| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- af Petersens, Lovisa
(author)
-
Klokt tal af kloka kvinnor : En kort presentation av Kvinnokonferensen i Stockholm 1897
- 2001
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - : Amnesforeningen for genusvetenskap. - 0348-8365. ; 22:2, s. 47-52
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In September 1897, simultaneously with the Art and Industry Exhibition, the first women's conference ever held in Sweden took place in Stockholm. It was arranged by the National Council of Women of Sweden. Holding a public conference such as this was an important way for women to gain access into the public sphere; a sphere traditionally dominated by men. Conferences were also important means of making manifestos public. Information was spread to the press in advance, and during the conference there w a s daily coverage in the press. The conference assembled 276 delegates, mostly Swedish women, but also delegates from the other Nordic countries. The main theme of the conference was the women's work. The sixteen speeches that were given is dividable into two categories. One category, can be said to include speeches focused on traditional forms of female labour, on work which was looked upon as feminine or work where feminine hereditary characteristics were seen as advantageous. The other category dealt with women's tasks in a more structural way. Speeches were made urging changes in the social and political situation of women. However, the conference was not only important as place to present present different manifestos in public. It also of great significance that women took to the platform and delivered their messages in a professional way. By doing this women gained access to the public sphere. Finally, the conference was highly important both in creating a network between women and in emphasizing the unity of the delegates.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Appelros, Erica
(author)
-
Finns Gud? Feministiska förhållningssätt till en omdebatterad fråga
- 2003
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :3-4, s. 71-86
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Artikeln diskuterar några möjliga feministiska förhållningssätt till de religionsfilosofiska positionerna realism och non-realism. Artikeln ifrågasätter därefter positionernas dualistiska förutsättningar avseende existens och sanning och ger ett konstruktivt språkfilosofiskt förslag till hur man kan förstå förhållandet mellan språk och verklighet, där det inte längre blir nödvändigt att åberopa religiös realism för att kunna tala om en verklig Gud eller för att undvika den totala relativism och potentiella dogmatism som tänks följa med religiös non-realism. Det vi från ett mänskligt perspektiv bedömer vara verkligt, objektivt, sant och riktigt, räcker som grund för att upptäcka och kritisera religiöst motiverade könsförtryckande strukturer och begrepp.
|
|
| 7. |
- Arping, Åsa, 1968, et al.
(author)
-
Från redaktionen : Gränser
- 2003
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; 24:1, s. 4-6
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Det feministiska akademiska fältet har alltid debatterats och alltid varit statt i utveckling. Alltfler har börjat ifrågasätta och problematisera genusvetenskapens gränser. Men hur kan vi bredda fokus utan att tappa i politisk sprängkraft? Och finns det utrymme för ett feministiskt skrivande inom akademin? I detta nummer bland annat: Nina Lykke insisterar på nödvändigheten av intersektionell forskning. Sara Edenheim ifrågasätter om kvinnor i manskläder alltid innebär något subversivt och Lisbeth Larsson ser med kritisk blick på den feministiska litteraturforskningens ständiga sökande efter lyckliga slut.
|
|
| 8. |
- Arping, Åsa, 1968
(author)
-
Från redaktionen : Heder & rätt
- 2004
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; 25:3, s. 4-6
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Forskningen kring kön och våld växer och manar till förändring. Kunde morden på Fadima, Sara och Pela ha förhindrats? Åsa Eldén och Jenny Westerstrand upptäcker ett systemfel som rör alla kvinnors trygghet. Vilken hjälp behöver den som utsatts för sexuella övergrepp? Formell rättvisa och individuell omsprg är liak viktiga – båda brister idag, menar Ninni Carlsson. Kan poststrukturalisstisk analys ge nya inblickar i äldre material om sexuellt våld? Monika Edgren återvänder till ett våldtäktsmål från 1821. I detta nummer också: Eva Borgström går i närkamp med Ellen Keys Missbrukad kvinnokraft (1896) och Toril Moi ser ett dagsaktuellt dilemma i Mme de Staëls Corinne (1807).
|
|
| 9. |
- Berglund, Birgitta
(author)
-
Huset, hemmet och jaget
- 2000
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :4, s. 97-100
-
Research review (other academic/artistic)
|
|
| 10. |
- Berglund, Birgitta
(author)
-
Kan en bok ha kön?
- 2001
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :3-4, s. 130-134
-
Research review (other academic/artistic)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Bydler, Charlotte
(author)
-
De-koloniserade andra
- 2000
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :2, s. 74-78
-
Review (other academic/artistic)
|
|
| 15. |
- Carbin, Maria, 1972-, et al.
(author)
-
Intersektionalitet : ett oanvändbart begrepp?
- 2004
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - Lund : Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning. - 0348-8365. ; :3, s. 110-114
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(author)
-
Den talande kroppen. Om samhällets beredskap att hantera sexuella övergrepp på barn
- 2004
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; 2004:3, s. 57-73
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This essay explores girls' and women's disclosure and society's readiness to handle child sexual abuse. Disclosure and readiness is analysed both on an institutional and an individual level. By turning to empirical research on sexual abuse, women's stories about disclosure and concepts used in feminist ethics and moral philosophy, the author problematizes the questions of if, how and when disclosure, social support and healing can take place. She argues that voice and silence, two of the central themes in 20th century feminism, are also central to the experience of sexual abuse victims and their need for social support. The question of how victims can be discovered or assessed is reframed to a question of what one is allowed to see and speak about in our society. Both the victim and her network of potential helpers are restrained in their abilities to know what has taken place, to speak about it and to act on it. Instead of understanding effects and symptoms of sexual abuse as exclusively medical or psychological problems, they can be perceived and interpreted as embodied communication. When subdued, excluded, deprived of justice and prevented from revealing the secret, the body of the survivor speaks instead. There is some empirical evidence that society's reactions to different kinds of sexual abuse disclosure are gendered. Female survivors have estimated female therapists as being more helpful and sexual abused women are at risk of being sexually exploited by male professionals. A deeper understanding of if (and how) responses to sexual abuse disclosure are gendered is lacking. However, when healing from the trauma of sexual violence, disclosure, justice and care seem to be important aspects of social support.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961
(author)
-
Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet
- 2003
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :2, s. 29-52
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Vad betyder kön i journalistiken? Det är den grundläggande frågan som diskuteras i artikeln. Det övergripande problemområdet är medieproduktion, makt och kön och syftet är att analysera det svenska mediefältets struktur och logik ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från Bourdieus teorier om habitus, fält och kapital och Toril Mois feministiska tillämpning av Bourdieu i “Appropriating Bourdieu”, i What is a woman? And other Essays (Oxford University Press, 1999). Kvinnornas makt i journalistiken och villkor i offentligheten är ett centralt problemområde i den feministiska medieforskningen både i Sverige och internationellt. Representationen av kvinnor i medieutbudet, kvinnliga journalisters yrkesideal och arbetsvillkor samt historiska studier av enskilda kvinnliga journalisters liv och verksamhet är exempel på teman som blivit belysta i den svenska och nordiska forskningen på området. Det är relativt enkelt att slå fast att journalistiken etablerades som en manlig bastion och att män i alla tider dominerat i journalistiken. Vad manlighet respektive kvinnlighet haft för innebörder i journalistiken under olika tidsperioder är svårare – men mer intressant – att fånga. Att diskutera denna fråga är en av ambitionerna med artikeln. Artikeln baseras både på egen forskning och annan forskning om kön, medieproduktion och journalistisk som genomförts i Sverige och internationellt. Artikeln inleds med en diskussion om mediefältets struktur där det svenska mediesystemets grundläggande karaktär och framväxt analyseras ur genussynpunkt. Medieorganisationer är liksom alla andra organisationer könsmärkta. De genomsyras av specifika föreställningar om manligt och kvinnligt och dessa föreställningar påverkar både organisation och innehåll. Alla medieorganisationer präglas även av hierarkisering och segregering som bygger på kön, men det sätt som medieorganisationerna är bekönade skiljer sig dock åt mellan olika typer av organisationer. Mäns och kvinnors villkor i journalistiken har förändrats med tiden, liksom synen på manligt och kvinnligt. Frågan är på vilket sätt. Några grundläggande frågor som diskuteras är könsbetingad hierarkisering och segregering i svenska medieorganisationer, journalistkårens sociala sammansättning samt kvinnors och mäns rekryterings- och karriärvägar. Artikelns andra tema handlar om varför det journalistiska fältets struktur har sett ut som det har gjort samt varför den eventuellt förändrats – eller med andra ord det journalistiska fältets logik. . Under efterkrigstiden har kvinnornas andel av journalistkåren blivit allt större -- det gäller inom såväl press som radio och TV. Andelen kvinnor på ledande befattningar inom medieorganisationerna har emellertid inte ökat i samma utsträckning som kvinnornas andel i journalistkåren som helhet. Ju högre upp i de redaktionella hierarkierna vi kommer desto svårare är det för kvinnor att få tillträde till positionerna. Frågan är varför det är så och om kvinnornas möjligheter att på tillträde till ledande befattningar i journalistiken har förändrats över tid. På vilka positioner på fältet har kvinnor respektive män haft tillträde? Vilka medier och genrer har kvinnor respektive män dominerat? På vilka ledande positioner har kvinnor funnits i journalistiken, hur har kvinnorna tagit sig dit och hur har de kvinnliga ledarnas bakgrund sett? Kampen på journalistikens sociala fält handlar inte bara om att uppnå de formella toppositionerna utan också om makten att definiera vad som skall anses värdefullt inom journalistiken; vad som är god/dålig journalistik. På vilket sätt är den ”goda” journalistiken könsmärkt? Vilka maskuliniteter och femininiteter har värderats högt och lågt i olika medier och genrer? Olika journalistiska positioner har under olika tidsperioder varit förknippade med olika status/prestige och arbetsvillkor (t ex lön och andra förmåner), men hur har statusmärkningen bekönats? Hur status, prestige och makt är kopplat till kön i journalistiken diskuteras.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Eriksson, Maria, 1969-
(author)
-
En fråga om heder
- 2004
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :3, s. 97-99
-
Review (other academic/artistic)
|
|
| 26. |
- Eriksson, Maria, 1969-
(author)
-
En fråga om heder, av Unni Wikan
- 2004
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :3, s. 97-99
-
Review (other academic/artistic)
|
|
| 27. |
- Eriksson, Maria, 1969-
(author)
-
Unni Wikan : En fråga om heder
- 2004
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :3, s. 97-99
-
Review (other academic/artistic)
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Esseveld, Johanna, et al.
(author)
-
Frånvarande kvinnliga subjekt - en analys av medicinska texter om klimakteriet
- 2002
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; 23:2-3, s. 45-59
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The article "Missing female subjects. An analysis of medical texts about menopause" focuses on medical discourses about women and middle age. More concretely, it presents an analysis of articles in Läkartidningen from 1990 through 2001. Läkartidningen is the official journal of the Swedish Medical Association and has a distribution of nearly 30 000 copies. The analysis is based upon three qualitative methods. We begin with a combination of content analysis and narrative analysis – focusing on what is being said and how it is being said – and continue with discourse analysis – focusing on what is being constructed. What we discovered is that the commonly used term ’middle age’ is here re-defined as menopause, and menopause is represented through a particular narrative where loss of fertility is followed by descriptions of problems and symptoms and where the medical profession offers solutions – foremost amongst these is the use of hormone treatment. At a discursive level, women are represented not as women but as ’woman’ – a body. This body is seen as a fixed, biological category which can be studied independently of how women may experience and reflect on their lives and their bodies. Women as active subjects embedded in complex social relations are made invisible in these texts, as are differences between women.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Fogelberg Eriksson, Anna, 1969-
(author)
-
Användbart om organisation
- 2002
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :nr 1, s. 73-75
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Gunnarsson, Ewa
(author)
-
Från "byxtillägg" till likalön
- 2000
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; 21:1, s. 79-82
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 34. |
- Gustavson, Malena, 1971-, et al.
(author)
-
De-koloniserade andra
- 2000
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :Nr. 2, s. 74-78
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Recension av antologin Globaliseringens kulturer: den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. (1999) Red. Catharina Eriksson, Maria Eriksson Baaz, Håkan Thörn.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Henriksson, Malin, et al.
(author)
-
I vetenskapens namn : Ett minnesarbete
- 2000
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - Stockholm : Föreningen Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :1, s. 5-25
-
Journal article (peer-reviewed)
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Kleberg, Madeleine, 1942-
(author)
-
Feminism och genus i svensk medieforskning
- 2003
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0348-8365. ; :2, s. 7-28
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article is an overview of feminist or gender perspectives within Swedish media research during the 1990's. Books and contributions to anthologies are described and the research sorted into two categories, popular culture within media and journalism. Although this categorisation is to be questioned due to blurred boundaries of fact and fiction in media, it is useful in an overview in order to avoid the risk of neglecting one or the other field. One can conclude that feministic or gender oriented research about popular culture in the media is mostly dealing with the content and questions of gender constructions, especially representation of women, but there is also an increasing interest for male constructions including representation of relations between women and men. There is a claim for not talking of the existence of one woman voice but instead of a manifold of women's voices. Little is to be found regarding the reception of popular culture and even less regarding conditions of production. The research about journalism is more oriented towards texts by women journalists and often historically oriented. Here questions of gender constructions are not salient and to some degree this can be understand by the unwillingness to let journalistic products be analysed as constructions. Nethertheless one of the most remarkable features of the feminist media research in Sweden during the 90's has been to identify and make visible (and readable) women journalists from the early part of the last century. Media and communication studies as a discipline was established at the Swedish universities around 1990. As a new academic field it should be expected to be free of old traditional bonds, but gender and feministic aspects within media research constitutes less than 10 percent of the total registered media research.
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Lennerhed, Lena
(author)
-
"Jag har låtsat en värme som jag aldrig har känt" : RFSU:s sexualrådgivning under 1930- och 1940-talen
- 2000
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - : Amnesforeningen for genusvetenskap. - 0348-8365. ; 21:3, s. 5-17
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning ("The Swedish Association for Sex Education") was founded in 1933 by the journalist and syndicalist Elise Ottesen-Jensen (1886- 1973) and a group of left-wing doctors. Sexual reform was its mission. The organisation wanted information, contraceptives and abortion to be accessible, the introduction of sexual education in schools and a decriminalization of homosexual acts. In this artide, RFSU'S views on sexuality and gender in the 1930's and 1940's, are discussed. I focus on what at the time was seen as major dysfunctions in sexual life, women's frigidity and men's impotence. RFSU was of the opinion that women were oppressed in society, but gave no political explanation to frigidity. Frigidity was seen as a psychological and relational problem, caused by ignorance, sexual inhibitions, fear of unwanted pregnancies or male negligence. The artide also focuses upon the concept of sexuality. Within RFSU, different perspectives on sexuality were put forward - biological, psychological, social - that is, there was not one exclusive concept or definition of sexuality. But some ideas were shared: that sexuality was a distinctive force throughout life, that it was primarily directed towards pleasure and only secondly towards reproduction, that women's sexuality was as powerful as men's (but possibly different), and that heterosexual intercourse was the ideal and normal sexual act even though expressions of sexuality could vary.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Livholts, Mona, et al.
(author)
-
Att skriva emancipatoriskt : Akademisk dialog för två röster
- 2003
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :1, s. 7-20
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article is an attempt to open a discussion on feminist academic writing, its obstacles and its emancipatory potential. the form aof the article is a dialogue, in ten parts, for two voices. By choosing this form we want to find a strategy for avoiding the reductive and hierarchal dualism that all too often characterises academic thinking and writing. The geography of writing ina Swedish academic context is described as a contradictory field for feminists, and Shadowland is used as a metaphor for a landscape that demands well kept secrets about the feudal conditions in academic life. Thes creates a split subject in the process of thinkingwriting - a her and me situation. The unknown story of Dre Jekyll and Ms Hyde (inspired by the more widely known novel Dr Jekyll and Mr Hyde by R.L. Stevenson) captures the dilemma. Stevenson's characterization of Mra Hyde as a person carrying an "unexpressed deformity" is used as a metaphor for the threefold split between "I", "you" and "she", sensed by so many female and feminist academics trying to assimilate personal, physical and emotional experiences in the thinking/writing process. The discourse of academic writing is imagined as a discourse of fear, where traditional form is created through unspoken expectations; a no-need-to-express-what-you-should-know infantilises alternative ways of thinking and writing at the same timeas it establishes academic homogenisation. The existence of a formula for the Right Way of Writing an Academic Text, whether it be a student paper or a doctoral thesis, is one of the most eagerly reproduced illusions, also among feminists. Here is a central question - and challenge - for every discussion on emancipatory writing. The liberation of words, genre, as well as style, is a necessary step in the direction of a non-hierarchical, anti-dualistic writing strategy. The article concludes by raising the issue fo the emancipatory potental of endings in academic texts and presents two possible endings and an untimely letter. The first ending is created in the form of theatre where the intention is to reconsider the construction of Other, Them, Us, We. The second ending follows the same theme in the form of an academic summary. The third ending, the 'untimely letter', describes the creative and unpredicatable outcome of the process of academic writing when working with form in different ways.
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
