- Hjärtström, Raoul, 1951-
(författare)
-
Krokbornsparken i Hällefors : en av Europas äldsta folkparker byggnadsminnesförklaras
- 2000
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :2, s. 42-47
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Begreppet "unik" missbrukas notoriskt inom kulturmiljövården. När det gäller Krokbornsparken i Hällefors finns det dock full täckning för det epitetet. Genom beslut av länsstyrelsen i Örebro förklarades parken 1996 för byggnadsminne- en av de första parkanläggningarna i Sverige som fått skydd med stöd av kulturminneslagen.
|
|
| 4. |
- Mannerheim, Ylva, 1942-
(författare)
-
Tre trädgårdar : en exkursion i Sörmland
- 2000
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :2, s. 65-66
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Oscarsson, Antoienette, et al.
(författare)
-
MKB för detaljplan – användning och kvalitet
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är en fördel om MKB-dokumentet kan läsas fristående från den detaljplan den upprättas för. I många av de studerade MKB-dokument är detta inte möjligt. Det är inte helt ovanligt att viktig fakta om t.ex. naturmiljön enbart (eller mer utförligt) finns beskriven i planen men inte i själva MKB-dokumentet. Det kanske inte är bra med upprepningar, men då bör man noggrant överväga i vilket dokument som informationen ska finnas. Det verkar rimligt att den beskrivning som rör miljön har MKBn som sitt forum.En liknande studie som denna, fast betydligt mindre omfattande, genomfördes av Boverket 1997. En jämförelse mellan resultaten av de båda studierna visar bland annat följande:Enligt 1997 års studie fanns det en stor brist i det undersökta materialet beträffande hur behovsbedömningen redovisades. Denna brist är tydlig även idag och några förbättringar förefaller inte att ha skett inom detta område.Resonemang kring avgränsning, och alternativredovisning saknades eller bedömdes vara otillräckliga i den tidigare undersökningen. Förhållandena idag är i stort sett desamma.Nollalternativ är något som oftast redovisas i dagens handlingar, medan utformnings- och lokaliseringsalternativ generellt saknas. När det gäller alternativredovisning ser det bättre ut idag jämfört med 1997.I båda studierna saknas över lag mer omfattande biologiska resonemang.Redovisning av buller och dess påverkan på hälsan görs fortfarande i mycket stor utsträckning, men liksom 1997 redovisas sällan konsekvenserna för människors hälsaDe studerade handlingarna i den förra studien hade mycket skiftande kvalitet beträffande tydlighet, struktur och överskådlighet. Tyvärr tyder inte denna nya studie på att det skett några förbättringar mot en jämnare (och bättre) kvalitet på MKB för detaljplan.BakgrundPå uppdrag av och i samarbete med Boverket, har MKB-centrum SLU undersökt dagsläget beträffande användning av och kvalitet hos MKB-dokument för detaljplaner. Denna studie ska även ge svar på om kvalitén på MKB-dokument för detaljplaner har förbättrats sedan mitten av 1990-talet då Boverket genomförde en mindre utredning baserad på ett 20-tal detaljplaner med MKB. Denna uppföljande studie, ”MKB för detaljplan – användning och kvalitet”, har genomförts av MKB-centrum SLU under 2003.
|
|
